Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. Syreupptagningsförmågan förbättras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. Män bör ha en syreupptagningsförmåga ?35 ml O2/kg kv×min och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kv×min för att minska risken för ohälsa och död i förtid. Samma värden gäller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana män, vid löpning på löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd ansträngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjärtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt självförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt självförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio män i åldrarna 18-30 år i ett laktattröskeltest på löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivåer. Under testerna undersöktes laktat, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Ansträngingen skattades efter borgskalan.

Trygghet är en viktig faktor i hemsjukvård, där distriktssköterskors förmåga att ge trygghet betyder mycket för vårdens kvalitet. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge trygghet till personer i hemsjukvård. Studien är baserad på sex intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med latent ansats. Denna analys resulterade i ett tema: Skapa tillit och kunna möta personers behov vilken innefattar fem kategorier: Förväntningar på en tillitsfull relation, Vara tillgänglig, visa kontinuitet och engagemang, Kompetens att förstå personers behov, Förmåga att möta otrygghet, Förstå hemmets betydelse samt dess begränsningar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att trygghet gavs när de bekräftade personer i hemsjukvård som individer, var engagerade, frågade hur de mådde, hade kunskap och var skickliga, gav tillfredställande information samt fick personer att ?känna sig hemma?.

Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, när det kontrollerades för kön.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att få vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, Tillåtas vara delaktig i den första huvudkategorin och Påverkan och valmöjligheter, Självbestämmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver när och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana män, vid löpning på löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd ansträngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjärtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt självförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt självförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio män i åldrarna 18-30 år i ett laktattröskeltest på löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivåer. Under testerna undersöktes laktat, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Ansträngingen skattades efter borgskalan.

Detta arbete har som syfte att studera upplevd Agency. I bakgrunden för arbetet presenteras tidigare studier kring Agency och val i spel. Dessa används sedan för att ta fram tre designprinciper: Tydlighet, motivation och variation. Arbetets frågeställning gick ut på att se om dessa principer i praktiken ökade Agency och vilken princip som var effektivast.För att besvara frågeställningen till arbetet skapades sex stycken banor till spelet Magnetic. Tre följde de ovan nämnda designprinciperna och tre bröt emot dessa.

Ett högt ohälsotal i arbetslivet innebär stora kostnader för samhället, arbetsgivare och även för de anställda. Forskningen inom detta område har flyttat fokus från att studera ohälsa till att istället studera hälsa och vilka faktorer som befrämjar hälsa i arbetslivet, de så kallade friskfaktorerna. Föreliggande studies övergripande syfte var att studera om upplevelsen av organisationsrättvisa och personlighets¬faktorn work locus of control predicerar upplevd hälsa hos kollektivanställda män och kvinnor. Studien genomfördes utifrån ett kvantitativt perspektiv med 103 deltagare som besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 22,5 % och resultatet visade att work locus of control predicerar upplevd hälsa för männen och procedural rättvisa predicerar upplevd hälsa för kvinnorna.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la.

Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där data insamlades med hjälp av nio intervjuer för att få svar på studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) där tre kategorier och åtta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde påverkas av olika aspekter i både positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, däribland personliga erfarenheter samt att ta hjälp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll både i vilket blodprovstagningssätt som valdes och i blodprovstagningens utgång.

Musik är ett kraftfullt medium med förmåga att förmedla ett brett spektrum av känslor. Denmänskliga rösten anses ha liknande känsloförmedlande egenskaper, vilket är väldokumenterat för tal, men endast ett fåtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av denmänskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sångens betydelse förden emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ettlyssningstest, där man fick lyssna på olika versioner av 10 olika musikstycken; med sång,utan sång och med enbart sång. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd känsla samtskatta intensitet.

Syftet med den här C-uppsatsen är att studera olika syn på känslan av trygghet, och sedan undersöka om olika teorier inom brottsförebyggande stadsplanering(CPTED) tar hänsyn till den känslan. Teorierna som används är Eyes on the street, The broken window theory och defensible space. Det finns även 6st olika begrepp inom CPTED som förklaras utförligt I teoridelen. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkätundersökning. En intervju gjordes med en representant från Uppsala kommun och fem ytterligare intervjuer med folk i Uppsala.

Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer och påverkar människors hälsa och beteenden. En individs hälsa påverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att områden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet påverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsområde som tryggt men det är vanligare att boende i flerfamiljshus i större städer upplever otrygghet. I stadsdelen Råby i Västerås finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt.

Det kommer ungefär 3000-4000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige per år. Många kommer från Afghanistan och Somalia. De här barnen har ofta upplevt krig och/eller fattigdom. Att som barn komma ensam till ett nytt land med en annan kultur, språk och levnadssätt är en utmaning och blir för många en fysisk och psykisk påfrestning. Det gör dessa barn till en utsatt grupp i samhället och därför är trygghet viktigt för dessa barn.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstå hur elever som är nya på en skola kan uppleva trygghet i både fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och råd och genom litteraturstudier i ämnena trygghet, lärande, grupprocesser och människans grundläggande behov, lades en förförståelse för ämnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade åldrar i åk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jämnåriga kompisar.