Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken påverkan dynamisk musik har på narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jämförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har på spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fått spelat två spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser på att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika händelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en händelse i ett specifikt ögonblick vilket inte är möjligt med statisk musik.

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

SammanfattningStudien utgår från Aron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) och hur detta relaterar till elevers känsla av sammanhang i sitt lärande utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning elever upplever att det salutogena synsättet/förhållningssättet genomsyrar lärandet inom vuxenutbildningen. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som begripligt? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som hanterbart? I vilken grad upplever eleverna sitt lärande som meningsfullt? Är det salutogena synsättet mer vedertaget i någon specifik elevgrupp? Finns det samband mellan elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Förekommer det någon könsskillnad i elevernas upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Enkätundersökningen genomfördes i fem olika klasser på olika nivåer där urvalet bestod av 140 elever inom vård- och omsorgsutbildning. Enkäten bestod av påståenden utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De statistiska analyser som användes var ANOVA, multivariat variationsanalys (MANOVA) samt faktoranalys. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan de olika klasserna Bas (termin 1), Djup (termin 2), Profil (termin 3), Lärling och VOS (en klass med elever med svenska som andraspråk) upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i lärandet.

När en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjälpmedel vara ett måste för att underlätta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan därmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad på Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. Två tekniker användes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjälp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fått sin elrullstol.

Det finns många undersökningar som över tid visar att större delen av alla IT-projekt som påbörjas upplevs som misslyckade av beställaren.De agila metoderna involverar beställaren i hög grad i projektet. Frågan vi vill få svar på är: Vilka effekter får ett projektarbetssätt, med sin grund i Agile Manifestos värderingar, på beställarens upplevelse av projektet och systemet som utvecklas? Vi ville undersöka om ett agilt arbetssätt bidrar på ett positivt sätt till systemutveckling vad gäller beställarens nöjdhet med projektet och leveransen. För att sammanfatta olika agila metoder konstruerade vi ett ramverk. I detta ingår Agile Manifesto samt ett antal, av oss identifierade, kärnbegrepp och styrmedel.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i såväl Sverige som i övriga världen. I Sverige drabbas årligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv månader om året, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion på grund av den psykologiska och den existentiella påfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som bygger på nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts.

Vi har på uppdrag av ?mobiloperatör X? genomfört en empirisk undersökning gällande mobilanvändning. Mobiloperatör X är intressant eftersom företaget vill utveckla en bättre förståelse för sina mobilanvändare och mobilanvändarnas behov inom mobilabonnemang. Idag befinner vi oss i ett upplevelsesamhälle (Pine & Gilmore, 1999) och idag värdesätter konsumenter upplevelser. Det är inte längre de fysiska egenskaperna och fördelarna som följer med produkten, som skapar värde.

Trötthet är ett vanligt förekommande symtom vid långvarig och kronisk sjukdom. I engelskan används ofta begreppet fatigue för att beskriva den svaghet och utmattning som tröttheten medför. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancersjuka personers upplevelse av trötthet. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar från år 1995 och framåt. En kvalitativ innehållsanalys utifrån ett personperspektiv användes för att analysera de åtta utvalda artiklarna.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till närstående med barn med ett svårartat sjukdomstillståndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller på neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors känslor?, ?Att bemöta närståendes reaktioner?, ?Att ta hjälp från kollegor? och ?Att vara professionell?.

Ungefär var tredje person i Sverige kommer under sin livstid få diagnosen cancer. Det innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsplats behöver ha kunskap om dessa patienter. Att få en cancerdiagnos innebär att känna ett hot mot existensen och vanliga reaktioner är känslor som ångest och stress. Tillsammans med fruktan för döden uppkommer också känslor av chock, sorg, vrede och förtvivlan men också rädsla och oro inför framtiden och behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelse av tiden mellan primärdiagnos och behandling.

Den främsta orsaken till arteriell cirkulationsinsufficiens i benen är ateroskleros vilken har nått epidemiska proportioner i många länder. De två vanligaste symtomen är ?fönstertittarsjukan? och kritisk ishemi där risken är stor att patienten förlorar benet om behandling inte sätts in. Få studier har gjorts för att undersöka människors upplevelse att leva med kronisk cirkulationsinsufficiens i benen. Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk arteriell cirkulationsinsufficiens i benen.

Hopp är ett svårdefinierat fenomen som varje människa har inom sig och som alla har en personlig upplevelse av. Det är ett kraftfullt fenomen som får människan att vilja kämpa genom svåra situationer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos personer med obotlig sjukdom i livets slut. Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 studier. Analysen av studiernas resultat genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Att bli ensam efter förlust av partner förändrar hela livet radikalt. Personer som efterlämnats behöver all hjälp och stöd de kan få för att kunna hantera situationen som änka och änkeman. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelse av att bli ensam efter förlust av partner. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 13 vetenskapliga och internationellt publicerade artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna tomhet, rädsla och ilska, att ha stöd när livet förändras, att känna utanförskap men även frihet och att sakna sitt tidigare liv.