Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ensamkommande flyktingbarn och personal på ett urval av boenden, upplever de insatser som görs för att underlätta integrering i samhället, med fokus på skola, fritid och språk. Vi använde oss av fyra stycken halvstrukturerade intervjuer, med personal och boenden, fördelade på två olika boenden. Detta för att få en inblick i det aktiva arbetet med integration samt upplevelsen av huruvida det gett något resultat. Vi grundade vår analys på identitetsteorin samt systemteorin. Viktiga resultat var bland annat vikten av att hitta rätt personer när man som ensamkommande flyktingbarn kommer till ett nytt land.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.

I denna studie tittade vi på arbetstagarnas upplevelse av sin arbetssituation under och efter varsel, utifrån olika arbetsmiljöaspekter och vi antog att det fanns ett samband mellan dessa. Deltagare i studien var anställda på två industriföretag i Jämtlands glesbygd och undersökningarna genomfördes i enkätform. Resultatet vi kan se i denna studie är att företagen skiljer sig åt i upplevelsen av arbetssituationen, samt att det fanns vissa samband mellan de olika aspekterna. Resultatet kan ha påverkats av lågt antal undersökningsdeltagare, men för att kunna undersöka denna typ av situation så finns det få alternativ. Det unika i denna studie och även dess styrka, är att vi fick möjlighet att delta vid varsel i glesbygd..

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att få vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, Tillåtas vara delaktig i den första huvudkategorin och Påverkan och valmöjligheter, Självbestämmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver när och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ?plankan? upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna?Metod Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i nacke, axlar eller skuldror utförde övningen ?plankan? som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta.

Syftet med studien är att analysera personalens upplevelser av en patientnära e-hälsotjänst med hjälp av ett sociotekniskt systemperspektiv som tar hänsyn till sociala, organisatoriska och tekniska faktorer. Vi ville närmare undersöka vilka faktorer som påverkar personalens användning av e-hälsotjänsten, hur e-tjänsten integreras i det dagliga arbetet samt hur e-hälsotjänsten har påverkat interaktion och informationsförsörjning mellan vårdgivare och patient.Hälsoplaner som införs i syfte att fungera som verktyg för både personal och patient är ett aktuellt område och det är relevant att se den kliniska uppfattningen av e-hälsotjänsten eftersom ny teknik och nya lösningar inom hälso- och sjukvård påverkar de kliniska rollerna och arbetsprocesserna inom hälso- och sjukvården.Studien genomfördes med blandad metod som innebär att kvalitativa och kvantitativa data samlas in parallellt och prioriteras lika. Datainsamling gjordes genom intervjuer och enkätundersökning.Resultatet visade att personalen upplever Min hälsoplan som ett värdefullt bidrag till vårdprocessen framförallt ur patientperspektiv. Områden som upplevs begränsa användandet är av teknisk natur. Resultat och analys visar tydligt att flera områden påverkar varandra när det kommer till upplevelse och användning av e-hälsotjänster i vården och vikten av att ha ett helhetsperspektiv samt en organisation som tar hänsyn till hur interaktion mellan aktörerna påverkar personalens uppfattning och upplevelse av Min hälsoplan.

Jag har gjort att examensarbete som handlar om gitarrens roll i studioinspelningar. Jag genomförde arbetet genom att spela in tre låtar och göra två versioner av varje låt där jag byter ut alla gitarrspår. Med varje låt jag har gjort en grundversion som efterliknar originalet och en alternativ version där jag ändrar på både gitarrsound- och arrangemang. Jag har kommit fram till att gitarren spelar en stor roll och att man kan ändra väldigt mycket av upplevelsen av en låt genom att byta ut gitarrspåren. Jag har även undersökt hur gitarren påverkar de andra instrumenten när man byter ut alla gitarrspår samt hur både sound och gitarrarrangemang påverkar låten..

Jämställdhetsfrågor är ständigt aktuella och därför ställer vi oss frågan varför det inte hänt så mycket? Trots många år av försök till ett jämställt samhälle verkar det vara svårt att uppnå. Sverige bedriver en jämställdhetspolitik där alla ska ha samma möjligheter och skyldigheter inom alla områden. Alla ska få komma till tals på likadana förutsättningar oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet med mera. Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie undersöka hur genus förmedlas via media.

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid.

Syftet med denna uppsats är att belysa en del av problematiken kringundertextning av utländska filmer. Analysen är begränsad tillöverföringen av svordomar till svenska undertexter i den brittiska filmenBilly Elliot (2000) och ger svar på bland annat följande frågor: Vilkafunktioner fyller svordomar? Vilka strategier använder undertextare vidöversättning av svordomar i talade repliker till skrift i undertexter?Vilken effekt har resultatet av överföringen?Undertextning av film i olika media utförd av olika undertextare kannaturligtvis variera i utformning och kvalitet. Resultatet av överföringfrån tal till skrift i undertexter kan dels bero på normer, men också påundertextarens arbetssituation framförallt med tanke på tid ochhjälpmedel. Oavsett undertextarens ambition, intention ocharbetssituation bör det ligga i dennes natur att vilja använda deingreppsstrategier som kräver minst justeringar av talet i replikerna.Trots detta finner jag ett relativt lågt antal av ingreppskategorinstrykning i förhållande till vad jag hade förväntat mig.

Sömnparalys innebär att man vaknar upp men inte kan röra sig, och ofta har man skrämmande sinnesupplevelser. Tolkningen och upplevelsen under en sömnparalys kan leda till rädsla att berätta om paralysen, och även om man berättar kan det leda till social stigmatisering och feldiagnostisering.En enkätinsamling gjordes med 100 studenter. Huvudfrågan var om upplevarna av sömnparalys var oroliga för att berätta om det, för att de är rädda att ses som psykiskt sjuka. De som haft sömnparalys berättade för andra, men hellre för någon de känner väl. De och dem som inte upplevt sömnparalys såg det som ett fysiskt problem snarare än ett psykiskt.

Mitt projekt är en film i 3d med en skräckfylld underton som utspelas genom en fiktiv persons ögon där färden går genom en skog fram till vad som ser ut att vara en nedlagd fabrik. Men där tystheten från början råder visar sig både det ena och det andra utav märkligheter uppstå! Effekterna för den mörka upplevelsen är prioriterad framför en begriplig handling, och därför finns inga övertydliga budskap som underskattar betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen är ett experiment med 3d, postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spänningsmoment och en morbid känsla av rå död!.

Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som är av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det är av störst vikt för socionomen att få feedback från samt vilken som är den största drivkraften i arbetet för socionomen. Det som framkommit i vår studie är att samtliga intervjupersonerna lägger fokus på i stort sett samma faktorer då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat är vikten av goda relationer med klienter, arbetsgivare och kollegor..