Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor.

Vad lär vi i olika museirum? Hur ser den pedagogiska potentialen ut i museimagasin jämfört med i utställningsrum? Hur fungerar interaktion och kommunikation mellan objekt, rum och människa i olika rum i museimiljö?Denna uppsats behandlar dessa frågor. Empirin utgörs av en enkätstudie utförd vid fem museer i Sverige samt två utställningsanalyser utförda vid två av museerna, belägna i Stockholm. Relevant litteratur i museologi, museipedagogik, didaktik och pedagogik har behandlats. Forskningsansatsen är didaktisk, jag vill undersöka hur undervisning och lärande kan konstitueras i skilda museimiljöer.Resultatet visar att de didaktiska ansatser som finns, både när det gäller undervisning och lärande i magasinsmiljö och i utställningsmiljö, är intimt förknippad med det museologiska uppdrag som är förhärskande vid Sveriges museer.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Revisionsprofessionen images a?r sedan la?nge ett omdiskuterat fenomen. Genom denna studie o?nskades det att kartla?gga hur images pa?verkar uppfattningar om professionen och dennes attraktivitet. Syftet med studien var att underso?ka revisionsprofessionens images samt hur dessa images pa?verkar nya intra?dandes uppfattningar om professionen.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med Balthazarlådan som ett färdigdefinierat material innehållande enkla kemiska experiment. Det färdigdefinierade materialet, Balthazarlådan innehåller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspänning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer så har svar på följande frågor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett färdigdefinierat material, en låda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrån ett färdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det färdigdefinierade materialet som en inspirationskälla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med Balthazarlådan på olika sätt, antingen genom barnens intressen eller för att få barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser många fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrån Balthazarlådan.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lärobok. Metoder som vi har använt oss av är i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna få en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi även observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar på olika skolor i och omkring Malmö. En av dem använder inte lärobok alls medan de andra två använder den delvis. För att ge läsaren en bättre förståelse för vår undersökning har vi i vår teoridel redogjort för olika syn på kunskap, lärande och undervisning samt lärarens uppdrag.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring dagens pornografi bland unga vuxna kvinnor, 20 till 29 år samt få en djupare förståelse för hur dessa har uppkommit.Frågeställningar * Vilka faktorer inom pornografin beskriver de unga vuxna kvinnorna som positiva respektive negativa? *Vilka tankar och uppfattningar förs fram i diskurserna kring pornografi?*Hur förhåller sig unga vuxna kvinnor till rådande diskurser kring pornografi som existerar i dagens samhälle?Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 kvinnor i åldrarna 21-29 år. I uppsatsarbetet har vi använt oss av dessa intervjuer med fokus på kvinnornas egna uppfattningar, beskrivningar och uttryck. Datamaterialet har tolkats med hjälp av teorier och tidigare forskning inom området. Teorierna vi har använt oss av är socialkonstruktivism, sexuella script, heteronormativitet och Foucaults beskrivning av sexualitetens historia.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmänna upplevelser och åsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhämta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat på olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats. För det första vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka åsikter och uppfattningar förvaltningarna har på kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra faktorer som kan påverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande i matematikämnet, detta i grundskolans tidigare år. Två kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har använts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssättet innebär en förståelseinriktad undervisning, där ett reflekterande arbetssätt med gemensamma samtal om matematiskt innehåll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att både verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan också bidra till att arbetssättet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt återkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Dagens samhälle ställer höga krav på våra elever. De ska förberedas för ett samhälle där det inte bara är faktakunskaper som är det viktiga, utan främst förmågan att inhämta och lära de kunskaper som krävs för den specifika situationen. Detta kräver en allt högre grad av individanpassad undervisning, där varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi ständigt påminda om nedskärningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsättningar? Med denna fråga som utgångspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i ämnet individanpassad undervisning.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..