Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Stress uppstÄr nÀr det sker en obalans mellan vad som krÀvs av individen och de resurser som hon har tillgÄng till. Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som allt oftare förekommer bland lÀrare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgÀnglighet för eleverna. Socialt stöd frÄn omgivningen Àr en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lÀrares upplevda stress.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten Àr att Àven fÄ en förstÄelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som anvÀnts Àr Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktÀr. Respondenterna Àr nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och dÀrför ansÄg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rÀttvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen pÄ tid och initiativförmÄga. Det visade sig ocksÄ att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och pÄ sÄ vis dra nytta av dem..

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

SjÀlvets utveckling under adolescensen Àr nÄgot som vi alla implicit och explicit upplevt. Utvecklingen av sjÀlvtilliten (self-efficacy), sjÀlvkÀnsla (self-esteem), locus of control, learning (inlÀrning) och mastery undersöktes under Ären pÄ högstadiet. Eventuella könsskillnader var av intresse i studien. Deltagarna bestod av 252 elever frÄn Ärskurs sju, Ätta och nio pÄ en högstadieskola i södra Sverige. TvÄvÀgs ANOVA anvÀndes för att mÀta effekter av kön och Älder pÄ sjÀlvbilden under adolescensen.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohÀlsa som deltar i en kognitivt inriktad sjÀlvstÀrkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsÀttningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare Àr syftet att kartlÀgga vilka motiv och förvÀntningar informanterna hade för att gÄ utbildningen..

Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.

Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns nÄgra skillnader mellan hur transsexuella mÀn respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhÀllet som ibland rÄkar ut för negativ uppmÀrksamhet genom olika typer av stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer heteronormen. DÀrför valde jag stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas Àven utifrÄn de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur vÀl de passerar som deras upplevda kön.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de anvÀnder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelÄlder pÄ 22 Är besvarade en semistrukturerad intervjuguide gÀllande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehÄllsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress frÄn sig sjÀlva och att det sociala nÀtverket Àr en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade Àven att positiv instÀllning Àr en viktig komponent för att fÄ ett bra rehabiliteringsutfall.

MÄnga nÀrstÄende till en sjuk familjemedlem tar sig an rollen som vÄrdgivare vilket annars hade antagits av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. NedskÀrningar inom den offentliga sektorn fortskrider och inte tillrÀckligt med fokus lÀggs pÄ hur detta pÄverkar de nÀrstÄende som vÄrdar en sjuk nÀrstÄende i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen och vad som pÄverkar upplevelsen av att vara vÄrdgivare i hemmet till en nÀrstÄende med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra kategorier: Tid och relation, Stöd och information, Sjukdomsförlopp och Symtom.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.