Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur en grupp kvinnliga användare av sociala medier känner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig är kvinnornas egna berättelser av upplevelser och känslor kopplade till användandet av sociala medier.Metod:Undersökningen baserades på tillvägagångsättet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom ämnet för undersökningen ansågs falla inom ramen för frågor av känslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde känna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör.

Vår uppsats på kandidatnivå syftar till att knyta ihop två olika ämnesområden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet är att skapa en uppfattning om Internetanvändandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det här fallet har vi valt att undersöka trådlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men även bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att få en rättvis och enhetlig bild av läget. Då tidigare forskning främst har fokuserats på mobiltelefonernas påverkan på vårat sätt att leva samtidigt som forskning inom trådlös och mobilt Internet får påstås vara starkt begränsad ville vi bidra med vårat inlägg i ett relativt ungt, men ack så viktigt forskningsområde.Vi utförde dels en kvantitativ studie där faktorer som sociala vanor, kommunikationsbehov och syn på mobilitet vägdes in för att skapa en bild av Internetanvändningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi även kvalitativa influenser i form av öppna frågor för att bredda synen av valt ämne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvägagångssätt.Resultaten täckte mer än väl våran frågeställning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag.

Xbox One är en spelkonsol från företaget Microsoft och en uppföljare till Xbox 360. Konsolen presenterades officiellt vid en presskonferens den 21 maj 2013 och före presentationen så fanns det ett av många rykten om ett krav på att vara ständigt Uppkopplad mot internet som rapporterades i media.Syftet med uppsatsen har varit att i utifrån efterförloppet av Microsofts premiärlansering av spelkonsolen Xbox One undersöka den diskursiva bild som nyhetsmedierna Forbes och Time använder för att skildra och rama in Xbox One under den första månaden efter produktens lansering.Vår frågeställning har varit:? Hur framställer Time och Forbes information om Xbox One, och ramar in detta under tidsperioden 21 maj ? 21 juni 2013?Denna uppsats har utgått från teori om mediekonvergens som beskriver att konvergens förändrar relationen mellan existerande teknologier, industrier, marknader och publiker. För att nå ett resultat så har en diskursiv analys gjorts i nämnda nyhetsmedier utifrån Teun A. van Dijk och hans makro- och mikroperspektiv på en strukturell nivå inom den kritiska diskursanalysen.I resultatet framkom sju stycken huvudteman som vi valt att kalla mediesystem, DRM, övervakning/privacy, Xbox One som marknadsföringsverktyg, ekonomi, PR och policyförändring.Studiens resultat pekar i en riktning där begrepp som ägandeskap, övervakning, digitalisering av upphovsrättsligt material, konvergens, makt och kultur som en kommersiell vara existerar, och berör områden inom medie- och kommunikationsvetenskap där en digital konvergens skett som gjort spelkonsoler till ett multimedialt medium.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen på högstadiet upplever att ungdomar på högstadiet upplever ohälsa. Om detta var fallet så ville jag ta reda på hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror på i så fall? Jag använde mig av en kvalitativ undersökning i studien då jag ville gå till djupet med frågorna och för att kunna ställa följd frågor vid intervjutillfällena. Intervjuerna genomfördes med personal på fyra högstadieskolor då jag ville ta reda på hur personalen uppfattar ungdomarnas ohälsa då de har kontakt och ser barnen/ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag ställs inför en massa nya intryck och val som de måste ta ställning till. På skolan har de krav på sig att prestera bra för att få bra betyg för att sen kunna välja den skolan de vill gå när de har kommit på vad de vill bli i livet.

Ungdomar är idag frekventa användare av internet. I och med den höga användningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att få en förståelse för föräldrars föreställning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att föräldrar ser risker så som att deras ungdomar möter obehagliga nätkontakter, pornografi samt risker gällande tidslängden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering föräldrar använder gällande ungdomar och internet visar på att föräldrar använder olika typer av strategier. Dessa är exempelvis samtal om användande, att använda tillsammans och vara närvarande under användandet, regler i hur mycket tid online ungdomen får spendera, regler i vad ungdomen får göra online, övervakat användande via säkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter användning.De frågeställningar studien ämnar besvara är Vilka risker ser föräldrarna gällande ungdomar och internet? samt Hur resonerar föräldrarna om riskhantering gällande ungdomar, internet och risker? Detta görs via åtta intervjuer med tio föräldrar till ungdomar mellan tolv och sexton år.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvärlden, ville jag göra en fallstudie, där jag utvärderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhållandevis litet bibliotek ? det i Vännäs ? dels för att få ett överskådbart material, men även då budgeten brukar var snävare på mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur såväl brukarnas synvinkel ? finns de titlar som de vill ha ? men även ur bibliotekets syn ? finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade även att undersöka om det fanns någon klar skillnad på nyttjarna i avseende på kön och ålder.