Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Syfte med denna fallstudie är att undersöka hur användarnas medverkan vid anpassningar av gränssnitt för ett processtyrsystem påverkar användbarheten av denna. Eftersom det är gränssnittet som användarna interagerar med är det viktigt att användarna involveras i anpassningen vid införandet så att hänsyn tas till deras behov och önskemål. I min fallstudie valde jag att undersöka processen för användarmedverkan vid anpassningen av ett grässnitt för ett standardstyrsystem ur användarnas perspektiv. Undersökningen är baserad på ett stort företag med ett nytt system för styrning och övervakning av tillverkningsprocessen, som nyligen implementerades dels på en befintlig produktionsenhet och dels på två nybyggda produktionsenheter. Olika kategorier av användare(operatörer)har kunnat identifierats: de som har erfarenhet av användning av ett sådant system och aktivt medverkat vid utformning av användargränssnitt, de som har erfarenhet men inte medverkat aktivt och de som inte har särskilt mycket erfarenhet av system användandet överhuvudtaget.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts..

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

En av de vanligaste ätstörningarna i dag är Anorexia Nervosa, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades på sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhållningssätt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet både kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet på olika sätt leder till förändrat aktivitetsutförande.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremål inom hälso- och sjukvård. Dessa skador är en risk som hälso- och sjukvårdspersonal utsätter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skärskador är direkt förenade med risk för blodburen smitta såsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades på befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals hantering av stickande/skärande föremål. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet.Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 ? 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19.Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter implantatbehandling.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Diskussionen inom tjänstemarknadsföring har länge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjänster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat på klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, där erbjudandet i sig spelar roll för värdet. Filosofin låter varor och tjänster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden är medskapare av värde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan således påverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en fråga om roller.

Syftet med denna litteraturstudie var att skapa överblick av den forskning som handlar om sjuksköterskors attityd till personer med alkoholberoende. Designen som använts är en deskriptiv litteraturöversikt. Artiklarna hittades efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. 13 artiklar analyseras efter modellen för att göra en litteraturöversikt där likheter och skillnader jämförs. Resultatet visar att attityder som kan ligga till grund för ett bristande bemötande av personer med alkoholberoende kan härledas till brist på erfarenhet av möte med patientgruppen.

Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning.