Många kvinnor i vuxen ålder har hästar och ridning som fritidssysselsättning. Vissa kvinnor rider inte men har häst som sällskapsdjur. Syftet med denna studie var att belysa vad det innebär för vuxna kvinnors hälsa att ha hästar som sällskapsdjur, upplever kvinnorna att umgänget med hästar ger dem någon mer än bara fritidssysselsättning? Påverkar det deras välbefinnande och hälsa? Studien genomfördes som en intervjustudie där tio vuxna hästintresserade kvinnor intervjuades sommaren 2007. Analysen genomfördes med fenemenologisk ansats.

Förlossning som avslutas med sugklocka är den vanligaste instrumentella vaginala förlossningen i Sverige. Orsaken till att sugklocka används är att barnet har en hotande fosterasfyxi eller att modern drabbats av värksvaghet. Det finns få studier som belyser kvinnors upplevelser av att ha genomgått en förlossning med sugklocka. Studiens frågeställning är: Är det alltid ett trauma eller kan det upplevas som positivt att få hjälp att avsluta förlossningen? Vad kan påverka utfallet av förlossningsupplevelsen? Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutas med sugklocka.Åtta förstföderskor intervjuades, 10-15 månader efter sin förlossning, om deras upplevelse av att ha blivit förlösta med sugklocka.

Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtor och smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efter ett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelser av den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorerna som påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg där kvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklar som visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning, dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter, förväntningar av postoperativ smärta, ångest, depression och sjuksköterskans attityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatet att patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse med smärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilken smärtbehandling som ges.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som drabbar lungorna. Lungorna tappar sin elastiska förmåga och det minskar deras ventilationsyta. Till följd av detta får patienten svårt att tömma lungorna vid utandning. KOL drabbar framförallt rökare och väntas att bli tredje vanligaste dödsorsaken före år 2020 enligt WHO, Världshälsoorganisationen.Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).Metod: 8 stycken kvalitativa empiriska studier har analyserats med hjälp av kvalitativ metod för att få fram patienters upplevelser. Valda artiklar har granskats och delats in i hög, medel och låg kvalitet.

En kvalitativ intervjustudie har utförts i syfte att undersöka den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden som han/hon erhöll av sjuksköterskan i hemsjukvården. Studien utfördes i en liten kommun i Mellansverige. Åldern på deltagarna var 65+. I studiens resultat framkom det två teman: trygghet och respekt. Dessa teman har stor betydelse för den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden de erhåller av sjuksköterskan.

Alla drömmer om att komma bort från vardagen även om det bara är för några timmar. När en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvärda händelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen på ett personligt sätt. Karlstad CCC är en tillflyktsplats där gäster kan få energi och drömma sig bort för en kväll, genom bland annat en minnesvärd föreställning. Syftet med denna studie är att beskriva gästens upplevelse under en föreställning på Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och experiment.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Bakgrund: Patienter som långvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter får ofta problem med flödeshinder. En åtgärd som företas vid flödeshinder är spolning av urinkatetern, alternativet är att byta katetern. Otillräckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frågan. Individuell katetervård rekommenderas. För närvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling.

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgå bröstcancer påverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förändringar som inverkar på kvinnans hälsa, kropp, livsvärld och sätt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanställts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer påverkar kvinnor känslomässigt och väcker tankar kring livet och framtiden.

Akupunktur är en smärthämmande behandling som härstammar från Kina. Denna studie grundar sig på västerländsk akupunktur, vilken utgår efter vetenskaplig evidens. Akupunkturens effekter förklaras med ett antal fysiologiska verkningsmekanismer. Förutom smärtlindrande mekanismer kan akupunkturen även ge bieffekter samt innebära allvarliga risker. Sjukgymnasten har enligt lag skyldighet att innan behandling informera patienten om behandlingens gång och verkan.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på fyra vårdvetenskapliga begrepp; livsvärld, sjukdomslidande, livslidande och subjektiv kropp. I bakgrunden presenteras fakta om sjukdomen förlossningsdepression samt referensramen som bygger på Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa kvinnans upplevelse av sin livsvärld i samband med förlossningsdepression. Metod: Studien grundas på två självbiografiska böcker och är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys som består av fem steg.

Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar äldre, över 65 år, patienters upplevelse av beröring, dess effekter samt belysa sjuksköterskans upplevelse av att ge beröring. Metoden är en systematisk litteraturstudie, baserad på 15 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna Cinahl, Cochrane och sökmotorn Elin@dalarna.Resultatet visade att genus, livserfarenhet, yrkeskompetens hos sjuksköterskan, relationer samt vilken del av kroppen som berördes var faktorer som styrde patientens upplevelse av beröring från sjuksköterskan.Sjuksköterskors upplevelse av att ge beröring visades genom en helhetssyn av patienten, ge bekräftelse, vårda med respekt samt kunna beröra på ett naturligt sätt. Beröring visades ha goda effekter både hos den äldre patienten och sjuksköterskan genom att relationsbanden mellan dem styrktes, minskade sömnproblemen samt lindrade smärta, stress och oro hos den äldre patienten..