Syftet med föreliggande studie Àr att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har pÄ ett visst företag beroende pÄ vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer dÀr urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervÀgande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd pÄ det aktuella företaget dÀr sociala relationer och ett gott bemötande Àr viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar Àven pÄ skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende pÄ vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjÀlp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden av cancerpatienter har ökat och fortsÀtter att öka. För att palliativ hemsjukvÄrd ska fungera krÀvs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vÄrden. Ser inte vÄrdpersonalen deras problem sÄ finns det risk att för stor börda lÀggs pÄ de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av Ätta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Idag Àr forskningen kring barnfrihet till skillnad frÄn barnlöshet begrÀnsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sÀllan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna vÀlja barnfrihet, vilket vi i denna studie nÀrmare beskriver utifrÄn en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie Àr att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nÄ genom att göra en fenomenologisk fallstudie dÀr vi genom tvÄ intervjutillfÀllen med en kvinna kunnat fÄ en djupgÄende berÀttelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lÄng tid varit sÀker pÄ att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är stÀlls över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till mÄnga pÄfrestningar för kvinnorna, bÄde fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrÄn en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta artiklarnas innehÄll som sedan sammanstÀlldes till ett resultat.  Resultat: UtifrÄn analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr nÄgot som pÄverkar bÄde den drabbade och hens nÀrstÄende. Inom sjukvÄrden glöms ofta de nÀrstÄende bort vid vÄrd av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den nÀrstÄendes upplevelse av att leva med en livspartner som har lÄngvarig smÀrta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen anvÀndes tvÄ omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013).

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Huntingtons sjukdom Àr en Àrftlig degenerativ sjukdom som förekommer hos 800-1000 personer i Sverige. Tidigare forskning visar pÄ bristfÀllig kunskap om sjukdomen hos vÄrdpersonal vilket innebÀr ett stort lidande för de drabbade. För att skapa en djupare kunskap krÀvs att vÄrdpersonal lyssnar till personers upplevelser. Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. För att fÄ en överblick av forskningslÀget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturstudie.

Bakgrund: PCI Àr ett samlingsbegrepp för olika ingrepp som kan göras vid en koronarangiografi för att diagnosticera förtrÀngningar eller stopp i hjÀrtats kranskÀrl. VÄrdpersonalen mÄste ha en balans mellan teknik och omvÄrdnad för att skapa trygghet hos patienten i samband med PCI-undersökningen. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av röntgenundersökningen PCI. Metod: Detta arbete utfördes som en litteraturstudie med Ätta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i tvÄ teman.

Vid palliativ vÄrd Àr det ofta de nÀrstÄende som stÄr patienten nÀrmast. Det Àr inte alltid som patienten kan uttrycka sig sjÀlv under vÄrd vid livets slut vilket gör de nÀrstÄendes upplevelser och Äsikter vÀldigt viktiga. För att vÄrden kring den döende ska bli sÄ bra som möjligt krÀvs bl a god omvÄrdnad, bra bemötande, god kommunikation och ödmjukhet. VÄrden vid livets slut innebÀr inte endast vÄrd av patienten utan Àven av nÀrstÄende. Studiens syfte var att undersöka hur nÀrstÄende upplever palliativ vÄrd.

I dagslÀget vÀntar ett stort antal patienter pÄ ett nytt organ. Transplantationen Àr en pÄfrestande process i vilken nÀrstÄende har en betydande roll. Upplevelser av att vÀnta pÄ en organtransplantation och hanteringsstrategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelser och hanteringsstrategier under pretransplantationstiden. Litteraturstudien genomfördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa.

Palliativ vÄrd avser att förbÀttra livskvaliteten för patient och nÀrstÄende som lever med obotlig sjukdom. NÀrstÄende utgör en fundamental del av patientens liv, och finns ofta vid dennes sida nÀr livet gÄr mot sitt slut. Det Àr sÄlunda viktigt att uppmÀrksamma nÀrstÄendes erfarenheter vad gÀller palliativ vÄrd, dÄ deras upplevelser kan bidra till förbÀttringar av vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i livets slut. En avgrÀnsning gjordes mot palliativ vÄrd pÄ institution.

Sjuksköterskornas upplevelser och hÀlsa i sitt dagliga arbete Àr ett omrÄde man inte alltid lÀgger fokus pÄ. Det Àr ju helt rÀtt, att patienten Àr i fokus och det viktigaste i vÄrdandet, men helheten i det hela Àr ocksÄ viktig. Att sjuksköterskorna mÄr bra i sitt arbete och fÄr det stöd som han/hon behöver Àr troligen en garanti för bÀttre kvalité att utföra arbetsuppgifterna i det dagliga arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska. Idag kÀnns det som det finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om sjuksköterskors hÀlsa och upplevelser. Syftet med den planerade studien Àr att belysa upplevelserna hos intensivvÄrdssjuksköterskorna i det dagliga vÄrdarbetet kring arbetsföra patienters sjukdomar och svÄra skador.Med arbetsföra individer menar vi mÀnniskor i Äldern 18 ? 65, alltsÄ mÀnniskor som Àr aktiva i arbetslivet.