BakgrundVi spenderar ungefär en tredje del av vårt liv sovandes, trots det är det inte fullt klarlagt varför vi sover och vad som sker i kroppen när vi sover. Sömn är ett grundläggande fysiologiskt behov hos människan och är viktigt för att vår kropp skall fungera optimalt. Sömnbrist har en rad negativa konsekvenser och omvårdnadspersonal behöver därför kunskap om sömn. Att skapa en miljö som möjliggör för patienten att uppleva välbefinnande och trygghet i, hjälper den som är sjuk att slappna av vilket är förutsättningar för att kunna somna. Sjuksköterskan är vanligen den profession som först uppmärksammar sömnproblem hos patienten och är betydelsefull för patientens möjlighet att få hjälp med sina sömnproblem.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdmiljöns påverkan och betydelse för att främja sömn hos personer som vårdas inom slutenvård.MetodEn kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt och det finns flera faktorer att ta i beaktande innan beslut om operation kan tas. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig i syfte att förbättra patientens välbefinnande och fysiska kapacitet. Dessutom är sjukgymnastens roll i detta sammanhang oklar och behöver förtydligas.

Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvägagångssätt att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrågan om att frivilligt lämna sin tjänst mot en viss ersättning kommunicerades ut till alla medarbetare inom en specifik förvaltning i en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de medarbetare som fick ta del av erbjudandet och de fyra PA-konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien. Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv upplevelse av omställningsarbetet både hos PA-konsulter och tidigare medarbetare. Detta tack vare den goda kommunikationen från ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas arbetströtthet. En slutsats är att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro som skapas vid organisationsförändringar och därmed behålla en god arbetsprestation hos medarbetarna under tiden för förändringen. .

Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen.

Patienter på intensivvårdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstånd är ofta mycket komplexa, och då intensivvårdssjuksköterskans arbetsmiljö är stressfull och med ett högt tempo är det viktigt att intensivvårdssjuksköterskan upplever att hon har tillräcklig kompetens för att känna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förändringsarbete där arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvårdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsäkerheten för intensivvårdspatienter. En kvantitativ metod har använts med enkäter som underlag för att få fram resultatet. Enkäterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto längre intensivsjuksköterskorna arbetat på en intensivvårdsavdelning så påverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.

Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård ochdet är först under senare år som användandet brett ut sig överlandets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingengått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väletablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökandepatienters turordning och ett effektivt triagesystem visar påmånga fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur gestill de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut omen patients triagenivå kan vara en svår uppgift försjuksköterskan.

Denna uppsats belyser empati ur ett troligen helt nytt perspektiv genom att likna empatiprocessen vid den suggestibla som ?den andres? förmedlande av stimu¬lus, vilket av målpersonen mottages, processas och därefter ofta resulterar i en, hos målpersonen, genuint upplevd känsla eller uppfattning. I uppsatsen förslås vidare att empati och suggestibilitet skiljer sig ifrån övrig form av var¬seblivning genom det radikala internaliserandet av stimulus som de ofta ska¬par hos målpersonen. Studiens syfte var att, baserat på detta förslag, utreda om det finns ett samband mellan empati och suggesti¬bilitet. En studie utförd med 42 per¬soner påvisade en tendens till samband mellan suggestibilitet och empati samt att kvinnor var signifikant mer suggestibla än män.

Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Titel: Den välutbildade och erfarna företagaren ? Myt eller sanning? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Johan Lindberg & Andreas Toresson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2014 ? maj Syfte: Många företag föds årligen, men endast en del av dessa blir framgångsrika och cirka en tredjedel av företagen har lagts ner inom en treårsperiod. Därför var intresset att undersöka varför vissa företag blir framgångsrika. Detta med hjälp av tre faktorer som kan anses påverka hur framgångsrikt ett företag blir. Dessa faktorer var utbildningsnivå, tidigare erfarenhet och uppstartsmotiv hos företagsgrundaren.

Vård i livets slutskede är något som påverkar sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt, exempelvis emotionellt. Vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vårda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna påverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvårdnad av patienten, mötet med närstående, samarbete i teamet och existentiella upplevelser.

Personer med demenssjukdom är den dominerande gruppen inom särskilt boenden. Syftet med föreliggande studie var att beskriva omvårdnadspersonals upplevelse av att arbeta med personer med svår demens och att beskriva omvårdnadspersonals förväntningar på användning av sjukgymnastens kunskapsområde för att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Sju undersköterskor intervjuades och de utskrivna intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med vardera två underkategorier. Det första temat var Erfarenhet manar till tålamod och lugn och bildades av kategorierna Att försöka förstå och bli förstådd och Att behålla och stödja förmågor, det andra temat var Stöd och gemenskap och bildades av kategorierna Att det är tungt men det går att söka professionell hjälp och Att ha arbetsglädje.

Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med både födelse och död. För personer som inte har lång tid kvar i livet är det av betydelse att vården sker på ett sådant sätt att deras värdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna känslor i svåra situationer, att använda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

Studien syftade till att undersöka samband mellan psykosocial arbetsmiljö, positiv/negativ affektivitet, stress/energi, motionsgrad och upplevd hälsa, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Även den psykosociala arbetsmiljön och sinnesstämningars samband med motionsgrad undersöktes samt skillnader avseende kön, ålder, befattning och arbetstidsförläggning. Motionsgrad utgjorde således både beroende och oberoende variabel. Data insamlades via en enkät till 300 medarbetare på ett verkstadsindustriföretag och besvarades av 115 personer. Resultatet visade bland annat att stimulans, stress, energi och motionsgrad hade samband med hälsa, att en positiv affektivitet gav en högre motionsgrad och att lägre stress gav lägre sjukfrånvaro.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt.