Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Skadestånd är en ersättning i pengar som skall sätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning, som om skadan inte hade inträffat. Skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207). Vid skador, där den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador även i brottsskadelagen (1978:413). När det gäller skador som uppkommer i trafiken, återfinns regler om detta i trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln är att full ersättning skall utgå till den som drabbas av skada.

I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier. Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp.

Att polisen i sitt arbete aktivt ska ha rätt att provocera personer att begå brott har länge varit en infekterad fråga. Eftersom en polis har möjligheten att beivra andras handlingar, blir också frågan om polisens möjlighet att själv få provocera andra till att begå brott intressant. Detta arbete behandlar primärt om vilken ställning brottsprovokation har i Sverige idag. Arbetet har som utgångspunkt två perspektiv. Dels den provocerandes, där framförallt tillåtligheten av brottsprovokation i stort berörs. Dels i situationen för den som blivit utsatt för en provokation.

Syftet med arbetet är att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltäckande DNA-register skulle kunna innebära. Dagens lagstiftning innebär att DNA-prov får tas på alla som är skäligen misstänkta för brott, även om det inte är nödvändigt för utredningen av brottet. Lagändringen innebär dessutom att DNA-prov även skall få tas på personer som inte är skäligen misstänkta för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fängelse. Ett heltäckande register skulle innebära att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstänkta utan direkt kunna jämföra spår från en brottsplats mot det heltäckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gång har de som varit negativt inställda till ett heltäckande register förutspått att det skulle vara ett hot mot vår integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Termen cannabis används för samtliga droger som framställs ur växten Cannabis sativa, inklusive marijuana. Cannabis är, i flertalet länder, ett narkotikaklassat preparat som är ett återkommande debatt tema. Debatterna angående cannabis styrs främst utav en legalisering gällande cannabisbruk, vilket lett till att flera länder runt om i världen inlett en legaliseringsprocess av detta bruk. Cannabis är den mest brukade drogen i västvärlden trots att den generellt anses har en skadlig påverkan på individer. Denna uppsats avser att genom en litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan cannabisbruk och brottslighet, ett annat syfte är att undersöka hur starkt ett eventuellt samband är.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Vi har genom intervjuer, tidningsartiklar och övrigt polisiärt material försökt förstå hur stort problemet med s.k. vägpirater är. Intervjuerna, främst med en kriminalinspektör, har givit oss en bred grund att stå på. Han har arbetat som polis sedan 1968 och på spaningsavdelningar sedan 1977. Det är vår källa som varit initiativtagare tillsammans med länskriminalen i Göteborg då det gäller att kartlägga brottsligheten kring vägpiraterna.

Att utsättas för brott kan för den utsatte individen vara en psykiskt stressande upplevelse som riskerar att påverka hela dennes tillvaro. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ undersökning med tematiserade intervjuer där syftet var att skapa förståelse av innebörden av att bli viktimiserad samt vilken betydelse en stödjande brottsofferverksamhet kan ha för den enskilde individen. Deltagarna bestod av personer som utsatts för brott och som hade kommit i kontakt med brottsofferjourens verksamhet. Resultaten indikerade att deltagarna hade påverkats starkt av händelsen och att ett socialt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera och bearbeta händelsen. Samtliga deltagare i undersökningen ansåg att den stödjande verksamheten hade haft stor betydelse för bland annat deras bearbetningsprocess.

Intresset för detta ämne väcktes genom två massmedialt uppmärksammade brottsutredningar där DNA-provtagning spelade en avgörande roll, mordet på Anna Lindh och den så kallade ?Hagamannenutredningen?. Den nya DNA-lagen säger att om det finns synnerlig anledning att anta att det är för betydelse av utredningen av ett brott får även den som inte är skäligen misstänkt för brott utsättas för provtagning för att underlätta identifiering. Då det inte krävs att personen är misstänkt i utredningen kan detta ses som inskränkande på dennes privatliv och upplevas kränkande. Den nya lagen underlättar polisens möjlig¬heter att utreda brott, men frågan är till vilket pris? För att få svar på bland annat ovanstående fråga har vi studerat lagförslag och motioner för att se hur lagstiftarna resonerat kring införandet av den nya DNA-lagstiftningen.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till ändring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmäla brottsmisstanke till åklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott trädde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmälningsplikten trädde i kraft har revisorer fått ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. Förändringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten där revisorer sågs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrättsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pågått parallellt med övrig straffrättslig utveckling, främst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna påverkar i hög grad hur brottsliga gärningar bedöms och straffas. Ändå finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss händelse kommer fram till att flera brott har begåtts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den åtalade dömas till gemensamt straff för flera begångna brott och situationen är alltså sådan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud är överens om grundproblemet med konkurrensläran, nämligen att den ledning rättstillämparen får i förarbeten och motivvutalanden är allt för liten. Riskerna de ser är också relativt lika och det är främst att konkurrensfrågor, på grund av ovan nämnda svårigheter, i allt för låg utsträckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojämn rättstillämpning och dålig förutsägbarhet därmed får anses stiga. Gällande terminologi och metod däremot skiljer sig deras åsikter åt och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall räknas till konkurrensläran eller inte..

FrågeställningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning när denne påförs både skattetillägg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen framgår att den som en gång blivit dömd eller frikänd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt åtal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det så kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central fråga som länge varit föremål för en omfattande diskussion och debatt är huruvida det svenska skattetillägget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. Både i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett påförande av skattetillägg bör förstås som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

Medling vid brott är en företeelse med goda intentioner och ger bra verkningar i relationen mellan människor, men det är ett ämnesområde som kan kännas svårt att knyta ihop juridiskt. Syftet med detta examensarbete är att studera den svenska ungdomsbrottsligheten och hur medling vid brott används som arbetsverktyg i den juridiska rättsprocessen och främst då från åklagarperspektivet. I princip är ungdomsbrottsligheten i allmänhet en självreglerande process som egentligen kräver lite av samhälleliga åtgärder. De unga lagöverträdare som hamnar i rättsprocessen hanteras på ett mildare sätt än vad vi hanterar vuxna. När det gäller påföljd anser samhället att en ungdom skall först och främst hanteras av socialtjänsten och inte av kriminalvården.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.