Detta examensarbete är skrivet för WSP Sverige AB och syftar till att undersöka om införande av ledningssystem på företag innebär ökad upplevd kvalitet för de interna processerna. Detta genom att försöka få svar på om upplevda kvalitetsförbättringar för interna kunder kan mätas samt om enkätundersökningar är ett bra sätt att mäta upplevda kvalitetsförbättringar för de interna kunderna.Studien utgår ifrån kvalitetsutveckling och dess hörnstenar samt kvalitetsdimensioner för tjänstekvalitet. Den leder sedan vidare in på de interna kunderna i organisationer och hur arbete med processbaserad verksamhetsutveckling kan bedrivas. Ledningssystem och införande av desamma beskrivs för att sedan följas upp av det förändrings- och förbättringsarbete som erfordras för att lyckas. Därefter redogörs det för mätning, styrning och kundtillfredsställelse.Forskningsdesign för studien är en både kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsdesign.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken.

Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott.

Vårt övergripande syfte med detta arbete är att ta reda på vilket sätt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan på tryggheten hos elever. Genom våra teoretiska studier har vi fått resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan på tryggheten. I våra empiriska studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att ta reda på vårt syfte. Vi använde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer på fyra barngrupper vid tre tillfällen, där man medvetet använder sig av drama i undervisningen. Även våra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan på tryggheten.

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Tjänstesektorn är en av de sektorer som ökar mest. Fler och fler tjänsteföretag dyker upp på den svenska marknaden, något som medför att nya konstellationer uppstår inom och utanför företagens funktioner. Distribution, att förflytta produkt från producent till konsument, är en av dessa funktioner. Hur ser konsumenten på detta när förutsättningarna för distribution ändras. Vårt syfte med C-uppsatsen är att undersöka är att undersöka i vilken grad faktorerna pris, distribution, image och trygghet styr valet för en kund att välja en mellanhand som leverantör av tjänsten istället för producenten.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka moderskapet i Serbien. De frågeställningar jag utgått från har varit:1. Vilken uppfattning har mödrarna om sitt föräldraskap?2. Upplever mödrarna att de tillgodoser barnets grundläggande trygghetsbehov. Om så är fallet på vilket sätt?3. Vilket stödbehov upplever mödrarna att de har?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sju mammor intervjuades.

Föreliggande uppsats har utförts under våren 2008 och utgör examensarbete på socionompro-grammet. Vi som författat studien har läst utbildningen med fördjupning mot verksamhets-ledning. Syftet med studien är att belysa enhetschefens arbetssituation utifrån sina möjligheter att på-verka sitt arbete nuvarande och framtida arbete inom äldreomsorgen utifrån boende- och om-sorgsaspekter.I studien har vi använt en kvalitativ metodik, med en narrativ intervjumetod utifrån ett slump-mässigt urval. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter som tjänstgör som enhetschefer inom äldreomsorgen. Av intervjumaterialet har fem teman vaskats fram som vi ser har relevans till uppsatsens syfte och frågeställning, nämligen boende, omsorg, organisationskultur, ramar och ledarskap.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Alltfler människor har en önskan om att få leva sina sista dagar i hemmet. Att vara närstående till en döende person innebär ofta en enorm påfrestning och en krisartad livssituation. Närstående ställs inför svåra utmaningar och upplever en börda i att upprätthålla vardagen och utföra praktiska göromål i vården av den sjuke. Samtidigt får de hantera både den egna och den sjukes sorg och förtvivlan. De närstående ser sin insats som ett sätt att ge tillbaka något av den kärlek de själva fått och har en önskan om att patientens sista vilja ska respekteras.

Detta är ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid Luleå Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera människors upplevelse av trygghet i förhållande till sjukförsäkringen och hur viktig tjänstemän som möter berörda individer och individerna själva uppfattat att individens upplevelse av trygghet är för rehabilitering till arbete.Det är en mycket liten andel personer som blir nekad/får indragen sjukpenning eller utförsäkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svårt att förstå för det egna konkreta ärendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förändras och vilken praxis som tillämpas kan göra det svårt för individen att känna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstämmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförändrats så att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förändrats vilket kan göra det ännu svårare för den med begränsad arbetsförmåga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrån Anthony Giddens Modernitet och självidentitet och Ulrich Beck Risksamhället men också senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén Sjukförsäkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat Socialförsäkringsrapporter.Studien är genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmässigt möter sjukskrivna, hälften av alla informanterna har egen erfarenhet av längre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgår det att trygghet rörande individens ekonomi är av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och återgång i arbete/att klara av att hantera förändringar och vara förändringsmotiverade.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Background: Every year 56 million people die around the world and it is estimated that 60% of these people are in need of palliative care. It has been shown that patients in the palliative care experienced their situation as uncertain. When life no longer was certain, the patients tried to live their life day by day and make the best of it. Problem: When patients were diagnosed with an incurable disease the future became unsure, because their life would come to an end. Therefore patients with a palliative diagnosis could be in need of experiencing feelings of security.

Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden.