Syftet med uppsatsen är att belysa mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen som institution sett ur bådas perspektiv. Vi vill få en djupare förståelse både för de arbetssökande och för arbetsförmedlarna samt deras personliga upplevelser av mötet. Uppsatsens sociologiska perspektiv är symbolisk interaktionism. Eftersom det är upplevelsen av mötet och därmed den interaktion och samspel som uppstår är detta perspektiv relevant för studien. För att få en djupare förståelse för upplevelsen av mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlarna har en kvalitativ metod använts.

Syftet med uppsatsen ?r dels att genom analys s?ka de budskap som finns i tre oljem?lningar som ing?r i en serie som Banksy kallat Crude Oils, dels att genom intervjuer unders?ka hur ett antal betraktare uppfattar verken. De tre m?lningarna ?r Banksys versioner (parafraser) av tre k?nda konstverk av Claude Monet, Edward Hopper och Diego Vel?zquez. De teorier och metoder som anv?nds i den analytiska delen ?r framtagna av Roland Barthes respektive Charles Forceville vid studier av annonser. I den empiriska delen till?mpas semistrukturerade intervjuer. Resultatet av analyserna visar att det i m?lningarna finns budskap som kritiserar konsumtion, klassamh?lle och den hysteri som figurerar inom sk?nhetsbranschen.

Vid vår FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med många personer med utmattningssyndrom, depressioner och ångestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hänföras till ett bra bemötande vilket utifrån klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hälsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att få behandlade personers egen syn på hur de upplevde bemötandet och om de ansåg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.Elva personer som hade kontakt med läkare och psykolog/beteendevetare i samband med sjukskrivning på grund av ovan nämnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett på förhand bestämt sätt.Alla ansåg att de fick ett mycket bra bemötande från både läkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.I kontakt med läkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmåga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vägledning, information och bekräftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med läkare vilket sannolikt kan spegla den osäkerhet och otrygghet man kan känna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemål om mer företagskontakter, hjälp från sjukgymnast samt återkoppling efter återgång i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillräcklig grad lyssnades in.En person kände sig obekväm när läkaren upplevdes sitta tyst för länge vilket talar för att det är viktigt man som vårdgivare lär sig att ?känna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte är..

Bakgrund: Åldrandet innebär naturliga biologiska, sociala och psykologiska förändringar, andelen äldre i samhället beräknas öka och äldre upplever ett lägre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvärderar den avsaknaden. Hälsoproblem och upplevelsen av livskvalitet är knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vårdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptäcka, motverka och förebygga ensamheten, därför behövs mer kunskap om fenomenet.

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård.

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ?porr?, ?queer? och ?en postmodern värld?.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur långtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhåller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning på arbetslöshet samt tillfälliga anställningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges läsaren exklusiva utsagor med gemensamma nämnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis präglar de långtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och därmed hanteras den upplevda tillvaron olika. Långtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk inställning till arbetsmarknadens anspråk, därför tillämpas gärna defensiva strategier såsom döljande av arbetslösheten för utomstående till exempel.

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Denna studie undersöker en användares upplevelse av tre CMS-gränssnitt från tre av de större open source CMS på marknaden idag, Drupal, Joomla och Wordpress. Ett användartest med tio personer som tillhörde den målgrupp som definierades för studien genomfördes och utifrån de resultat som kom ut av detta arbete gjordes en expertutvärdering med tre experter som dagligen arbetar med CMS och har utbildning inom interaktionsdesign. Expertutvärderingen sammanställdes sedan till sammanlagt elva riktlinjer som kan ses som vägledande i en designprocess för framtagandet av ett för målgruppen anpassat CMS-gränssnitt..

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progredierande, irreversibel inflammatorisk sjukdom i luftvägarna, som försvårar andningen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (=KOL). Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att inte få luft är skrämmande och leder till dödsångest: att vara trött, orkeslös och begränsad innebär förluster: att vara hjälplös och beroende är förödmjukande: att sakna professionell hjälp och stöd, samt att acceptera och se möjligheter och vara nöjd med det man klarar av. Det visade sig att personer med KOL lever sina liv med ständig andnöd och ångestfyllda rädslor för att nästa andetag ska bli det sista.

Denna uppsats är en fallstudie av en tvåspråkig persons individuella språkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgångspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar såväl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika språkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och växelverkan mellan informantens två språk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende på lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer påverkar på olika sätt utformandet av informantens två idiolekter. En analys görs också av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa vilken påverkan sociala medier har på en grupp aktiva individer och hur de tror att andra påverkas i förhållande till hälsosamma inlägg. Vi ser även på effekterna som uppkommer när individen möts av den hälsosamma livsstilen på sociala medier.Studien baseras på kvalitativ metod och tolv semistrukturerade samtalsintervjuer med fysiskt aktiva individer som använder sig av plattformerna Facebook och Instagram. Analysen  baseras på Konsumtionens modetåg och Symboliskt kapital. Vi har även använt oss avtredjepersonseffekten.Resultatet av uppsatsen visar att intervjupersonerna till stor del är påverkad av hälsosamma bilder genom sociala medier trots att de är medvetna om att en bättre bild av individen framförts. Vi såg att sändare samt innehåll var stora faktorer till hur informanterna mottog information och ansåg sig påverkas.      .