BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I mitt arbete som föräldrarådgivare träffar jag dock påfallande ofta föräldrar som är frånskilda. Det visade sig att en majoritet av de föräldrar Föräldrarådgivningen träffar är frånskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsområden? Jag började också undra över denna omvändning av statistiken.

En Tv-serie kan spegla samtiden och vad som ingår i den. Serien Portkod 1321 riktar sig till ungdomar och ger genom karaktärer, miljöer och händelser en bild av synen på ungdomar. En central roll i bilden är hur identiteter skildras och skapas. Utgångspunkten i uppsatsen är socialstrukturalismen och teorier om genus, representation och interpellation. Utifrån Laclau och Mouffes diskursteori och begrepp har en totalanalys av Portkod 1321 genomförts, där centrala byggstenar i skapandet av identiteterna stockholmare, tjej och kille identifierats.

Min tidigare studie om Svenska Mongolmissionens pionjärtid 1897-1925, behandlade de mål, motiv och värderingar som låg till grund för missionens bedrivande, samt under vilka förhållanden och ekonomiska förutsättningar missionsarbetet bedrevs i Mongoliet. Studien behandlade också Svenska Mongolmissionens verksamhet från ett genusperspektiv och vilken roll kvinnorna hade i missionsarbetet. Utgångspunkten i denna kvalitativa studie av Svenska Mongolmissionens verksamhet 1925-1945 är att belysa förutsättningarna för den fortsatta civiliserings- och missionsverksamheten i Inre Mongoliet i norra Kina, och vilka resultat missionen kom att uppnå. Studien behandlar också den civiliseringsaspekt som Svenska Mongolmissionen bedrev genom sin skol- och barnhemsverksamhet, och hur dessa verksamheter kom att utvecklas, samt anledningen till att vissa missionsmetoder var mera framgångsrika än andra. Studien belyser också på vilket sätt Svenska Mongolmissionens verksamhet i Inre Mongoliet i hög grad kom att påverkas av inbördeskriget i Kina, svåra nödår och av den japanska ockupationsmaktens maktutövning.

Denna studie syftar till att undersöka om det råder någon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning om friluftsliv inom skolans senare år. I studien har vi använt oss av enkäter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever från ett högstadium och ett gymnasium i Luleå kommun varav 87 av dem var pojkar och 67 var flickor. Resultatet av vår studie pekar på att det endast finns en fråga där vi statistisk kan säkerställa att en skillnad mellan könen råder, pojkar tycker att det är för lite friluftsliv i skolan, de vill ha mer friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan pojkar, flickor och deras uppfattning om friluftsliv..

Syftet med studien är att beskriva tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling och få en inblick hur behandlingen fungerar i praktiken. För att få ett bredare faktaunderlag till ämnet bearbetades litteratur från referenslitteratur och tidskrifter. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys, för att kunna utföra intervjuerna begränsades området, där Malmö var mest praktiskt i förhållande till tiden. För att begränsa studien ytterligare gjordes djupintervjuer med totalt tre tandhygienister som arbetar inom folktandvården samt privat sektor. Till grund för intervjuerna utarbetades en intervjuguide fram, för att ta del utav informanternas kunskaper och erfarenheter. Resultatet visar att parodontal stödbehandling definieras och beskrivs på olika sätt men överlag har tandhygienisterna samma uppfattningar om vad som ingår i parodontal stödbehandling och när det är indicerat.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med pedagoger från en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur blivande lärare ser på ämnet idrott och hälsa och dess status i skolan. Undersökningen baseras på en studiegrupp bestående av 229 lärarstudenter vid Högskolan i Kristianstad. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter. Studenterna har fått besvara frågor om sin uppfattning och åsikter om ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien visar att den egna skoltiden i stor utsträckning påverkar lärarstudenternas uppfattning om ämnet idrott och hälsa.

För att beskriva vad vårdpersonal skall uppnå i vården av den döende personen används begreppet värdig död. Värdighet är ett brett begrepp innefattande många aspekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om vad som är en värdig död för patienten. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar, vilket resulterade i sex slutkategorier: Att patientens behov tillgodoses med bevarad kontinuitet: Att behandla patienter och anhöriga med respekt, autonomi och integritet: Att ha symtomkontroll men att avsluta livsuppehållande behandling: Att patienten accepterar den väntade döden: Att patienten dör i en lämplig miljö omgiven av andra: Att patienten får en fridfull död. Betydelsefulla faktorer i den värdiga döden handlar om god kommunikation och att omvård naden utformas efter patientens och anhörigas vilja och önskemål.

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lärande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollärare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn på lekens betydelse för lärandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansåg hade med undersökningsfrågorna att göra skrevs ut. Resultatet visade på att pedagogerna ger stor betydelse åt lek för lärande i förskoleklassen.

Syftet med vårt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lärarens uppmärksamhet i form av samtal, tillsägelser och hjälp fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi använt oss av enkät, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i två skolklasser, en klass med elever i årskurs 3 och en ålderblandad klass med elever årskurs 1-3, vid två skolor i Luleå kommun. Enkäten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med två klasslärare.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser från 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och härigenom påverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring ämnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

 Syfte: Den bakomliggande tanken med vår uppsats är att belysa tjänstekvalitet från ett kund- och medarbetarperspektiv. Vi ville dels undersöka medarbetarnas uppfattning om det egna företagets tjänstekvalitet och dels kundernas uppfattning av och förväntningar på företagets tjänstekvalitet. En annan aspekt som undersöks är hur kundrelationens längd påverkar den kundupplevda tjänstekvaliteten.Metod: Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen. Vi har genomfört en litteraturstudie för att söka kunskap inom området tjänster och tjänstekvalitet. Därefter genomförde vi en förstudie i form av interjuver med befintliga kunder till företaget och slutligen gjorde vi en kvantitativ undersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro.Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.