Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagsläget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi är ett alternativ till att avlägsna bröstcancern vilket kan påverka kvinnans upplevelse av kroppen både fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta är en litteraturstudie som bygger på artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder.

Syfte:Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende vuxna patienter och av deras bortgång, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgång; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dålig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vård och bortgång.

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu.

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krävde mycket från både patient och vårdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvändigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sågs som unik och vårdpersonal skulle i sitt arbete sträva efter att förstå hur var och en upplevde sin värld. Syfte: Studiens syfte var att erhålla fördjupad förståelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vårdpersonal.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd från hälso- och sjukvården inför och under förlossning samt under barnets första år. Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i åldern noll till tre år, samtliga män och pappor, valdes ut från kontaktnät. Innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Mycket händer i pappornas liv under barnets första år och det är av stor betydelse hur sjukvårdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfällig information, att växa in i papprollen samt bristande föräldrautbildningen. Pappan får ofta en sekundär roll i omhändertagandet av barnet, det är vanligt att mamman är hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan känner att han har svårigheter med att anknyta till barnet.

Bakgrund: Nyblivna förstagångsföräldrar känner sig oförberedda när de kommer hem efter förlossning och många mår dåligt. Barnhälsovården ska genomsyras av föräldrastöd, hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna föräldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige.Problem: Föräldrar har behov av stöd från professionella.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård. Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar. Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos.

Bakgrund: Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Det kan drabba alla oberoende av ålder eller kön men urininkontinens är mer vanligt bland kvinnor. Urininkontinens har även sina sexuella konsekvenser. Ett tillfredsställande sexualliv har betydelse för människors välbefinnande och övriga hälsa. Sjuksköterska har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva välbefinnande trots besvären.

Bakgrund: Diabetes är en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i världen och ökar i snabb takt. I Afrika förväntas prevalensen öka med nästan 90 % fram till 2030. Personer med diabetes i Tanzania stöter på många problem i sin sjukdomshantering och egenvård. Dessa kan relateras till en dålig tillgång på insulin och material för blodsockerkontroller samt en dålig levnadsstandard och låg utbildningsnivå. Den som drabbas av diabetes genomgår olika transitionsfaser där sjuksköterskan har en nyckelroll.

Idag blir det allt vanligare att anhöriga vårdar närstående i hemmet. Då anhöriga intar en ny roll, som vårdare, blir deras livsvärld förändrad. Att vara anhörigvårdare, oberoende av vilken sjukdom den närstående har, är ett område där forskningen än så länge är begränsad. Denna studie avser att öka förståelsen inom området hos sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal, för att kunna ge ett gott stöd och vägledning utifrån anhörigas upplevelser . Syftet med studien är att belysa upplevelserna av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av sjukdom.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Att leva med astma innebär en rad begränsningar och förändringar i den enskilda människans dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med astma, med speciellt fokus på upplevelser av begränsningar som sjukdomen medför samt upplevelser av gott liv trots sjukdom. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att vara begränsad och i behov av hjälp: att hoppas på förbättring: att ha kontroll och självkänsla och att ha stöd och stimulans. Det framkom att människor med astma upplevde sig ha behov av hjälp och stöd samt att de kände trygghet när de hade kontroll över sin sjukdom.

Bakgrund: När en person drabbats av stroke är det i många fall även närstående som påverkas och måste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan åren 2006-2012. Resultat: Utifrån anhörigvårdarnas upplevelser av vårdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vårdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist på egentid och avlastning.

Studiens syfte har varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av den samverkan de medverkar till i sin yrkesroll kring barn och unga med sammansatt problematik. Därigenom hamnade fokus på den samverkan som bedrivs med BUP och skola.Studiens frågeställningar är: ? Vilka faktorer påverkar samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik? ? Hur ser socialsekreterarna på sin egen roll vid samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik?? Hur kan samverkan förbättras i framtiden, gällande barn och unga med sammansatt problematik, enligt litteraturen, informanterna vid djupintervjuerna och socialsekreterarna?Studien har en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning då studien försöker fånga socialsekreterarnas upplevelser av samverkan. I syfte att besvara studiens frågeställningar genomfördes fokusgruppssessioner med socialsekreterare. Utöver fokusgruppen genomfördes två djupintervjuer med personer som är väl insatta i samverkan i syfte att nå ett metaperspektiv gällande socialtjänstens samverkan.

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess påverkan på det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 diagnostiserades nästan 10 000 män med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer är ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi.