Self-efficacy är, delvis, beroende av generalisering genom vilken individen kan ta gamla erfarenheter till stöd inför aktuella situationer. Individer med undergiven roll i en 24/7 relation, inom Bondage-discipline, dominance-submission, sadism-masochism (BDSM) subkulturen, befinner sig i en, i högre grad, strukturerad vardag än individer med dominant roll. Detta bör leda till större erfarenhetsbank att generalisera från. Frågeställning är huruvida individerna med undergiven roll ligger på extremare nivåer av allmän och förhållandefokuserad self-efficacy, än de med dominant roll. En enkätundersökning genomfördes där den allmänna self-efficacyn testades med skalan översatt av Löve, Moor och Hensing (2011) och den förhållandefokuserade self-efficacyn med en egen översättning av Sherer, Maddux, Mercandante, Prentice-Dunn, Jacobs, och Rogers (1982) skala.

Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' self-efficacy in breastfeeding affects the outcome of breastfeeding. Health professionals' attitudes to breastfeeding have an impact on the breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen self-efficacy in breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted.

Fysisk aktivitet är en faktor som bidrar till ökad hälsa och välbefinnande. Trots det så hänvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrån kön, ålder och aktivitetsnivå samt upplevda barriärer och handlingsstrategier. Data samlades in från träningsanläggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frågeformulär. Frågeformuläret innefattade de teoribaserade formulären IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE.

Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self ? efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar.

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Många olika typer av rehabiliteringsprogram har testats under årens lopp, med både positiva och negativa resultat. Tidigare studier utvärderar ofta rehabiliteringsperioder från en månad upp till flera månader. Det är intressant att se om en kortare rehabiliteringspeiod kan påverka viktiga faktorer som kopplas till långvarig smärta. Syftet med denna studie var att undersöka om en kort rehabiliteringsperiod kan ge en ökad hälsorelaterad livskvalité, en högre self-efficacy och en lägre rörelserädsla.

Arbetslösheten är idag ett av resultaten av den pågående lågkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kännas psykiskt påfrestande och i längden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sägas handla om förmågan att möta och kommunicera med andra människor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- självkänsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifråga om hjälp och stöd från arbetsförmedlingen. En enkätundersökning genomfördes där 128 arbetslösa deltog.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Kollektiv styrka baseras på sammanhållningen och viljan hos invånarna att ingripa för bostadsområdets säkerhet. Viljan att ingripa påverkas av denna ömsesidiga tillit och de förväntningarna på att ingripa som delas inom området. Detta arbete är en kvantitativ studie baserat på enkäter från 691 respondenter som besvarat frågan ?Vad är bra respektive dåligt med ditt bostadsområde??. Denna fråga har undersökts för att ta reda på hur den individuellt upplevda kollektiva styrkan påverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsområde.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

ABSTRACTBackground: On behalf of the Orthopedic clinic, Västerås, a study has been conducted with focus on comparing the results after conservative and surgical treatment due to complete achillestendon rupture.Aim: To compare results when testing the active and passive range of motion, calf muscle endurance, estimation of pain related to the achillestendon and self-efficacy to be physically active for individuals who have undergone conservative or surgical treatment after complete achillestendon rupture.Method: 14 individuals afflicted by complete achillestendon rupture in 2010 were recruited as a purposive sample. Examination were conducted of: Ankle range of motion with a goniometer, calf muscle endurance through a toe-raise test, estimation of pain intensity related to the achillestendon by VAS and self-efficacy to be physically active through ?Exercise self-efficacy scale?. P-value and the median were calculated.Result: The results of ankle range of motion and calf muscle endurance were based on the difference between the injured and the healthy side. When testing active plantarflexion the conservative group had a median of 4 ? and the surgical group had a median of 10 ?.

Christina Thulin-AnderssonHur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring.

Syftet med studien var att utvärdera den multidisciplinära rehabiliteringen inom Garnis Rehabcenter i Boden. Frågeställningarna var: 1)Förändras self- efficacy avseende smärta, funktion och andra symptom efter 2,5 veckor respektive 6 månader? 2)Förändras nivå av skattad smärtintensitet, skattad funktionsförmåga och sjukfrånvaro efter 6 månader? 3)Förändras synen på vilka faktorer som är viktiga för att återgå respektive inte återgå till arbete efter 6 månader? Data vid baseline jämfördes med data efter avslutad behandling 2,5 veckor samt efter 6 månader. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer, 19 kvinnor och 4 män, medianålder var 49 år. Samtliga personer i undersökningsgruppen hade diagnosen långvarig smärtproblematik av icke- malign karaktär och var remitterade till Garnis Rehabcenter för smärtrehabilitering.

Syfte: Syftet var att finna skillnader och samband i self-efficacy (SE) ? med avseende på typ av artroplastik, kön och ålder ? inför två förflyttningar. Detta för att se vilka patienter som kan vara i större behov av att stärka SE postoperativt.Metod: Studien gjordes på inneliggande patienter som genomgått en höft- eller knäartroplastik. Ett för undersökningen framställt frågeformulär undersökte de 117 deltagarnas SE inför att sätta sig upp på sängkanten samt gå med hjälpmedel. Deltagarna skattade SE inför förflyttningarna första eller andra dagen efter operationen.Resultat: Deltagare som hade genomgått en knäartroplastik skattade signifikant högre SE inför att sätta sig upp på sängkanten än de som hade genomgått en höftartroplastik.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades.