Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande Uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Ledarskapet i en organisation påverkar i hög grad hur organisationen fungerar. På senare år har forskningen mer och mer kommit att förorda det autentiska ledarskapet där vikten av förutsägbarhet, rättvisa, omsorg och en kombination av relationsinriktning och Uppgiftsorientering betonas. Grupphandledning kan vara ett sätt för chefer att lära sig relationsbyggande. I föreliggande studie genomgick 75 första linjens chefer inom sjukvården handledning i mindre grupper under ett år. Utifrån deltagarnas svar på självskattningsformuläret Hjulet var syftet att undersöka huruvida handledningen hade lett till någon förändring i sex grundläggande personlighetsindex samt i deltagarnas egen uppfattning om sig själva som ledare.

En enkätundersökning utfördes på ledare inom olika företag i Örebro och Tranås. Syftet var att jämföra ledares upplevda stressnivå på små, mellanstora och stora företag, samt att undersöka deras stresshanteringsförmåga, hälsa och arbetstillfredsställelse. Enkäten bestod av 117 frågor som mätte olika stressförhållanden som t.ex. kvantitativ överstimulering, rolloklarhet och ledarskap. Vidare mätte enkäten mental och fysisk hälsa, stresshanteringsmetoder, individegenskaper och arbetstillfredsställelse.

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

Integritetstest används för att predicera vilka individer som sannolikt kommer att ägna sig åt kontraproduktiva beteenden på arbetsplatsen. Amerikansk forskning har dock påvisat att integritetstest även till viss del kan förutspå arbetsprestation. I Sverige är integritetstest relativt ovanliga, ett av de befintliga testen är Measuring Integrity (MINT) framtaget av Assessio. Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan integritet och arbetsprestation bland anställda inom svensk detaljhandel. Dessutom undersöktes sambanden mellan relationsorientering och Uppgiftsorientering, med de socioanalytiska begreppen ?getting along? och ?getting ahead? i syfte att få en djupare teoretisk förståelse för begreppen.

Bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal upplevs både negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har också positiva erfarenheter av stöd och förståelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de får sämre vård på grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehållsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vård förutsätter kunskap, utbildning, stöd och förståelse, brist på kunskap skapar osäkerhet i ansvaret av vården, motivation och engagemang saknas, samt känslan av sårbarhet och utsatthet bidrar till Uppgiftsorientering.

Syftet är att urskilja faktorer som påverkar en svensk konsuments uppfattning om vad som är en underhållande respektive icke-underhållande shoppingupplevelse. Genom att vara explorativa kan vi generera de faktorer som visar på vad det är i shoppingen som kunder uppfattar som underhållande respektive icke-underhållande beståndsdelar i shoppingupplevelsen. Vidare vill vi få en förståelse för hur en underhållande och rolig shoppingupplevelse kan skapas för svenska konsumenter och hur denna kunskap kan användas rent praktiskt ur ett konsumentperspektiv. Den ökade förståelsen medverkar till att vi ska kunna beskriva konsumentens upplevelse. Resultatet av undersökningen blev tolv faktorer som påverkade den underhållande respektive icke-underhållande shoppingupplevelsen.

<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehållet i projektdiskursen, samt att härigenom utveckla ett verktyg för vår analys av empirin<br>- att med hjälp av diskursanalysens innehåll undersöka teorins avtryck i empirin från fallstudien<br>- att reflektera över projektarbete<p><b>Metod</b><br>Vår ontologiska syn baseras på ett förståelsebaserat, tolkande perspektiv där verkligheten ses som subjektivt upplevd. Trots detta vill vi påstå att vår ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstärka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen är en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett främst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens påverkan på organisationsuppfattning och ?utformning.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.