I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Kursplanen för ämnet svenska framhåller i många passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I ämneskommentaren för svenskämnet används ordet identitet vid tre tillfällen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat där elever och lärare gemensamt diskuterar exempelvis måluppfyllelse kräver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att fråga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjälp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftspråket strukturerar, men också att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehållsskategorier.

The aim of the paper is to examine how public libraries can develop their services for children with ethnic minority backgrounds as a user group. This is achieved through studying the conditions for library services provided for children aged 9-12 in this group by public libraries in suburbs densely populated with ethnic minorities. The paper uses both a literature review and empirical research on the community libraries in Rinkeby and Rosengård as well as the town library in Lund. Services potentially available to these groups are analysed and discussed in the later chapters. The overall conclusion is that those services provided for ethnic minority children are largely the same as those provided for in children library services in general.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Studiens syfte är att undersöka lärares syn på dans som ett pedagogiskt verktyg. Studien kommer presentera fyra lärares syn på dans som ett pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare år genom en kvalitativ intervju. I bakgrunden beskrivs dansens relation till den svenska skolan ur olika aspekter för att beskriva hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i grundskolan och hur det stöds i styrdokumenten. Resultatet visar att lärarna är eniga om att dans är ett positivt inslag för elever i skolan. Hur dansen skulle, eller kunde användas i undervisningen råder det delade meningar om.

The starting point for the present study is that the physical environment can enhance the learning processes of children. We want to contribute to more focus being placed on this within library and information sciences. Our main aim is to illustrate how the physical environment can facilitate the learning of children. In order to achieve our aim, we examine a concrete physical environment, namely the children?s department at the main library in Kungsbacka.

Syftet med studien är att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som använts i studien ärfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv på lärandet varit utgångspunkt. Studien fokuserar på respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och använder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur själva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens inställning till förändring. Hur förskolechefer och pedagoger tänker om programmet skiljer sig dockåt.

Den nya generationen, Generation Y, kommer med stormsteg in på arbetsmarknaden. Dessa personer som är födda mellan år 1980-2000, är individer som har en ny syn på livet och spe-ciella egenskaper som sticker ut från tidigare generationer och som har visat sig kräva mer ledarskap av cheferna än tidigare. Med stora kommande pensionsavgångar kommer många chefsjobb bli lediga som kan komma att fyllas av människor som har varit idrottsledare eller elitidrottare. För att undersöka saken intervjuades tre stycken rekryteringskonsulter som har till yrke att rekrytera individer till näringslivet. I intervjuerna undersöktes rekryteringskonsul-ternas uppfattning om Generation Y i allmänhet och Genration Y i näringslivet i synnerhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad kunderna upplever som kvalitet i Amidas tjänster. Även vad företaget kan göra för att öka det totala värdet för kunden..

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lärandetillfällen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var också att synliggöra och jämföra två olika lärandemiljöer, den ena är utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?. I bakgrunden åskådliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundläggande läs- och skrivinlärningen förändrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades på intervjuer med fyra förskollärare ur de två olika undersökningsgrupperna.

Bakgrund: Sederade eller medvetslösa patienter kan inte verbalt kommunicera sin smärta. Smärta är svårt för sjukvårdspersonalen att bedöma om beteendebaserade smärtskattningsinstrument inte är implementerade. Forskning har visat att neurokirurgiska intensivvårdspatienter upplevt moderat till svår smärta under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen och denna smärta har underbehandlats. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) är ett smärtskattningsinstrument som nyligen validerats i Sverige för att kunna användas inom intensivvården på icke kommunikativa vuxna patienter, dock har neurokirurgiska intensivvårdspatienter exkluderats vid valideringen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om CPOTs användbarhet inom neurokirurgisk intensivvård.Metod: Mixed-method enkätstudie. En implementering av ett beteendebaserat smärtskattningsinstrument.Resultat: Elva sjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård deltog.

Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar.