Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters Upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll.

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors Upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att få diagnosbesked: Att lära sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa Upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa Upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters Upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De främsta riskfaktorerna för att utveckla KOL är rökning och ökad ålder. Vanliga symtom vid KOL är andfåddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och ångest.Syfte: Belysa Upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstämde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien.Resultat: Analysen resulterade i två teman: Fångad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar.

Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom och livet tar en stor vändning, både för de somdrabbas samt de anhöriga. Det är av stor vikt för en sjuksköterska att kunna hantera ochstödja de anhöriga på ett bra sätt och genom att förstå de anhörigas Upplevelser kan ettbättre stöd ges. Syftet med studien var att beskriva anhörigas Upplevelser av att leva meden person som lider av bipolär sjukdom. Studien är litteraturbaserad och sju vetenskapligaartiklar har analyserats. Resultatet visade att de anhöriga upplevde att det dagliga livetpåverkas på olika sätt.

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers Upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras Upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers Upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlägga elevernas Upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne.

Urininkontinens hos kvinnor i Sverige och i resten av världen är idag ett växande problem och ett dolt hälsoproblem. Syftet med studien var att beskriva kvinnors Upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod som användes var en kvalitativ litteraturstudie med vetenskapligt granskade artiklar. Sökningen resulterade i nio artiklar. Vetenskapliga artiklar söktes i CINAHL och LibHub databas.

Bakgrund: Ätstörning bland tonåringar har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen är det viktigt att även lägga fokus på familjens Upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens Upplevelser kring att leva med en tonåring som drabbats av ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjälp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Personer med demenssjukdom vårdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det långa vårdförloppet samt den ökande belastningen kan påverka anhörigas Upplevelser och även livssituation. Studien vänder sig främst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vårdar individer med demenssjukdom.Syfte: Att belysa anhörigas Upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet.Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehållsanalys.Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vårdare; Personlig utveckling; Förändrad relation till personen med demenssjukdom; Känslomässiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist på stöd.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters Upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall.

Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns Upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning.

Bakgrund: Reumatoid artrit är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i Sverige. Sjukdomen påverkar individens liv och orsakar svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa personers Upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes där tio artiklar granskades med hjälp av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans tolkning. Resultat: Resultatets underlag är skrivet utifrån de tio kvalitativa artiklarna.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt.Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.  Resultat: I studien framkom positiva Upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet.