Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hålla sig drogfri. Den frågeställning som studien utgick ifrån var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstå i drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter på området andlighet och beroende. Studien följde således en kvalitativ design och utgick från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade på att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstå i drogfrihet.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svårighet för patienterna, deras familjer och samhället.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. Frågeställningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier användes för att hantera livssituationen.Metod: Litteraturöversikten inkluderade primärkällor från nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

I århundraden har användandet av kondom varit ett sätt att skydda sig från oönskade graviditeter, och på senare år, även könssjukdomar. Trots att kondom är det bästa skyddet vid en tillfällig sexuell kontakt, används den i för liten utsträckning. För att kunna motivera till ett ökat kondomanvändande måste faktorer och upplevelser som påverkar kondomanvändandet identifieras.Syftet med föreliggande studie var att belysa studenters erfarenheter av kondomanvändning vid en tillfällig sexuell kontakt. Fyra kvinnliga och fyra manliga studenter på ett svenskt universitet har deltagit och berättat om sina erfarenheter och tankar. Vad är det som gör att de använder eller inte använder kondom vid en tillfällig sexuell kontakt, och vilka upplevelser kan kopplas till lidande och välbefinnande? Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Viktiga fynd i resultatet är att kondomanvändning inte bara upplevs som negativt.

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade Upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad.

Anhörignärvaro vid återupplivningsförsök har varit en debatt som pågått sedan 1980-talet. Länge har det funnits en allmän föreställning bland sjukvårdspersonal att kritiskt sjuka patienter inte får störas av besökare. Denna studie undersöker anhörigas Upplevelser och erfarenheter när en närstående genomgår ett återupplivningsförsök. Nio vetenskapliga artiklar har kvalitetsbedömts och granskats för att se vilka likheter och skillnader som finns inom befintlig forskning. Tre teman har hittats; att närvara eller ej, att bearbeta känslor efter återupplivningsförsök samt att vara ett stöd för patienten.

Mollberg, A. Från intensivvård till vårdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient - en intervjuundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Omvårdnad, 2008. Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att en intensivvårdspatient överflyttas till en lägre vårdnivå, då vårdavdelningens förutsättningar och begränsade resurser har svårt att möta patientens vårdbehov.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors Upplevelser och erfarenheter av omvårdnadsarbetet kring patienter med ätstörningar. Litteraturstudien kommer även bestå av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades på 12 artiklar.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och därmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvägagångssätt, idéer, traditioner och normer möts på nya sätt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie är en beskrivning av vilka Upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? på Skanska Sverige AB.

Inom sjukvården omhändertar sjuksköterskor dagligen svårt skadade personer. Detta innebär olika stressmoment som kan leda till att sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt mår dåligt och måste lära sig att hantera detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. Vi har analyserat 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer resulterade i fem kategorier: Att det medförde nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet, Att inte kunna slappna av, Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk, Att förberedelser och erfarenheter är viktiga och Att vara kompetent.

Alla människor bär på erfarenheter och upplevelser av olika slag. Frågan är hur våra tidigare erfarenheter påverkar oss. Studien belyser några lärarstudenters berättelser om mötet med ämnet matematik från grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhållen undervisning av betydelse för utvecklingen inom ämnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att påverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig på lärarstudenters berättelser användes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors och deras partners upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod var en litteraturstudie enligt Polit m fl (2001), baserad på tio vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt liv - Funktionellt Hälsotillståndsmodellen. Resultatet uppdelades i fyra teman och flera underteman som beskriver hur det är att leva med bröstcancer ur kvinnans och partners synvinkel. Teman var: fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser.

Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007.

Syfte:Genom att ta del av fyra år 6-9-lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram är syftet med studien att få svar på följande frågeställningar: 1. Vilka förutsättningar upplever lärarna att de har i arbetet med åtgärdsprogram, dvs rent praktiskt kunna upprätta, implementera, utvärdera och följa upp det som står i åtgärdsprogrammen?2. På vilket sätt får lärarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd?Teori: Det teoretiska ramverket för studien är fenomenologisk livsvärldsteori. Att utgå från denna ansats innebär att ta del av människors erfarenheter och upplevelser och försöka sätta sig in i deras livsvärld. Metod: Studiens empiri utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare om deras erfarenheter och upplevelser av arbetet med åtgärdsprogram. Jag utgick från en intervjuguide med öppna, halvstrukturerade frågor i syfte att ge informanterna utrymme att påverka vilka tankar och åsikter de ville uttrycka under intervjun.