Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

AbstraktBakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap.Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap.Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan.Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen.Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen.

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar.

Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången..

Bakgrund: Den fysiska miljö vi befinner oss i påverkar oss alltid. Vårdmiljön kan påverka sjuksköterskorna och patienterna antingen positivt eller negativt beroende hur den är utformad. Den fysiska miljön kan även ha betydelse för de interaktioner som äger rum mellan sjuksköterskorna och patienterna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans uppfattning av den fysiska vårdmiljön inom psykiatrin. Metod: Kvalitativ ansats.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse om varför vissa klasser får problem i skolan och hur man kan gå tillväga för att lösa detta. Arbetet är begränsat och har sin utgångspunkt i en mellanstadieklass, någonstans i vårt avlånga land, där varje undervisningstillfälle var i totalt kaos. Vad som framkommit var att det fanns många omständigheter som bidrog till att klassen inte fungerade. Några exempel på detta var skolbyte, bristande auktoritet, gruppdynamik och avsaknad av kontinuitet. De åtgärder som vidtogs för att lösa de problem som fanns i klassen var bl.a.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke.

The aim of this thesis is to study 15 and 16-year-olds? perception of libraries. Despite the fact that the youth is seen as a prioritized group when it comes to library work, the focus is often drawn to the children, and there is a risk that teens and their needs are set aside. My focus is the public library and how the young people in my study use it in their leisure time. The theory of the thesis is a model created by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen and Jochumsen and it highlights four possible rooms or functions in a library, concerning inspiration, learning, meetings and creativity.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Syftet med denna uppsats är att undersöka specialpedagogers uppfattning av begreppet läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och hur de arbetar med de lägre skolåldrarna. Vi ville genom att läsa litteratur som behandlar ämnet samt genom en kvalitativ undersökning få svar på vår problemprecisering. Vi har undersökt hur specialpedagoger i en kommun i södra Sverige med cirka 70 000 invånare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi gjort genom att intervjua fem specialpedagoger på fem kommunala skolor varav en med alternativ pedagogik. Uppsatsen innefattar exempelvis begreppsdefinitioner, åtgärder och hjälpmedel.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning SFI ? lärare har om hur de planerar och iscensätter sina lektioner med tanke på att de undervisar i en mångkulturell miljö. För att ta reda på detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lärare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestämd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lärare, enligt deras egna uppfattningar, tar hänsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet när de undervisar.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn på trygghet, och vad som krävs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhållningssätt inom lärarlaget, föräldrakontakt samt ett positivt bemötande. Några slutsatser som gått att utläsa är att samhällsförändringar påverkat både trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförståelsen kring den.

Uppsatsens syfte är att undersöka professionella hjälparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervåld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjälpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrån våldsutsatta män inom partnervåld men även de övriga rollerna som kan uppstå inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: våldsutövande män, våldsutövande kvinnor samt våldsutsatta kvinnor. Vi utgår från professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benämning av rollerna inom partnervåld och gör en analys utifrån ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs på enheterna.Ansatsen är kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar på en enhet som tar emot män kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jämförs sedan med varandra för att fördjupa förståelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna på de två enheterna skiljer sig från varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar på varför mäns utsatthet utifrån vår erfarenhet är så osynligt i samhället. Benämning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna är ett av de mest intressanta resultat vi funnit, då beskrivningarna av rollerna enligt vår uppfattning skiljer sig markant mellan de två enheterna..

The study explores collective action in Sweden between 1980 to 1995 using time-series data from the European Protest and Coercion Database. In spite of severe hardship during the crisis of the early 1990s, Swedish strike-rates declined. However, contention merely shifted from workplaces into the streets; there was indeed a protest movement against austerity, as shown by a series of large demonstrations, and some riots, between 1989 and 1993. Further analysis indicates this movement faded as it was increasingly chanelled into the electoral campaign of the labor pary; having won the 1994 election, the organised labor movement no longer had an interest in sustaining the protest movement against austerity..