I kursplanen för idrott och hälsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om storylinemetoden ger måluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan främja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslärande. Med skolutveckling som mål kan man i ett aktionslärande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra åren genomfört fyra olika storyline. Barnen på avdelningen har gått i årskurs F-4 under dessa år.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versiktsartikeln ?r att unders?ka p?verkan av erytritol i j?mf?relse med sackaros p? ad libitum energiintag (energiintag tills behaglig m?ttnad uppn?s) hos vuxna personer. Metod: S?kningar genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus f?r insamling av data. Datainsamlingen innefattade fyra separata s?kblock. De s?korden som anv?ndes var fria s?kord p? olika formuleringar av erytritol, sockerarter, ad libitum energiintag och randomiserade kontrollerade studier (RCT).

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Denna studie inriktar sig på elevers uppfattningar angående det stöd de får i och utanför klassrummet och på vilket sätt det påverkar deras skolgång. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. Enkäter användes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lättare kunna koncentrera sig samt att väntan på hjälp i det ordinarie klassrummet ofta är för lång. Samtliga elever som i dagsläget går till en specialpedagog anser att de får det stöd de behöver och att det där finns arbetsro.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om vikten och användandet av engelska som arbetsspråk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, där bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfällen i en klass i årskurs 9 och lika många kvalitativa intervjuer med fyra lärare. För att få reda på elevers åsikter har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 83 elever i årskurs 9.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare uppfattar matematikämnet i förskolan samt på vilket sätt som förskollärarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollärare från tre olika förskolor. Intervjufrågorna innehöll två övergripande frågor med ett antal underfrågor. Denna studie kan förhoppningsvis ge både föräldrar och förskollärare en inblick i hur förskollärare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollärares uppfattningar om matematik, vad de anser är matematik samt hur de ser på sitt eget arbete kring matematik, när det gäller barns lärande.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka ? uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa variationer av fenomenet ?problematiska användanden av hälsokunskap?. Metod: Studien hade en induktiv utgångspunkt och inspirerades av en fenomenografisk metodansats med intervju som datainsamlingsmetod. Deltagarna bestod av 6 hälsoutbildade med varierande yrken och utbildningsbakgrund som kom att beskriva sina uppfattningar av ?problematiska användanden av hälsokunskap?.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spårades upp genom att eleverna uppmanades berätta om erfarenheter av att välja, bestämma och bli lyssnade på. Eleverna beskrev såväl lektioner som raster. Utifrån elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare.

Denna undersökning syftar till att undersöka om de som är involverade i WISH på Metall-precision AB uppfattar WISH som en förbättrad och effektivare kommunikationsstrategi. Vi syftar på förbättrad i relation till hur det var innan WISH infördes, det vill säga innan år 2009. Kommunikationen inom WISH studeras främst ur ett manager perspektiv, tio av tolv inter-vjupersoner i denna undersökning har ett personalansvar.Undersökningen ägde rum på Metallprecision AB i Västersund. Sedan år 2009 pågår ett nytt förbättringsarbete, en förändringsprocess, som leder till effektiviseringar och förbättringar för Metallprecision AB. Detta förbättringsarbete kallas WISH.