Sök:

Sökresultat:

1586 Uppsatser om Upphörande med brott - Sida 42 av 106

ÖvergĂ„ng eller undergĂ„ng? : en utvĂ€rdering av processen vid spelarövergĂ„ngar inom svensk elitfotboll

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen var att utvĂ€rdera processen vid spelarövergĂ„ngar, bĂ„de regelmĂ€ssigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. VĂ„r övergripande frĂ„gestĂ€llning var: Är SvFF: s reglemente för övergĂ„ngar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergĂ„ngar dĂ€r det gĂ„r fel? För att kunna svara pĂ„ den frĂ„gan stĂ€llde vi oss frĂ„gorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna pĂ„ processen och reglerna vid spelarövergĂ„ngar? Hur ser de Allsvenska spelarna pĂ„ övergĂ„ngsprocessen? Finns det nĂ„gra regler för vilka pĂ„följder som fĂ„s vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt tvĂ„ enkĂ€tstudier. Intervjuerna lĂ„g till grund för den första enkĂ€tstudien men anvĂ€ndes Ă€ven som djupintervjuer till nĂ„gra frĂ„gor i enkĂ€ten. Den andra enkĂ€tstudien anvĂ€ndes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka pĂ„ vad som Ă€r otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall gĂ„r fel.

Beslutsfattande i extrema miljöer : En studie om hur GrupptÀnk, Riskhantering och Eskalerande engagemang pÄverkar beslutsfattandet i extrema miljöer

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Är förhör via chatt polisens framtida praxis för mer korrekta vittnesuppgifter?

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och mÀn undersöktes ocksÄ. I studien deltog 64 deltagare varav 32 mÀn och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 Är (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgÄ ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt.Förhörsteknikerna gav likvÀrdiga resultat vad gÀllde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter.

Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Kontroll i det offentliga rummet - En diskursanalys av ansökningar om tillstÄnd för allmÀn kameraövervakning

Sammantaget tyder analysresultaten pÄ att tron pÄ kameraövervakningens möjligheter och anvÀndbarhet Àr omfattande. Teman rörande trygghet och sÀkerhet för personal, kunder, elever och sÄ vidare Àr Äterkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rÀdsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förÀndras med uppsÀttningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjÀlp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskrÀcka brott samt att underlÀtta identifiering och gripande av dem som eventuellt begÄr brott trots kamerorna. Problem som identifieras och Àmnas ÄtgÀrdas med övervakning Àr ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering dÀr mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlÀtta för verksamheten ochskydda frÄn olyckor med mera genom anvÀndningen av kameraövervakning.

Är prostitution en krĂ€nkning av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter? : Eller finns "den lyckliga horan"?

Att mÀnniskohandel för sexuell exploatering utgör ett brott mot mÀnskliga rÀttigheter stÄr klart. MÀnniskohandel krÀnker flertalet av individens rÀttigheter och staters skyldigheter gentemot dessa individer finns sÄledes stadgade i flertalet internationella konventioner. Palermoprotokollet stadgar den första internationellt gemensamma definitionen av mÀnniskohandel och stadgar vidare ett krav pÄ att definitionen utgör ett brott i konventionsstaternas nationella lagstiftning. Om prostitution anses krÀnka individers rÀttigheter och föranleder krav pÄ rÀttslig reglering Àr dÀremot omtvistat, detta trots de likheter som finns.Med utgÄngspunkt i mÀnskliga rÀttigheter syftar uppsatsen, med hjÀlp av genus- och rÀttssociologisk teori och metod, att undersöka om prostitution torde omfattas av dessa samt om, och i sÄ fall, vilka positiva skyldigheter stater enligt folkrÀtten har gentemot personer som befinner sig i prostitution. Detta för att utreda huruvida det Àr möjligt att krÀva att stater kriminaliserar sexköp, antingen för att uppfylla de konventioner som krÀver ett förebyggande arbete mot mÀnniskohandel för sexuell exploatering men Àven för att leva upp till de Ätaganden stater Ätagit sig för att motverka den könsojÀmstÀlldhet, könsdiskriminering och vÄld som prostitution bevisligen kan innebÀra.Det finns en tydlig korrelation mellan prostitution och mÀnniskohandel för sexuell exploatering.

Vad Àr anstiftan? : Psykisk pÄverkan vid brott och straffansvar

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad Àr det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gÀllerdeltagande i ett Traineeprogram. TvÄ fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrÄn Är 2011 och fem deltagare frÄn 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fÄtt en god inblick i hela organisationen och dÀrmedutvecklat bÀttre förstÄelse, engagemang och tillit.

Verka - som i samverka eller motverka? : CO - in cooperate or counteract?

Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall dÀr gÀrningsmannen Àr under 21 Är.Medling Àr ett möte mellan gÀrningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare dÀr parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen Àr frÀmst att gÀrningsmannen skall fÄ ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger pÄ filosofin om reparativ rÀttvisa som strÀvar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istÀllet för att utkrÀva straff av den brottsliga gÀrningen. Ideologin ger sÄledes gÀrningsman och brottsoffer en mer framtrÀdande roll i rÀttsprocessen.Unga lagövertrÀdare möts av ett tvÄfaldigt och komplext system eftersom straffrÀtt och socialrÀtt ska verka sida vid sida med barnets bÀsta i fokus. SamhÀllet har dubbla uppgifter nÀr det gÀller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstÄ som svÄrförenliga.

Utvisning pÄ grund av brott : med sÀrskilt fokus pÄ EES-medborgare

Personer som saknar förmÄga att uppleva emotioner tar sÀmre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer Àr förÀndringar i kroppens inre tillstÄnd som upptrÀder dÄ vi stÀlls inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion Àr att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lÀr vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som nÄgonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

?TVÅ TIMMAR AV AMBIVALENS ? Socionomstudenters samtal kring tidigare dömda personers lĂ€mplighet att arbeta inom socialt arbete.?

Syftet med studien Àr att utifrÄn en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person Àr lÀmplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frÄgestÀllningar berör frÄgor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som dÀrmed framtrÀder och vad dessa diskurser sÀger om personens yrkeslÀmplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra och vilka konsekvenser det fÄr.Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Informanterna bestod av studenter pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lÀmplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lÀmplighet förhÄller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen Àr döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

Prestanda och webbramverk

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Barnfridsbrott - Beaktandet av barns vittnesm?l fr?n f?runders?kning till domstolsprocess

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Anknytningsteori i kriminologisk forskning. En litteraturstudie om anknytningsteorins möjliga betydelse för kriminologisk forskning

I ett försök att Äterinföra samarbetet mellan tvÀrvetenskapliga discipliner och efterfrÄga ett mer holistiskt synsÀtt pÄ vetenskap, Àr uppsatsens syfte följande: Genom en litteraturstudie undersöka ifall det förekommer forskning pÄ tidig anknytning i anslutning till kriminologisk teoribildning. Undersökningen sker genom en sökning pÄ tre viktiga sökord i ett antal kriminologiska databaser. Artiklarna som vÀljs ut lÀses sedan igenom för att finna kopplingar till forskning pÄ tidig anknytning. Analysen visade att forskningen inom kriminologin ganska ofta tittar pÄ anknytning som en oberoende variabel, dock Àr den anknytning som tas upp mer i enlighet med sociala bandteorins begrepp attachment Àn med tidig anknytning hos spÀdbarn..

Timplanen kontra lÀrandet: Hur timplanens utformning pÄverkar elevers möjligheter att lÀra om och i musik

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Revisorns agerande vid ekonomisk brottslighet : med inriktning mot bokföringsbrott

SammanfattningDen ekonomiska brottsligheten i samhÀllet Àr stor och som ett led i brottsbekÀmpningen infördes en lagÀndring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmÀla misstanke om brott. Pressen pÄ att de granskande revisorerna ska upptÀcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förvÀntar sig att det Àr revisorns uppgift att se till sÄ att bolagen inte sysslar med nÄgon brottslighet. Ett förvÀntningsgap har uppstÄtt mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrÄgasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men Àven anmÀlningsplikt vid misstanke om brott.Syftet med uppsatsen var att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgÄtt ifrÄn det hermeneutiska synsÀttet eftersom vi pÄ ett kvalitativt, genom ett fÄtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->