Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs Uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers Uppfattningar rörande bedömning och betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och betygssättning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras Uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion..

SammanfattningI vår uppsats undersöker vi en särskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda på elevernas, lärarnas och specialpedagogernas/speciallärarnas Uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig åt. Med hjälp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstå hur dessa Uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sätt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt är att de inte har undersökt elevernas Uppfattningar av verksamheten, något som vi därför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi använder oss av som metod ger oss möjlighet att tränga in på djupet av respondenternas Uppfattningar.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns Uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina Uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad.

Vårt syfte med vår uppsats är att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tänkas finnas för att lärare ska kunna variera arbetssätten i läs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi samlat in vår empiri genom att intervjua lärare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen är det variationen av lärarnas Uppfattningar som vi fokuserar på. Resultatet visar att lärarna behöver rätt förutsättningar för att kunna variera arbetssätten i sin läs- och skrivundervisning i den utsträckning som de önskar. Bland annat så visade sig Uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssätt, även Uppfattningar om storleken på elevgruppen framkom.

SammanfattningBakgrund: Dopinganvändning är inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor påverkan på individers Uppfattningar. Idrottande ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en påverkan på ungdomars Uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka Uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 år som har idrott som en del av sin utbildning i Gävleborgs län.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkätundersökning med 28 deltagare. Enkäten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrågor samt frågor som berörde doping och prestationer.

Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers beteende och Uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt två förskolor och observerat pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör någon skillnad på pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjälper mest. Det sammanställda resultatet visade på att pedagogerna vi observerade arbetade relativt jämställt. Efter att observationerna ägt rum intervjuade vi pedagogerna för att ta reda på vilka Uppfattningar de har om genus i förskolan.

I detta arbete undersöks fem lärares Uppfattningar om åldersintegrerad undervisning vad gäller eventuella för/nackdelar. Deras Uppfattningar ställs i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts är organisationen kring arbetssättet, inlärning, socialutveckling, elever med inlärningssvårigheter samt lärarnas arbets situation. Undersökningen är genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lärarnas Uppfattningar om åldersintergreringen varierar mycket beroende på hur skolorna organiserar arbetssättet.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för Uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas Uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas Uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas Uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Hållbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrån två kvalitativa gruppintervjuer på två slumpmässigt utvalda förskolor, där syftet är att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas Uppfattningar kring hållbar utveckling inom ekologi. Ett problem är att det enligt forskningen finns en osäkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De är frågetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i är exempel på vad pedagoger i förskolan har för Uppfattningar om vad hållbar utveckling inom ekologi är och hur de ser på sitt arbete i ämnet. Eftersom studien fokuserar på pedagogernas Uppfattningar är den fenomenografisk, men tar även avstamp i hermeneutiken eftersom den utgår från vår förförståelse och tidigare erfarenhet om problemet med ämnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för Uppfattningar om vad hållbar utveckling inom ekologi är. Enligt pedagogerna är hållbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt ämne, som barnen ska få ta del av redan i tidig ålder.

Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda Uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur Uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka Uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas Uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas Uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Studien behandlar projektledares Uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares Uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika Uppfattningar som möjligt.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares Uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap?För att nå dessa Uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor.Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två Uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen..

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på sex svensklärares Uppfattningar om gymnasie- och komvuxelevers skriftspråkliga förmåga. Syftet har även varit att undersöka dessa lärares Uppfattningar om högskolans skriftspråkliga krav och förväntningar, samt hur de uppfattar att de förbereder sina elever för att möta dessa krav. Undersökningen har baserats på sex kvalitativa intervjuer, vilka senare analyserats enligt en fenomenografiskt inspirerad analysmetod, som syftar till att ta reda på Uppfattningar snarare än objektivt verifierbara fakta. Resultatet har visat att lärarna upplever att deras elevers skriftspråkliga förmåga har blivit sämre de senaste åren. Det visar sig också att lärarnas Uppfattningar om högskolans krav och förväntningar är vaga. Förberedelserna inför högskolan tenderar att ofta handla om formalia, såsom disposition, referatteknik och källhänvisningar och hur man använder sig av dessa vid vetenskapligt skrivande..

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrån litteratur och tidigare forskning, barns Uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhället. Barnen orienterar sig med hjälp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa Uppfattningar som de senare kan bygga vidare på. Barnen har i flera fall besökt sina föräldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört föräldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka sexåringars Uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien används en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns Uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju används som redskap för att på ett mer djupgående sätt undersöka barnens Uppfattningar. Metod valdes utifrån önskan om att sexåringarnas Uppfattningar skulle vara i centrum.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares Uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares Uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn.