Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters Uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande Uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Bakgrund: Samhällets   äldre befolkning ökar. Många behåller sina egna tänder långt upp i åren och då   äldre drabbas av funktionsnedsättningar och sjukdomar riskerar munvården att   bli eftersatt. Detta kan få stora konsekvenser för såväl munhälsan som den   allmänna hälsan då oral hälsa är sammankopplad med systemisk hälsa. Orala   problem kan till exempel leda till smärta, nutritionsproblem och infektioner.   Munhälsa är också kopplat till välbefinnande och har stor betydelse för   människors självbild och sociala självförtroende.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares Uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa Uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar.

Trygghet är ett centralt begrepp inom allt vårdarbete och inom vårdvetenskap. Hälso- och sjukvårdslagen från år 1982 anger att ett krav för god vård är att den tillgodoser patientens behov av trygghet. När en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstår en känsla av otrygghet. Trygghet är dock ett relativt outforskat begrepp inom vårdvetenskap och bl.a. finns det svårigheter att använda begreppet från engelsk litteratur då det finns en rad synonyma begrepp.

Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av Mobila förskolans pedagogers Uppfattningar om verksamhetens lärmiljö med fokus på barns lek, och om den bilden skiljer sig åt från pedagogers Uppfattningar om lek/lärmiljö inom den reguljära förskolan. Min studie består av intervjuer med dels pedagoger från en Mobil förskola, dels pedagoger från reguljär förskola. Jag utgår från en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lärmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet på ett annorlunda/särskilt vis; särskilt i den bemärkelsen ?olik? den reguljära förskolans verksamhet. Studien utgår från pedagogernas egna Uppfattningar utifrån den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utläsa eventuella särskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lärmiljö - med pedagogernas Uppfattningar som underlag.

Syftet med denna studie är att få förståelse av elevers olika Uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger på hur elever uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier ansåg vi den kvalitativa ansatsen lämplig att använda. Vår förförståelse och de teorier vi lutar oss mot har växelverkat med den empiri som vi ämnat fånga och därmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vår studie har vi också tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer.

Uppsatsen undersöker situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning genom förmedlares Uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar särskilt med att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har det gått att få en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör länken mellan personer med funktionsnedsättning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta båda perspektiven. Undersökningen strävar också att ta reda på vilka metoder förmedlarna använder för att påverka arbetsgivares anställningsbenägenhet och funktionsnedsattas anställningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva Uppfattningar är en del av en allmän kunskap om funktionsnedsatta användes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger också en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, från att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förändra människors Uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsättning, särkskilt de med dolda funktionsnedsättningar som också har nedsatt arbetsförmåga, har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra människor.

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige där flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en väl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö, sker det ändå många olyckor på byggarbetsplatserna. Syftet med den här studien var att undersöka hur riskbenägenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras Uppfattningar om säkerhet och risker på arbetsplatsen. Data hämtades ur enskilda intervjuer med åtta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, är en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers Uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av särskilt stöd. I studien har pedagogers Uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, användningsområden för dokumentation, Uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berättelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att förstå, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknära forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

Denna uppsats syftar till att undersöka lärares, elevers och föräldrars Uppfattningar om vilken betydelse föräldrars engagemang har beträffande elevens skolsituation. Vi anser ämnet högst relevant inför vår kommande profession då läraren förväntas samverka med föräldrarna. Vi har inledande i undersökningen använt oss av kvantitativa enkäter med elever samt föräldrar från fyra olika klasser. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jämnt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrån tre frågeställningar vilka behandlar lärares, elevers samt föräldrars Uppfattningar kring föräldrars engagemang samt dess betydelse beträffande elevens skolsituation. Vår undersökning visar att lärare, elever och föräldrar tycks ha olika Uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. Lärarna i vår studie är övertygade om att föräldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors Uppfattningar om avvikelser i vården och om bakomliggande orsaker till dessa samt inställningar till avvikelserapportering och -hantering. Studien syftade även till att undersöka Uppfattningar om hur nyanställda sjuksköterskor påverkas av rådande inställningar till detta på en vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod med explorativ design. Bekvämlighetsurval tillämpades och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en medicinsk vårdavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Dataanalysen genomfördes med fenomenografisk metod.

Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika Uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina Uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts.