Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svårigheter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vår undersökning få en bild av på vilket sätt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller går det att kombinera dem? Metod Vi valde att låta vår studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och enkäter.

I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att jämföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget.Skiljer sig attityden till idrott och hälsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen?Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivåer samt mellan könen i ämnet idrott och hälsa?Skiljer sig uppfattningen av tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det är någon grupp som gynnas av tävlingen?Hur uppfattar elever i årskurs 9 kraven som ställs inom ämnet idrott och hälsa?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien användes en kvantitativ enkätmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i årskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnådde 78 %. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av GoogleDocs samt Microsoft Excel. ResultatResultaten visar att föreningsaktiva får högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmåga att klara de krav som ställs i ämnet idrott och hälsa än vad icke föreningsaktiva gör.

Uppsatsen har som syfte att undersöka vilka åsikter föräldrar och ungdomar har om datorspelande. Studien har tagit reda på om det skiljer sig mellan ungdomar och föräldrars åsikter. Avgränsingen till studien blev att bara en klass i Stockholms förort fick svara på enkätundersökningen, detta för att se vad barnen och deras föräldrar hade för åsikter, att blanda ihop andra klasser skulle inte ge uppsatsens syfte. Tidigare forskning har visat att datoranvändning har blivit allt vanligare för det svenska folket samt att befolkningen har tillgång till datorer eller andra hårdvaror i hemmet. Den allmänna uppfattningen om datorspelande är att föräldrar och barnen har olika åsikter då barnen anser att det inte är något att överdriva om datorspelandet medan föräldrar anser att man ska ha regler i familjen angående datoranvändningen.

Malmö kommun har under nittonhundratalet upplevt två perioder av stark befolkningstillväxt: den första började i och med andra världskrigets slut och sträckte sig fram till 1970, den andra perioden tar sin början i det tidiga 2000- talet och pågår ännu under färdigställandet av denna uppsats (2010). ppsatsens syfte är att analysera hur man under dessa perioder har jobbat inom kommunen för att lösa den bostadsbristen, bland annat ett resultat av befolkningstillväxten. Målet med uppsatsen har varit att ge en överblick för den oinitierade till den komplexa verklighet som påverkar både bostadsbyggandets omfång och utformning. Antalet faktorer som påverkar bostadspolitiken är i den närmaste oändligt och uppsatsen skrapar sålunda bara ämnet på ytan. Genom studiet av litteratur, generalplaner och översiktsplaner presenterar jag bakgrunden till bostadsbristen under de två undersökta perioderna samt de metoder som kommunen använt med för att öka bostadsbyggandet i Malmö. För att ge en förståelse till varför kommunen under de två perioderna jobbat med olika metoder presenterar uppsatsen också kort den ekonomisk och politiska bakgrunden som har påverkat kommunens val av metod. Uppsatsen undersöker också hur den fysiska gestaltningen och planeringsidealet skiljer sig åt mellan perioderna. De två perioderna har mycket gemensamt gällande kommunens sätt att arbeta för att öka bostadsbyggandet och också i uppfattningen om hur Malmöstad bör/borde växa. Det finns dock en hel del som skiljer de två perioderna åt. Generellt kan sägas att samhället hade en större kontroll över byggandet under den första perioden medan marknaden har starkare mandat idag, kommunens roll har allt mer blivit att agera som samordnare för byggandet.

Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ?dålig? litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

I Sverige ägs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsägare. Den svenska skogspolitiken bygger på frihet under ansvar. Detta innebär att skogsbruket har ett ansvar som sträcker sig längre än de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar är relativt känt, men hur detta manifesteras längre ner i värdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsägare har att ta ett ökat ansvar är idag okänt. Att undersöka detta är intressant för den enskilde skogsägaren och intressenterna i dennes omvärld, men även samhället i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt.Denna studie är avgränsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som påverkar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsägare som bor i Uppsala län eller Stockholms län och som äger skog i Uppsala län.

SammanfattningStressrelaterad psykisk ohälsa såsom utmattningssyndrom, är en komplex problematik som varit mycket omdebatterad. Åtskilligt är publicerat i ämnet, men bara ett fåtal studier finns där personer med utmattningssyndrom själva fått möjligheten att beskriva orsakssambanden. Olika förklaringsmodeller och perspektiv beskrivs i litteraturen, men den rådande uppfattningen om varför människor drabbas utgår ofta från ett arbetsrelaterat perspektiv. Vi ville utforska om den rådande föreställning i ämnet stämmer överens med den uppfattning människor som drabbats av utmattningssyndrom har om orsakerna till symtomen. Vår ansats var även att undersöka om det kan finnas fler eller andra orsakssamband till utmattningsprocessen. Vårt syfte med studien är; dels undersöka hur individer med utmattningssyndrom upplever vilka orsaker som är av betydelse för utmattningsprocessen, dels försöka beskriva och analysera dessa utsagor i ett vidare perspektiv. Till studien valdes en kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av intervjuer utifrån specifika forskarfrågor.

Denna uppsats behandlar enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesättning. Studien har tre syften i form av att beskriva enhetschefers uppfattning, relatera uppfattningen till olika ledarstilar, om möjligt utveckla dessa ledarstilar samt att jämföra Göteborgs och Sydneys enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesättning. Specifika frågeställningar i form av hur enhetschefer för äldreboende uppfattar konflikter i samband med lönesättning samt vilka likheter och skillnader som finns gällande hur enhetschefer för äldreboende i Göteborg respektive Sydney uppfattar konflikter i samband med lönesättning har studerats på plats i både Göteborg och Sydney. Kvalitativa intervjuer har skett med fyra enhetschefer i respektive stad med en semistrukturerad intervjuguide som har kompletterats med litteraturstudier. Studiens teoretiska referensramar utgörs av en triangulering i form av Blake och Moutons ledarstilsteori och konfliktteori.

Enligt Brottsförebyggande rådet [BRÅ] (2014) anmäldes år 2013 1,4 miljoner brott i Sverige, en siffra som sett relativt lika ut även under tidigare år. Vidare visar [BRÅ] (2012) att det är 11-17% som är oroliga för att själva bli utsatta för något brott, 25% oroar sig för att någon närstående ska bli utsatt och 21% känner oro för brottsligheten i samhället. Rädsla beskrevs som en negativ emotion som framkommer av att en person uppfattar en situation eller en person/flera personer som hotande (Nationalencyklopedin, 2014). Killias (1990) presenterade en teoretisk modell som förklarade rädsla för brott med hjälp av tre dimensioner som byggde på sårbarhet. Dessa tre dimensioner var riskexponering, kontrollförlust och allvarliga konsekvenser tillföljd av brottet.

Studiens syfte har varit att få insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bär med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att få ett ytterligare perspektiv på de berörda kvinnornas situation på arbetsmarknaden, har syftet med studien även varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser på kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvägledare bedömer vi studiens ämne som viktigt, då vi anser att dessa kvinnor ska få det stöd de kan tänkas behöva på arbetsmarknaden. Vi menar också att det är en viktig samhällsekonomisk fråga. Eftersom kvinnor med ADHD är en grupp som hittills inte fått samma utrymme i forskningen som män med ADHD är detta ämne i hög grad aktuellt och relevant.

Tekniken har under senare årtionden fått allt större betydelse i samhället. Som en naturlig följd av detta har bankernas verksamhet förändrats, bland annat genom ökat utbud av tekniska tjänster. Då det är av vikt för banker att se till kundernas skilda behov, förmå dem att använda befintliga tjänster på önskat sätt samt möjliggöra framställning av nya önskvärda tekniktjänster, är det av relevans för dem att känna till vilka faktorer som påverkar individers attityder till erbjudna tjänster. Universitetsstudenter utgör en i detta sammanhang intressant grupp, grundat i att de är många till antalet samt att de genom sin utbildning har potential för framtida god inkomst.Denna studie syftar till att utifrån ett antal förklaringsvariabler kartlägga universitetsstuderandes attityder till tekniska banktjänster. Med utgångspunkt i för attitydstudier relevanta teorier har en integrerad modell framställts, vilken legat till grund för de hypoteser som därefter testats med hjälp av regression.

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) är kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vårt intresse har riktats mot BI:s strävan för förändring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat på hur argumentationen kring denna strävan förstärks respektive försvagas genom det sätt texten i de valda dokumenten är uppbyggd.Metod:Vi har använt diskursanalys som angreppssätt med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi använt de två första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjälp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat på i vilken kontext texten är producerad och kan förstås.

SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa?MetodDenna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor.