Att vara barn till en förälder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebära ett svårt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos föräldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjälp.

Andnöd är huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna är vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta huvudkategorier: att känna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa känslor, att känna sig annorlunda och brännmärkt, att vilja känna stöd och förståelse från andra samt känna tilltro till sin omgivning och sig själv, att ha negativt respektive positivt synsätt på sin sjukdom och på framtiden, att vara socialt begränsad, svårt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jämfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Sex kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: att påverkas känslomässigt, att minska rädsla med kunskap och erfarenhet och att förebygga smittspridning. Litteraturstudien visar på många olika känslor i samband med vårdandet av person med hiv. Det framkom att många av sjuksköterskorna var rädda för att bli smittade av sjukdomen och använde därför de skydd som fanns att tillgå.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön på en röntgenavdelning kan upplevas skrämmande för patienter särskilt i samband med magnetkamera (MR)-undersökning. En MR-kamera består av en tunnelformad kamera och ett undersökningsbord som rör sig in och ut i tunneln. Vid en pågående undersökning uppstår höga ljud från vibrationer i gradientspolar. För att få bra kvalitet på bildserier, måste patienten ligga stilla under hela bildtagningsförloppet som ibland tar mer än en halv timme. Syfte: Att belysa patienters upplevelser i samband med en MR-undersökning.

Syftet i D- uppsatsen var att belysa hur de studerande upplever handledning beträffande hinder och möjligheter i handledningssituationen under sin psykiatriplacering. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Jag hade en frågeguide med några grundfrågor, men eftersträvade att de studerande öppet skulle berätta så mycket som möjligt om sina upplevelser beträffande hinder och möjligheter samt ge egna exempel. Resultatet redovisas genom att studerandes beskrivningar av sina upplevelser tolkas mot den bakgrund som varit utgångspunkt för min undersökning, som har en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Jag presenterar de studerandes upplevelser av hinder och möjligheter i en analys i fyra steg.

Många människor dör till följd av hjärtstopp och behandlingen för att öka överlevnaden utvecklas ständigt. De flesta hjärtstillestånd inom sjukhus sker på intensivvårdsavdelningar. Det är dock få studier som belyser intensivvårdssjuksköterskornas upplevelse av behandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser vid hjärt- och lungräddning. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades individuellt.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frågeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svårigheter i vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.

Denna uppsats handlar om tre syskonskarors upplevelser av att ha vuxit upp i en ekonomiskt utsatt familj. Syftet var att ta del av deras upplevelser samt att jämföra upplevelserna syskonen emellan för att se om placeringen i syskonskaran har påverkat deras rollfördelning i subsystemet. I ett sista steg har vi valt att jämföra dessa syskonsystems upplevelser med varandra. För att få ta del av dessa upplevelser använde vi oss av en kvalitativ metod, intervjuer via MSN Messenger. Vi genomförde sex intervjuer med unga vuxna i åldersintervallet 19-33 år.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smärtsamma och det kan krävas lokalbedövning för att patienten ska få en smärtfri och bra behandling. Alla individer har olika smärttrösklar och olika upplevelser av tandvården som kan påverka valet av att få bedövning eller ej.Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar.Frågeställningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför väljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010.

Organtransplantation är ett behandlingsalternativ för många människor med organsjukdomar i slutskedet. Behovet av organ till transplantation är betydligt större än tillgången på dem. Detta resulterar i långa väntelistor och utdragen väntan för människor som behöver ett organ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser i väntan på organtransplantation. Studien baserades på tolv internationellt publicerade vetenskapliga artiklar.

Organtransplantation är ett behandlingsalternativ för många människor med organsjukdomar i slutskedet. Behovet av organ till transplantation är betydligt större än tillgången på dem. Detta resulterar i långa väntelistor och utdragen väntan för människor som behöver ett organ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser i väntan på organtransplantation. Studien baserades på tolv internationellt publicerade vetenskapliga artiklar.