Undersökningen, som är explorativ, syftar till att jämföra svenska personers erfarenheter och tankar om utbrändhet med amerikanska medborgares. Det gjordes 7 intervjuer på två grupper, 4st svenska och 3st amerikanska, och urvalet var till viss del bekvämlighetsurval. Dock var status i grupperna relativt homogent då några inom varje grupp själva var eller hade varit utbrända och andra inte. Intervjufrågorna var av den karaktären att av svaren skulle man kunna få en allmän Uppfattning huruvida fenomenet utbränd responseras olika i två relativt lika länder. Resultatet visar, i allmänhet, att man inte diskuterar fenomenet utbränd/burnout i samma utsträckning i USA som i Sverige samt att det finns olika strategier för att undvika det..

The aim with this study is to see how social workers apprehend the law, support and service for persons with certain functional impairments (LSS) and the application. We interviewed six social workers in six different municipalities to get a distribution between small and big municipalities. In the study we have used a qualitative method with half structured interview questions, since we wanted to get a comprehension for the social workers apprehensions. We have used a communication theory and a role theory in the study. The result showed that the social workers consider that the LSS is important, but that there are a few difficulties in the application.

Poesi är en konstform med få regler och fria ramar. Mjukvarukonstruktionär, tvärtemot poesin, baserat på ett rigoröst ramverk med strikta förhållningsregler. Här utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjälp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt språk kan genereras och hur det genererade språket kan bilda poetiska texter med hjälp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska värdet på den genererade poesin undersöks utifrån en objektiv bedömning som sedan jämförs med en läsares subjektiva Uppfattning.

Syftet med studien var att med grundskollärares perspektiv få en inblick i hur kursplanernas mål för år 5 inom kemi och fysik, kan tolkas och anses bli uppnådda. För studien valdes kvalitativa intervjuer som utfördes med sammanlagt åtta stycken grundskollärare. Resultatet visade att lärarna tyckte att det var svårt att tolka begreppen i kursplanerna och att förstå alla mål. Samtliga lärare verkade ha en klar Uppfattning om vad skolans uppdrag var och att det var strävansmålet lärarna skulle arbeta mot, även om det visade sig att det var uppnående målen låg i fokus. När de gäller måluppfyllelsen så ansåg lärarna i år 4-6 att de uppnådde kursplanernas mål för år 5, men det enligt deras egna lokala kursplaner och inte de nationellt fastställda..

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas Uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vad det är enligt elevernas Uppfattning som gör att matematiken är intressant. Undersökningen gjordes på fyra klasser om sammanlagt 83 elever i årskurs ett och två på teoretiska gymnasieskolor i Skåne, med hjälp av en enkät med blandade öppna och slutna frågor. Resultatet antydde att det jämfört med andra ämnen främst var så att eleverna hade svårt att förstå relevansen och nyttan med den matematik de läste, och att de jämfört med de populära ämnena så som engelska och idrott, inte på ett naturligt sätt använde matematiken på sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta är att elever behöver få mer hjälp med att förstå när och hur de kan tillämpa matematiken för att den ska bli ett användbart verktyg inte bara i studier och arbete utan även på fritiden och i vardagen.

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sämre resultat i skolarbetet jämfört med barn från andra länder inom olika ämnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik används i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Används musiken rätt kan det ge goda resultat inom andra ämnen. I detta examensarbete är syftet att undersöka hur musik används i några olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min Uppfattning är vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. Därför har jag valt att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt musik används till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag använt mig av ett frågeformulär som pedagoger på olika förskolor har fått besvara.

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidspedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam Uppfattning hos de verksamma pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna..

Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att främja rörelse. I undersökning, som är gjord på två förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras Uppfattning och arbetssätt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jämförde barnens svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse både inne och ute, fritt och planerat.

Tjänster är handlingar snarare än varor, detta betyder att tjänster inte är påtagliga. Det vill säga att en tjänst inte går att se, känna eller smaka på i samma utsträckning som en produkt. Detta medför att kunden kan ha svårigheter att utvärdera kvaliteten av en tjänst och kunden letar därför efter påtagliga föremål som hör till tjänsten för att lättare kunna utvärdera kvali­teten.  Exempel på sådana föremål kan vara möblemang, temperatur, olika dofter och ljus­sättning i fö­retagets lokaler. Dessa fysiska föremål ingår i konkurrensmedlet påtaglighet som är en av tre delar i tjänstemarknadsföringens konkurrensmedel. De två andra konkurrens­medlen är personer och process.

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur högläsning kan användas i det pedagogiska arbetet i förskolan och hur förskollärare i den aktuella studien tänker om högläsningen som en språkstimulerande aktivitet. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur kan högläsning användas i det pedagogiska arbetet i förskolan? Vilka föreställningar kan pedagoger i förskolan ha om högläsning som en språkstimulerande aktivitet? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på svar vi fått när vi intervjuat fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam Uppfattning om att högläsning är betydelsefull för bland annat barns språkutveckling men att tid och resurser gör att den inte prioriteras.  .

Könsskillnader i vården var ett sedan tidigare välkänt fenomen, exempelvis sökte kvinnor vård, sjukskrevs och rökte mer än vad männen gjorde i tidigare publicerade rapporter. Hur jämställdheten såg ut på Kommunhälsan i Kalmar kommun i det dagliga patientarbetet var den frågeställning som skulle besvaras med detta projekt. Hypotesen var att det fanns könsskillnader i omhändertagandet på Kommunhälsan men omfattningen var okänd. Projektet skulle klargöra om det fanns områden som krävde mer noggrann genomgång och eventuella åtgärder.Kommunhälsan hade år 2008 5 825 individer ansluta där kommunens förvaltningar bidrog med 4 799 individer och de externa bolagen med 1 026 individer. Könsfördelningen på kommunens förvaltningar var 79 % kvinnor och 21 % män samt på de externa bolagen var 52 % kvinnor och 48 % män.För det första undersöktes kontaktmönstret med Kommunhälsan genom att telefonkontakterna med företagssjuksköterskorna registrerades.