Sök:

Sökresultat:

1015 Uppsatser om Upplevd användbarhet - Sida 44 av 68

Att bli sin egen s?ngl?rare : En intervjustudie om hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja motivation till sj?lvst?ndig ?vning

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Varumärkesvärdering : Införandet av ISO 10668:2010

Det finns många olika metoder att tillämpa vidvarumärkesvärderingarvilket lett till att värderingarna har varit avskiftande kvalitet och utformning. Detta harbidragit tillbland annatinförandet avISO 10668:2010Brand valuation - Requirements formonetary brand valuation.Syfte:Vårt syfte med studien är att beskriva hur varumärkesspecialistertillämpar varumärkesvärdering i praktiken och vilka skillnader detär i och med införandet av ISO 10668:2010. Vidare vill vianalysera om ISO 10668:2010 har bidragit till högre upplevdtillförlighet och bättre vägledning vid varumärkesvärderingar.Metod:Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats därintervjuer med varumärkesspecialisterhar genomförts. Akademisklitteratur, elektroniska källor samt vetenskapliga artiklar har varitgrundläggande för studiens genomförande.Analys och slutsats:Varumärkesspecialisterna är eniga om att tillämpning avvarumärkesvärderinghar ändrats viss grad i positiv riktning sedaninförandet av ISO 10668:2010. Om standarden följs bidrar den tillen mer tillförlitlig värdering eftersom den beaktar aspekter sombidrar till en mer rättvis bild av varumärket.

Fysisk aktivitet som promotion i hemmiljö med sjukgymnastisk coaching

Bakgrund: Promotion och prevention är en del i det hälsofrämjande arbetet och ökad fysisk aktivitet är en av åtgärderna till bättre hälsa och förebyggande av folkhälsosjukdomar. Evidens för att använda fysisk aktivitet mot kroniska sjukdomar är hög, men siffror pekar på att Sveriges befolkning inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevd hälsa och fysisk aktivitets nivå samt intresset för fysisk aktivitet i hemmiljö med coaching av legitimerade sjukgymnaster Metod: Undersökningsgruppen var män och kvinnor i åldern 18-60(+) år som valdes ut bland befolkningen i Norrbotten. Datainsamling gjordes via en kort enkät och personer rekryterades via företag, föreningar och universitet. I studien ingick 108 deltagare och det var en jämn fördelning mellan män och kvinnor.

Resultatet av sjuksköterskans användande av smärtskattningsinstrument vid akut smärta : En litteraturstudie

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker akut vård. Adekvat smärtbedömning är förutsättningen för god smärtbehandling. Syfte: Att belysa resultatet av sjuksköterskans användande av smärtskattningsinstrument för bedömning av akut smärta hos vuxna patienter på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultat: Val av smärtskattningsinstrument: VAS och NRS är tillförlitliga instrument för att bedöma akut smärta.

Hur påverkar fysisk aktivitet i en friskvårdssatsning i ett företag syreupptagningsförmågan samt individens välbefinnande och stress?

Syfte:Att utvärdera hur fysisk träning hos en grupp friska kontorsanställda kan förbättra deras kondition och syreupptagningsförmåga samt öka deras välbefinnande både på arbetsplatsen och på fritiden.Undersökt grupp och metod:Samtliga anställda genomgick en hälsokontroll omfattande läkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest.Gruppen deltog i gemensamma träningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkelträning. De flesta tränade dessutom på egen hand ytterligare en gång per vecka.Parallellt med detta genomfördes också konferenser och matlagningskurser,där deltagarna fick lära sig mer om livsstil, kost och hälsa.Sedan friskvårdsprojektet startade år 2000 har deltagarna genomgått 1-2 hälsokontroller med konditionstest per år.Gruppen har också fått svara på en enkät om friskvårdsprojektet och hur träningen påverkat upplevd stress och välbefinnande.Resultat/diskussion:De som deltagit i friskvårdprojektet har som förväntat förbättrat sin kondition och syreupptagningsförmåga. Intressant är att så många i enkäten svarat att dom upplever en bättre hälsa, bättre prestation på arbetet, bättre relation till arbetskamrater, större lust att gå till jobbet samt mindre stress och mer ork för sociala aktiviteter.Slutsats:Friskvårdssatsningen gav ett ökat välbefinnande och mer ork både på arbetet och fritiden. Detta kan för företaget vara positivt då de anställda presterar bättre på sitt arbete..

Bataljonsspaning : Ett verktyg i manöverkriget

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo..

"Rätt man på rätt plats" - En kvalitativ studie om hur upplevd arbetstillfredsställelse påverkas av vägen till arbete

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer känner hög tillfredsställelse i sitt arbete. Detta innebär att både individ, företag och samhället i stort har något att vinna på att individen känner hög tillfredsställelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka unga vuxnas lönearbetares känsla av tillfredställelse i sin yrkesroll och att sedan utifrån våra informanters karriärberättelser försöka att hitta orsaker och samband mellan känslan av tillfredställelse och vägen till arbete. Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsställelse och beslutsfattande för att tolka och koda vårt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta informanter som är i åldern 25-35 år och som har en tillsvidareanställning.

Anknytning samt beteendemässiga- och emotionella problem hos barn födda prematurt

En prematur födsel kan innebära ökad risk för medicinska, kognitiva, beteendemässiga- och emotionella svårigheter. Anknytningens utveckling hos barn födda prematurt är fortfarande relativt outforskad. Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevd trygghet i anknytningen till föräldrarna samt beteendemässiga- och emotionella problem hos prematurt födda barn, jämfört med barn födda efter fullgången graviditet i åldrarna 8-14 år. Vidare undersöktes sambandet mellan barnens upplevda trygghet i anknytningen och föräldrarnas respektive anknytningsstilar. Studien baserade sig på totalt 132 barn , av vilka 64 var födda prematurt.

Anhörigas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom

I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie.

Livstillfredsställelse och hälsa hos unga vuxna

Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa och att jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor. För att samla in relevanta data, har en empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie genomförts med en beskrivande design med jämförande inslag.Undersökningen utfördes på det sociala nätverket Facebook på Internet med hjälp av enkäten Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) som är ett beprövat instrument för att skatta upplevd livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa. Studien utfördes på 67 unga vuxna mellan 19-30 år. Resultatet visade att de unga vuxna skattade sin livstillfredsställelse/livskvalitet relativt högt, med högst skattning i faktorn Fysiska symtom, och lägst i faktorn Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter/roliga. Dock fanns en ganska stor spridning mellan svaren, med några maximala skattningar och några extremt låga skattningar.

Kommunikation som skapar mening

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Undervisning till patienter med diabetes typ 2.Faktorer som påverkar resultatet av egenvården- En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar.

Livskvalitet vid långvarig sjukdom

Patienter som diagnostiserats med en långvarig sjukdom upplever ofta sin livssituation somomtumlande och svår. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter medkronisk sjukdom bemästrar sin livssituation och hur sjuksköterskan kan stödja/hjälpa dem attuppnå högre livskvalitet. Egenvård är en viktig del i patientens vardag och genom att engagerapatienten i vården blir han/hon mer trygg i sig själv och kan leva ett bra liv trots en långvarigsjukdom. Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på elva artiklar och dessa har sökts fram pådatabaserna CINAHL och PubMed. Metoden som använts för att bearbeta artiklarna är induktivanalys.

Visualiseringsanvändandet hos styrketränande män

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån.

Familjehemsplacerade barns upplevelser av delaktighet - i ett retroperspektiv

Syftet med denna studie var att utvärdera hur tidigare familjehemsplacerade ungdomar upplevt sig vara delaktiga i beslut rörande dem. De unga vuxna som intervjuades hade alla blivit placerade av samma kommun och det är denna kommun som önskade utvärderingen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder och bygger på intervjuer med fem unga vuxna, i åldrarna 22-28. För att analysera intervjupersonernas utsagor, har jag använt mig av ett analysverktyg för delaktighet, nämligen Harts (1992) delaktighetsstege. För att se hur intervjupersonernas delaktighet påverkat deras känsla av sammanhang, har jag i min analys även använt mig av Antonovskys (1987) teori KASAM. Resultaten visar på en stor bredd av upplevd delaktighet.

<- Föregående sida 44 Nästa sida ->