Eftersom tolkanvändning är vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvändning. Syftet med vår studie var att få ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvändare, hennes syn på tolkens roll och på tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades på tidigare forskning i området och kvalitativa intervjuer med åtta social-arbetare inom socialtjänsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjälp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. Vår slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvändning och därmed ställde orimliga krav och förväntningar på tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att gränsöverskridanden sker.

Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik.

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara anhörigvårdare och att få anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att få en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fått i sin sorgeprocess. Vi ville också få en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. Våra frågeställningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att få anhörigstöd? Vad innebär deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nämnda efterlevandegrupp.

Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval.Metod ? 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl.Huvudresultat ? I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda.

I dag är cirka 140 000 personer drabbade av demenssjukdom och en stor del av dessa vårdas av sin partner. Att leva med en person drabbad av demenssjukdom innebär en förändrad livssituation och en förändring av den närståendes livsvärld. Livskamrater till personer med demenssjukdom har enligt forskning behov kopplade till sjukdomen och den nya livssituation som sjukdomen medför både för dem själva och för deras partner. För att kunna möta den närståendes behov har sjuksköterskan ett ansvar att skapa en bild av deras upplevelser. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser och känslor av att leva med en demenssjuk livskamrat.

Under de dryga hundra år det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nämnda avdelningen haft många roller. Från början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad på att ta hand om och stödja medarbetarna, därefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren på HR-avdelningen. Med utgångspunkt i den historiska utvecklingen är syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har på två olika företag. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur påtagliga är de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende på position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förståelse för HR-arbetets mångfascetterade karaktär och vilka kunskaper som yrket kräver.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienters upplevelser av livskvalitet i samband med genomförd bariatrisk kirurgi utifrån aspekterna mental och fysisk hälsa, samt att granska och redovisa valda vetenskapliga artiklar. Metod: Författarna utförde en beskrivande litteraturstudie vilken baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Eftersökningar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed via Medline och Mosby´s index. Huvudresultat: Flertalet studier påvisade att övervikt och fetma påverkade deltagarnas upplevelser av livskvalitet på ett negativt sätt. Livskvalitetssänkande faktorer utgjordes av bl.a.

Då demografiska förändringar sker i samhället där fler blir äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vårdpersonal i större grad vårda personer med demens där det är av stor vikt som vårdpersonal att inte låta värdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar användes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och säkerhet relaterat till värdighet upplevdes viktigt i omvårdnad av personer med demens vid bevarande av värdighet.

SammanfattningBakgrund: Sjukdomar som kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan vara orsak till att en patient erhåller en stomi som en del av behandlingen, en stomi är en kostgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar ut och samlar upp avföring i en påse. Att anpassa sig till ett liv med stomi kan innebära problem. Att vara medveten om svårigheter som kan uppstå i deras situation kan bidra till bättre vård av denna patientgrupp. Syfte:Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi utifrån ett patientperspektivMetod:En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapligt granskade artiklar analyserades och sammanställdes till ett resultat. Analysen gick ut på att finna likheter och skillnader som framgått i den tidigare forskningen. Utifrån denna bearbetning av texterna har ett resultat vuxit fram.Resultat:Tre huvudteman med fokus på patientens upplevelser relaterade till stomin identifierades.

Parkinsons sjukdom är en av de kroniska progressiva sjukdomar som medför funktionshindrade tillstånd hos den sjuke och påverkar personens livsvärld. Antalet personer med Parkinsons sjukdom kommer att öka alltmer med åldrande befolkning. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser att leva med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att ha en oförutsägbar och olydig kropp påverkade det dagliga livet; att känna oro och trötthet skapade en påfrestande tillvaro; att ha förändrad självständighet gav förbättrade relationer med närstående och minskat samspel med andra; att lära sig leva med sjukdomen och acceptera den, gav mening med livet. Resultaten visade att Parkinsons sjukdom påverkade personers fysiska, psykiska och sociala existens med andra negativt, men relationer med närmaste familjemedlemmar förbättrades.

Stroke drabbar varje år ca 25 000-30 000 människor i Sverige och är den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är ofta förödande att drabbas, både för patienten och för de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande roll under rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas. Frågeställningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av stroke sin situation ca ett år efter insjuknandet? På vilket sätt kan sjuksköterskan under vårdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av stroke? Metod: Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa studier och en som är kombinerad kvalitativ och kvantitativ.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur vuxna endabarn upplever sin situationav att leva som endabarnet. Vi har undersökt hur de upplevt sin roll i familjen samt hurrelationen till föräldrarna och det sociala nätverket har varit och är för närvarande. Vi haräven lyft fram de föreställningar som finns i samhället om endabarn och tagit reda på om dethar påverkat våra informanter på något sätt.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår uppsats.Vår utgångspunkthar varit en fenomenologisk ansats då vi vill beskriva och förstå våra informanters livsvärld.I vår studie har vi genomfört fem semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material.De teoretiska perspektiv som vi använt oss av har varit symbolisk interaktionism med fokuspå rollteori, systemteori samt KASAM. Den tidigare forskning som vi valt att redovisa harbestått av tre internationella artiklar.En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till visar att informanterna har upplevtsin barndom som positiv med mycket uppmärksamhet från föräldrarna, de har ett starkt socialtnätverk vilket bidragit till att informanterna inte saknat syskon i någon större utsträckningunder sin uppväxt. Resultatet visar däremot att livet som endabarn är mer komplext i vuxenålder, när oro för åldrande föräldrar infunnit sig och känslor av ensamhet blivit påtagligare..