Uppsatsen behandlar lugn vilken är en subjektiv upplevelse, påverkad av såväl inre som yttre faktorer. Målet är att presentera lugn och dess betydelse utifrån olika infallsvinklar och försöka se på vilket sätt vi människor har behov av att finna lugnet i staden. Samt att analyserna skall leda till enkla sammanfattande illustrationer. Utgångspunkten har varit stadsbons tankar och upplevelser av lugn, såväl i allmänhet som specifikt i staden, var det finns och vad det skapas av. Korta strukturerade intervjuer har genomförts med personer i Malmö och kopplats till forskning och teorier rörande ämnet. Stadsbons hälsa påverkas positivt av lugna platser, dessa minskar känslan av stress och får oss att koppla av.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Syftet med den här uppsatsen är att introducera boktrailern som fenomen och marknadsföringsmetod. Likheter mellan boktrailern, bokomslaget och filmtrailern undersöks för att ge en bild av hur en "typisk" boktrailer ser ut och vilka funktioner den kan tänkas ha. Uppsatsen utforskar även boktrailerns möjligheter att nå ut till olika målgrupper i olika åldrar, samt pekar på svårigheter med att definiera en målgrupp. Ungdomslitteratur och fantasygenren kopplas samman med boktrailern och exempel ges på hur författare och förlag kan skapa relationer till läsare via Internet. Generella riktlinjer ges för vad som bör tänkas på för att tilltala flest potentiella läsare när en boktrailer används eller utformas.

Syfte:Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende vuxna patienter och av deras bortgång, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgång; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dålig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vård och bortgång.

Nålstick är för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smärtupplevelser i samband med nålstick, men de är uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jämföra tolvåriga pojkars och flickors upplevelse av smärta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger någon skillnad mellan könen. Materialet är hämtat ur en enkät från en pågående studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som användes var kvantitativ. Frågorna som valdes ur enkäten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

I denna pilotstudie utvärderas KomRett, en kommunikationskurs för närstående till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gången hösten 2009. Målsättningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgångspunkt från innehållet i föräldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till föräldrar som har barn med kommunikationssvårigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvärderingen användes analys av olika skattningsformulär samt videoanalys av filmer från två kursdeltagare.

Narcissistisk personlighetsstörning är enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkät som placerades ut på två olika relationsforum på Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan män och kvinnor i deras upplevelse av gärningsmännens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var däremot mycket liten och det finns därför anledning till att ifrågasätta resultatet..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka.

Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll.

Bakgrund: Patienter som långvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter får ofta problem med flödeshinder. En åtgärd som företas vid flödeshinder är spolning av urinkatetern, alternativet är att byta katetern. Otillräckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frågan. Individuell katetervård rekommenderas. För närvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling.

Vårt mål med projektet var att göra en webbapplikation åt Gourmet Grön och deras nya produktserie. Applikationen innehåller information om produkterna och hur de används samt vilka fördelear dessa ger..

Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där data insamlades med hjälp av nio intervjuer för att få svar på studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) där tre kategorier och åtta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde påverkas av olika aspekter i både positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, däribland personliga erfarenheter samt att ta hjälp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll både i vilket blodprovstagningssätt som valdes och i blodprovstagningens utgång.

Syftet med uppsatsen är att presentera utvalda teoretiska modeller i litteratur inom Upplevelseproduktion, samt att genom en produktion testa huruvida dessa teorier är relevanta. Syftet är även att undersöka karaktären hos gästens eventuella upplevelse vid produktionen för att avgöra om de teoretiska modellerna även gjort upplevelsen meningsfull för gästen. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en deduktiv ansats har vi med hjälp av ett antal teoretiska modeller först planerat och sedan genomfört en reell produktion vid namn Rock n? roll Piteå och med det som grund gjort en kvalitativ intervjustudie baserad på tre fokusgrupper. Endast individen kan avgöra om en upplevelse varit meningsfull, då detta är subjektivt, men med stöd i det resultat fokusgruppintervjuerna visat kan vi konstatera att det för en stor del av informanterna varit en meningsfull upplevelse.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.