Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Hos några föräldrar kan känslor av oro och skuld vara dominerande när de tillfälligt skall vara ifrån sitt eller sina barn. För att vidare undersöka separationsångest hos dagens småbarnsföräldrar och faktorer som påverkar den, utfördes en kvantitativ enkätundersökning, där resultaten från 76 småbarnsföräldrar, 47 mammor och 29 pappor, i södra Sverige analyserades. Avsikten med studien var att utröna samband mellan föräldrarnas rapporterade separationsångest och deras grundföreställningar kring föräldraskapet knutna till den sociala Myten om Moderskapet. Det undersöktes vidare om det fanns ett samband mellan upplevd föräldraseparationsångest och förälderns anknytningsprofil, främst gällande ångest dimensionen. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan mammor och pappor i föräldraseparationsångest.

Stressrelaterad långtidssjukskrivning för depression, ångest och utmattningssyndrom har ökat drastiskt det senaste årtiondet i Sverige och diskussioner förs om vad som ska ingå i ett rehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. Hur rehabiliteringen genomförs är av största vikt för tillfrisknande och återgång till arbete. Vad i den arbetsinriktade rehabiliteringen, som personer med utmattningssyndrom upplever som mest effektivt är därmed viktigt att ta del av. Har rehabiliteringen bidragit till upplevda förbättringar? Vad i rehabiliteringen har varit bra och vad kan göras bättre? I detta examensarbete har utgåtts från deltagarnas perspektiv och upplevelser, utan koppling till någon speciell metod.

Studien undersöker om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som tränar mycket och en kontrollgrupp skilja sig åt i avseende på LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas är: Träning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stämmer har elever på gymnasiet fått fylla i en enkät. Enkäten innehåller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men även ett formulär där deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stämmer.

Titel: Användningen av Target Costing - En kvantitativ studie om vad som påverkar användningen av Target Costing.Bakgrund och problem: Ekonomistyrningslitteratur publicerar frekvent studier om adoption av styrverktyg och vad som påverkar adoptionen. Dock är betydligt mindre känt om användningen av styrverktyg och forskare menar att det därför vore intressant att studera vad som påverkar användningen av styrverktyget Target Costing.Syfte: Studiens syfte är att förklara vad som påverkar användningen av Target Costing. Detta ämnar vi göra genom att undersöka sju variablers påverkan på användningen av Target Costing.Metod: Studien har ett kvantitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett med hjälp av en webbaserad enkätundersökning, vilken besvarades av 19 företag. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån studiens hypotesformulering och teoretiska referensram om vad som påverkar användningen av Target Costing.Resultat och slutsatser: Kundernas sofistikeringsgrad och leverantörsbaseringsgrad påverkar svagt användningen av Target Costing.

Stressrelaterad ohälsa återfinns bland de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige enligt statistik 2009. För att namnge stressrelaterad ohälsa används bl a utbrändhet, utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Den förstnämnda benämningen anses som en olämplig felaktigt förmedlande direktöversättning ifrån det engelska ordet burnout medan den andra och tredje benämningen används och fungerar som erkända begrepp. Det utmattade tillståndet innebär en mängd fysiologiska och psykiska besvär däribland den basala emotionen rädsla och komplexa emotionen ångest. Syftet med undersökningen var att djupstudera dessa emotioner i samband med utmattningssyndrom.

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning och förekommer hos 1-2% av befolkningen. Många upplever både oro och stress över sin sjukdom och att de saknar information och stöd för att hantera sin situation. Förmaksflimmer upplevs ofta ha negativ inverkan på patientens livskvalitet. Syfte: var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, baserad på 11 artiklar.

Purpose: To compare the expectations of coming profession in social work with experienced social work. We wanted to compare the pictures between the students in school of social work studies with social workers. We also wanted to increase social workers as well as other readers? awareness of social work as a profession.Questions: What characterizes the school of social studies? How do students in school of social work view the coming role as a professional? How do students in school of social work view upon social workers as professionals? How do social workers view upon their own profession? How do social workers view upon the own role as a professional? How do social workers view upon the relation between the idea of the profession and the daily practice? How do the students in school of social work studies and social workers view upon professional social work?Method: Qualitative study with qualitative interviews.Conclusion: Social work is a low status profession. How to increase the status of social work is not easy.

Denna uppsats studerar dokusåpan Expedition: Robinson som exempel på en hyperrealitet. Syftet är att förtydliga betydelsen av hyperrealitet som teoretiskt begrepp på ett svenskt sammanhang. Uppsatsen börjar därför med en introduktion av Jean Baudrillards teori om hyperrealitet och därefter en fördjupning i dokusåpagenrens historia, innan dokusåpans bemötande i pressen analyseras. Uppsatsen argumenterar för att det finns ett nära samband mellan dokusåpan som medialt fenomen och hyperrealiteten som teoretiskt begrepp, då båda är fiktioner som utger sig för att vara verkligheter: hyperrealitet är ett slags overklighet som ger intryck av förhöjd verklighet och dokusåpa är ett programkoncept som påstås visa verkligheten men egentligen konstruerar den.Uppsatsen undersöker hur och vad produktionen av dokusåpan betonar som ?verklighet?, dvs.

Det finns studier som undersöker hur långa arbetspass påverkar patientsäkerheten och personalhälsan, inga av dessa genomförda i ambulanssjukvård där möjlighet till återhämtning finns mellan ambulansuppdragen. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trötthet under arbetspassen hos sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård. En webbaserad enkät som sjuksköterskor inom ambulanssjukvården frivilligt fick svara på skickades ut till 13 ambulansstationer i två olika landsting. Enkäten var utformad av författarna. Datan har analyserats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.

En kvantitativ studie med syftet att undersöka chefers arbetsmotivation i en större svensk koncern med runt 1000 anställda har genomförts. Vi har använt Self- determination theory (Deci & Ryan, 2008a) samt Tremblay, Blanchard, Taylor, Pelletier och Villeneuves (2009) WEIMS-test (The work extrinsic and intrinsic motivation scale) som teoretiskt underlag i studien. Vi fokuserade på att jämföra skillnader i arbetsmotivation utifrån ålder och chefsposition samt att koppla arbetsmotivation till produktivitet. Totalt deltog 102 chefer, 27 av dem var arbetsledare, 54 var mellanchefer och 21 var högre chefer. Resultatet visade att cheferna i större utsträckning motiverades av inre motivationshöjande faktorer än av yttre motivationshöjande faktorer.

Huvudsyftet med studien är att med hjälp av generella teorier inom området samt insamlad empiri utreda och beskriva hur beslutsprocessen vid köp av barnmat ser ut. Ett delsyfte är att se om det eventuellt finns behov som idag inte tillfredsställs på marknaden. Två olika metoder har använts i uppsatsen. Den ena utgörs av kvalitativa djupintervjuer i hemmiljö och den andra metoden utgörs av kvantitativa intervjuer med småbarnsföräldrar vid hyllan i butik. Under denna del spenderade vi mycket tid i butikerna och kunde då också observera hur föräldrarna agerade vid hyllan.

Armlymfödem är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som har genomgått bröstcancerbehandling och är ett kroniskt tillstånd som kan påverka rörlighet och funktion i armen. Smärta och tyngdkänsla i armen är vanliga symtom. Den fysioterapeutiska behandlingen vid armlymfödem innefattar kompression, lymfmassage och rörelseövningar. Försiktighet vad gäller tung och repetitiv belastning av den drabbade armen brukar rekommenderas. Syftet med studien var att sammanställa befintligt dokumenterad kunskap vad gäller styrketräning och dess effekter för kvinnor med armlymfödem efter bröstcancer.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..