Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband.

I framställningen redogörs för och analyseras vinnande leverantörs talerätt i mål om överprövning av offentlig upphandling. Talerätten för vinnande leverantör är sprungen ur Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis varför tyngdpunkt ligger på analys av denna samt av kammarrättspraxis utifrån klagorätt i förvaltningsprocessen, samt ytterligare processuella frågor såsom förhandlingsprincipen, processram, rättskraft och processekonomi. Vidare diskuteras talerättsfrågan utifrån unionsrättens krav på effektiva rättsmedel. Syftet är att klargöra gällande rätt avseende talerätt för vinnande leverantör och att problematisera talerätten utifrån frågor som uppkommit i praxis och frågor som ännu inte prövats av överrätt.Enligt unionsrätten har varje berörd leverantör rätt till ett effektivt prövningsförfarande för offentliga upphandlingar, vilket i Sverige utgörs av ansökan om överprövning hos förvaltningsrätten. Vinnande leverantör kunde tidigare inte försvara sin tilldelning inom ramen för en konkurrents ansökan om överprövning.

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

Sweden's government is dedicated to the goal of having a vehicle fleet that is independent of fossil fuels by 2030. Achieving these goals requires, among other things, new types of fuel that give lower net emissions of carbon dioxide. The present market includes stations offering lowlevel blends of renewable fuels in conventional diesel as well as some stations offering renewable fuels only. The purpose of this study is to survey purchasers? attitudes to the use renewable fuels in roundwood and bioenergy transport in forest- and energy companies. The study was based on qualitative interviews through a combination of face-to-face meetings and telephone interviews with each sample group. The total number of respondents was ten (10), consisting of five (5) from forest companies and five (5) from energy companies. Transport service purchasers were generally positive to renewable fuels and considered these necessary in the future.

Det ökade intresset från allmänheten för frågor som rör miljö och hållbarhet ställer allt högre krav på företag som tillverkar, importerar och distribuerar produkter. Leksaksbranschen som har barn som målgrupp har längre haft ögonen på sig när det gäller att ta fram säkra produkter som är tillverkade under schyssta villkor. De senaste åren har det ett flertal gånger uppkommit larmrapporter om giftiga och osäkra leksaker och leksaker som tillverkas under mycket dåliga arbetsmiljöförhållanden eller genom barnarbete. Bojkott av företag är inte omöjligt i dagens upplysta samhälle. Vissa branscher är mer tacksamma att granska och därmed mer utsatta än andra för konsumentens makt att påverka ett företags framtid. LEKIS AB har sedan i början av 1900-talet tillverkat leksaker där fokus till en början var produktion av roliga produkter med hög kvalitet som stimulerar barn i olika utvecklingsfaser.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per år. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen är att alla ska kunna delta i upphandling på samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att främja deltagandet av SME-företag i upphandling så är det fortfarande en liten andel som deltar. För att få svar på varför det fortfarande var brist på anbud från SME-företagen så undersökte vi hur företagen uppfattade pågående och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begränsades till området livsmedelsupphand-ling.

I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning.År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård.

Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur fastighetsmäklare, genom sitt personliga bemötande, kan påverka tjänstekvaliteten. Uppsatsen belyser hur fastighetsmäklare ser på sambandet mellan personligt bemötande och upplevd tjänstekvalitet och hur de arbetar med det personliga bemötandet för att leverera en tjänst med hög kvalitet. Eftersom begreppet kvalitet vidare kan definieras på många olika sätt beskriver även uppsatsen hur fastighetsmäklare väljer att definiera begreppet. Vi har gjort tre fallstudier på MäklarBYRÅN, HSB Mäklarna samt Svensk Fastighetsförmedling. Undersökningarna har resulterat i ett påvisat samband mellan den kundupplevda tjänstekvaliteten och det personliga bemötandet.

För ett serviceföretag är det väsentligt att kunna leverera tjänstekvalitet för att tillfredsställa kunden. Tjänsternas immateriella produktkaraktär gör det emellertid svårt för serviceleverantören i allmänhet och professionella tjänsteleverantörer i synnerhet att säkerställa kvalitet. Syftet med detta arbete är att utveckla en kontrollmodell som kan användas av professionella tjänsteleverantörer som ett hjälpmedel i arbetet att säkra servicekvalitet. Modellen bygger på relevant teori och består av tre kvalitetskategorier ? image, teknisk kvalitet och funktionell kvalitet ? genom vilka 13 kvalitetsdimensioner behandlas.

Uppsatsens tema är hur man kan arbeta med kvalitetsstyrning och kvalitetsutveckling inom fallföretaget Genevads. I uppsatsen studeras förekomsten av kvalitetsbrister i produktionsprocessen. Diagnosen leder fram till uppsatsens andra steg där vi söker efter bättre kvalitetstyrning och kvalitetsutveckling. Teoretiskt fokus ligger på "lean six sigma" och kvalitetsutveckling enligt "lean"-principerna..

Följande studie är en undersökning av vilka faktorer som påverkar kundernas upplevda kvalitet vid ett privat företag inom plastikkirurgibranschen. Studien syftar till att undersöka vilka kvalitetsfaktorer som kunderna upplever, vilka faktorer som är viktigast samt hur de olika faktorerna relaterar till varandra. Därutöver undersöks om kundernas syn skiljer sig åt före och efter ett ingrepp. Studien har genomförts i intervjuform med en huvudsakligen induktiv metod, och tar sitt teoretiska avstamp i såväl företagsekonomisk tjänstemarknadsföringsteori som forskning från sjukvårdsområdet. Den bild som framträtt överrensstämmer i stort med den traditionella tjänstemarknadsföringssynen, med undantag för att resultatfaktorer visat sig vara klart viktigare än processfaktorer.

Denna uppsats handlar om ramavtal inom offentlig upphandling som innehåller samtliga villkor för framtida kontraktstilldelning. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på hur kontraktstilldelning, så kallade avrop, ska göras utifrån denna typ av ramavtal.Idén till uppsatsen är sprungen ur kontakt med praktiskt verksamma upphandlare vilka gett utryck för att rättsläget kring detta ämne är relativt outrett samt att klargöranden på detta område är av stort intresse.Avrop ska göras genom rangordning eller enligt en så kallad annan fördelningsnyckel. I uppsatsen gör jag ett försök att reda ut vad dessa begrepp har för innebörd och vad som skiljer dem från varandra. Huvudföremålet för uppsatsen är begreppet annan fördelningsnyckel och i syfte att utreda rättsläget kring begreppet har jag redogjort för, och analyserat, ett antal rättsfall där denna avropsmodell har tillämpats.Jag har bland annat dragit följande slutsatser: Rangordning är en numrerad, hierarkisk numrerad leverantörslista och andra fördelningsnycklar är alla typer av formuleringar som inte utgör rangordningar. Det är tillåtet att använda andra fördelningsnycklar än rangordning i ramavtal med alla villkor fastställda och det finns även ett behov, pga.

Som ett led i utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten kommer Luleå kommun att införa självservicetjänster genom att automatisera gymnasieansökningen via Internet för alla 9:e klassare. Denna satsning hoppas kommunen främst kommer att resultera i ökad service för eleverna och deras föräldrar samt ökad kvalitet på de uppgifter som eleverna lämnar ifrån sig. Då vi författare anser att kvalitet och service är subjektiva begrepp så har vi valt att undersöka Luleå kommuns, elevers och föräldrars syn på service och kvalitet i relation till den Internetbaserade gymnasieansökan samt hur dessa grupper definierar begreppen service respektive kvalitet och i vilken mån deras synsätt överensstämmer respektive skiljer sig åt. Några slutsatser som vi har kommit fram till är följande: ? BUFs, elevernas och föräldrarna definierar service som tillgänglighet och förbättring, vilket innebär att de ser service som någon slags aktivitet som servar dem på ett eller annat sätt.