AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lärande - Lärares uppfattningar och förståelser av att använda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och år: VT´14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lärares uppfattningar ocharbetssätt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhållningssätt, progressivt, levandegöra,livslångt lärande, skolan- en del av samhället, gränsöverskridande undervisning, det livsvidalärandet, undervisningsbaserat lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra lärares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill säga av att basera undervisningenpå elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frågeställningar är;Hur uppfattar lärare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lärarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lärarna att man bör tänka på då man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien är kvalitativ och har lärarens perspektiv. Metod och material som använts ärfrågeformulär med öppna/autentiska frågor, som besvarats av 15 lärare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för ämnet.ResultatResultatet visar att om man som lärare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar gränsöverskridande mellan teori och praktik, utgår från elevernas erfarenheter,dvs. förförståelser och behov och låter eleverna lära genom att använda sin eller sinalärstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslång och livsvidsådan.Studiens betydelse för lärarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lärarverksamheten så att undervisningenvarieras enligt gällande styrdokument, Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvändningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poängteras.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilka sätt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssättet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades på enkäter till lärare och på observationer av lektioner på tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. Lärarnas handlingar under observationerna tolkades utifrån ett pragmatiskt perspektiv där handlingarnas förstods utifrån vilken ideologisk utgångspunkt läraren hade i sin undervisning, huruvida läraren hade fokus på lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus låg på mötet med eleverna och deras förståelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar språkutveckling hos tvåspråkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa en förståelse för pedagogers uppfattningar, gällande språkutveckling hos tvåspråkiga barn.Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser.Resultatet, med hänsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det är föräldrarna som bär ansvaret av att lära samt stödja sina barn i deras modersmålutveckling. Detta är något som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmålet, vilket gör det enklare att utveckla andra språk.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfälligt besvärlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svår?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstränga sig?.Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse.

Syftet med följande arbete är att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar på min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjälp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lärandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att pedagoger och elever har en positiv inställning till utedagar. Eleverna är medvetna om att en utedag innebär undervisning ute och upplever att de lär sig en mängd olika saker.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och hinder lärare på grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare fördelade på två olika skolor. I intervjuerna definierade lärarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssättet. Resultaten bekräftar att de verksamma lärarna både ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssättet kan ge eleverna, den variation och frihet som läraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som präglar den tematiska undervisningen.

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning.

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.