Syftet med uppsatsen är att presentera utvalda teoretiska modeller i litteratur inom Upplevelseproduktion, samt att genom en produktion testa huruvida dessa teorier är relevanta. Syftet är även att undersöka karaktären hos gästens eventuella upplevelse vid produktionen för att avgöra om de teoretiska modellerna även gjort upplevelsen meningsfull för gästen. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en deduktiv ansats har vi med hjälp av ett antal teoretiska modeller först planerat och sedan genomfört en reell produktion vid namn Rock n? roll Piteå och med det som grund gjort en kvalitativ intervjustudie baserad på tre fokusgrupper. Endast individen kan avgöra om en upplevelse varit meningsfull, då detta är subjektivt, men med stöd i det resultat fokusgruppintervjuerna visat kan vi konstatera att det för en stor del av informanterna varit en meningsfull Upplevelse.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.

Vi läser idag allt mer tidningar på Internet och det har länge diskuterats om det papperslösa samhället. Många studier har gjorts inom ämnet och inriktar sig på läsbarhet, användbarhet och andra faktorer som spelar in vid läsning både på papper och webb för att försöka utröna om det går att ersättas digitalt. Men ingen studie inriktar sig på att undersöka upplevelsen. Denna undersöknings syfte var att ta reda på om det fanns någon skillnad i upplevelse mellan att läsa ett pappersmagasin respektive ett digitalt och i så fall hur den ter sig. Åtta testpersoner ingick i undersökningen där de fick läsa både ett pappersmagasin samt dess digitala motsvarighet och under tiden förklara sina känslor.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på fyra vårdvetenskapliga begrepp; livsvärld, sjukdomslidande, livslidande och subjektiv kropp. I bakgrunden presenteras fakta om sjukdomen förlossningsdepression samt referensramen som bygger på Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa kvinnans upplevelse av sin livsvärld i samband med förlossningsdepression. Metod: Studien grundas på två självbiografiska böcker och är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys som består av fem steg.

Bakgrund:Självskadebeteende är en destruktiv handling där intentionen suicid inte finns. Avsikten med handlingen är att skada individens egna kropp. Sjukvårdspersonal på en akutmottagning står för det första mötet med patienter med självskadebeteende. Litteraturstudien är teoretisk förankrad i Ida Jean Orlandos interaktionsteori. Syfte: Beskriva sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnaden av patienter med självskadebeteende på en akutmottagning.

Förlossning som avslutas med sugklocka är den vanligaste instrumentella vaginala förlossningen i Sverige. Orsaken till att sugklocka används är att barnet har en hotande fosterasfyxi eller att modern drabbats av värksvaghet. Det finns få studier som belyser kvinnors upplevelser av att ha genomgått en förlossning med sugklocka. Studiens frågeställning är: Är det alltid ett trauma eller kan det upplevas som positivt att få hjälp att avsluta förlossningen? Vad kan påverka utfallet av förlossningsupplevelsen? Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutas med sugklocka.Åtta förstföderskor intervjuades, 10-15 månader efter sin förlossning, om deras upplevelse av att ha blivit förlösta med sugklocka.

Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtor och smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efter ett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelser av den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorerna som påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg där kvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklar som visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning, dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter, förväntningar av postoperativ smärta, ångest, depression och sjuksköterskans attityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatet att patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse med smärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilken smärtbehandling som ges.

En kvalitativ intervjustudie har utförts i syfte att undersöka den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden som han/hon erhöll av sjuksköterskan i hemsjukvården. Studien utfördes i en liten kommun i Mellansverige. Åldern på deltagarna var 65+. I studiens resultat framkom det två teman: trygghet och respekt. Dessa teman har stor betydelse för den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden de erhåller av sjuksköterskan.

Alla drömmer om att komma bort från vardagen även om det bara är för några timmar. När en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvärda händelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen på ett personligt sätt. Karlstad CCC är en tillflyktsplats där gäster kan få energi och drömma sig bort för en kväll, genom bland annat en minnesvärd föreställning. Syftet med denna studie är att beskriva gästens upplevelse under en föreställning på Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och experiment.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Bakgrund: Patienter som långvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter får ofta problem med flödeshinder. En åtgärd som företas vid flödeshinder är spolning av urinkatetern, alternativet är att byta katetern. Otillräckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frågan. Individuell katetervård rekommenderas. För närvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgå bröstcancer påverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förändringar som inverkar på kvinnans hälsa, kropp, livsvärld och sätt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanställts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer påverkar kvinnor känslomässigt och väcker tankar kring livet och framtiden.