Urininkontinens är ett globalt problem som förekommer hos mer än 50 miljoner av världens befolkning och är tre gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Urininkontinens medför en försämrad livskvalitet genom att bland annat påverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala välbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vård och främja hälsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Sverige är idag ett mångkulturellt land där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhälsa sämre än personer födda i Sverige och besöker tandvården mer sällan, trots att tandvårdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som påverkar Upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund kan förståelsen för hur den upplevs öka.Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar Upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund.Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i åldrarna 25-50 år med utländsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvårdsorganisation och vårdkvalitet.

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar.

Att åldras är en stor förändring både för de som bor kvar hemma och för dem som väljer att flytta till ett särskilt boende. Vilka upplevelserna är och vad det innebär har intresserat oss under vår utbildning och därför beslutade vi oss för att ta en djupare titt på detta fenomen. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen äldre människor har av att flytta till ett särskilt boende och efter att ha bott där under en kort tid. Vi valde att använda en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med personer som nyligen flyttat till ett särskilt boende. Resultatet visade att förändringen kunde delas in i fysiska, psykologiska och sociala upplevelser. I den fysiska upplevelsen var känslor förknippade med fysiskt beroende av omsorgspersonal samt den kroppsliga förändringen för de äldre.

Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory.

Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt.

Anställningsotrygghet är ett fenomen som under de senaste årtiondena har fått en ökad utbredning på grund av att organisationer gör stora nedskärningar och förändringar. Konsekvensen kan bli att Upplevelsen av anställningsotrygghet uppstår. I dag genomgår världen en global lågkonjunktur med följden att arbetslösheten förväntas öka. Flera studier har tidigare undersökt begreppet anställningsotrygghet men på populationsnivå i Sverige är ämnet fortfarande outforskat. Syftet med studien var därför att på populationsnivå identifiera vilka grupper som har högre risk att drabbas av anställningsotrygghet än andra.

Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om Upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög.  Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen.

Problem: Att åldras innebär ofta biologiska, psykologiska och sociala förändringar. Åldrandet kan även innebära både fysiska och sociala förluster. Detta medför att Upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen är att belysa de äldres upplevelser av fenomenet för att bättre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.

Psykisk ohälsa är fortfarande något som det inte pratas öppet om i vårt samhälle. Vi tyckte därför det var angeläget att belysa Upplevelsen av att leva med en person som har psykisk ohälsa, vilket är syftet i vår litteraturstudie. Sammanfattningsvis framgår det av resultatet att närstående gick igenom en sorgeprocess när någon som stod dem nära drabbades av psykisk ohälsa. Sorgen handlade mycket om alla de förluster som allvarlig sjukdom alltid innebär. Det framkom även att känslor av ilska och skuld var en del av upplevelsen.

Studien har haft syftet att undersöka Upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Syfte med litteraturstudien var att beskriva bemötande av äldre människor inom vården utifrån de äldre vårdtagarnas, vårdgivarnas, observatörernas/anhörigas perspektiv. I en av dessa tre perspektiv representerade anhöriga tillsammans med observatörerna ett gemensamt perspektiv. En litteraturstudie gjordes och sexton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Joyce Travelbee?s omsorgsteori (Interaktionsteori) var den teoretiska referensramen för studien.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som låg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och Upplevelsen av stress men även att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än mäns av KASAM, copingstrategier och Upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 män från ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion användes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkäter ett lämpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade på att endast Upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi signifikant påverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än kvinnors av Upplevelsen av stress och användning av alkohol som copingstrategi.

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 100 hemförlossningar varje år. I förlossningsprocessen har Upplevelsen av värkarbetet stor betydelse för Upplevelsen av förlossningen i helhet. Dock finns få studier som belyser Upplevelsen av värkarbete, vare sig vid sjukhusförlossningar eller vid planerade hemförlossningar. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sitt värkarbete vid en planerad hemförlossning.Metod: Arbetsmaterialet utgjordes av 72 stycken nedskrivna beskrivningar rörande hemförlossningar. Materialet var slumpmässigt utvalt ur en större, redan genomförd studie där kvinnor som varit med om en planerad hemförlossning mellan den1 januari 1992 och den 31 juli 2005 deltog.

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och Upplevelsen av negativa livshändelser.