Mellanchefer inom social omsorgsverksamhet arbetar på uppdrag av kommunens politiker och är underställda verksamhetschefer och förvaltningsledning, samtidigt som de har ett arbetsledaransvar för underställd personal. Kommunernas allt mer begränsade ekonomiska resurer är en faktor som kan skapa svårigheter att organisera och konkretisera verksamheten för att nå uppsatta mål. Arbetet som mellanchef förutsätter en förmåga att kunna hantera och balansera motsättningar och konflikter mellan parternas olika krav, önskemål och förväntningar. Syftet med vår studie var att fånga mellanchefers upplevelse av yrkesrollen och deras behov av stöd, för att få en uppfattning om vilken typ av stöd som kan öka deras förutsättningar att utöva ledarskap..

Syftet med denna uppsatts var att ta reda på vilka konflikthanteringsstilar som man använder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivåerna i gruppen. De olika nivåerna som undersökts är: medlemsnivå där fem aktiva medlemmar ingår, och ledarnivå där fem ledare och två före detta ledare ingår. I empiridelen söks svar till frågeställningarna med hjälp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker på olika nivåer. Konflikter uppstår ofta på grund av brist på komunikation. Andra orsaker är maktkamp, missförstånd och olika förväntningar.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga Samhälle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. Vår frågeställning består av två frågor; Vilka konfliktstrategier använder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgångspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrån ett könsperspektiv.

Organisationer har flera chefsnivåer, på en av dessa befinner sig mellanchefen, även kallad linjechef. I stora drag innebär denna roll ett ansvar över personal på operativ nivå samt ansvar att implementera ledningens beslut. Då vi i litteratur och i tidigare genomförda studier funnit att rollen som mellanchef kan vara påfrestande, då speciellt i offentlig sektor, är det av vårt intresse att undersöka arbetsförhållanden för mellanchefer med fokus på personalhantering.Denna studie syftar till att svara på hur mellanchefer på sjukhus upplever och ser på hantering av konflikter. Genom djupintervjuer av ett antal avdelningschefer har en kvalitativ undersökning genomförts. Utifrån det insamlade materialet kan tre centrala slutsatser urskiljas.

SammanfattningSyftet med studien var att uifrån patienter, närstående och personal belysa de etiska dilemman och svårigheter som kan uppstå vid vård av patienter som får livsuppehållande åtgärder. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstå vid beslut om att avstå, påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad på allmänhetens och sjukvårdens förväntningar på vården. Beslut som togs vid vård i livets slutskede var komplexa både ur ett medicinskt och känslomässigt perspektiv.

Den här uppsatsen handlar om unga människor som på ett eller annat vis har att göra med två kulturer, det vill säga härstammar från ett land men har växt upp i Sverige och där mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra västerländsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har också varit en strävan att möjliggöra ökade kunskaper och förståelse för dessa unga mäniskor. Den fråga som jag med denna studie har avsett att svara på är vilken betydelse religiös moral har hos föräldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsåren.Levnadsberättelserna speglar deras vardagsliv där läsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata såsom känslor, syn på moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har använt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

Nigeria är ett av världens mest etniskt mångfaldiga länder. Landet har under senare år, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn på etnicitet är orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen än mer komplicerade. Därför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhällets möjligheter och hinder att få bukt med de etniska konflikterna.Genom tillämpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhälle samt socialt kapital finner vi att civilsamhället, som genom en bred definition är livfullt och heterogent i Nigeria, i dagsläget är för svagt och fragmenterat.

I etniska konflikter utsätts ofta barn för våld. Våld mot civila, som främst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrån skapandet av "vi och dem" känslor. I dessa krig har gränsen mellan civil och militär suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket åtföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om våld mot barn i konflikter har vi valt att utgå ifrån feministiska teorier som behandlar förståelsen för nationsbyggande. Med utgångspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstå det våld barn utsätts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion är viktig då våld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremål för vetenskaplig forskning.

Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förändringsarbete på Akademiska sjukhuset.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ÖkvistHandledare: Tomas KällqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlägga hinder och konflikter i en organisationsförändring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen är att försöka identifiera motsättningar som påverkar fortlöpandet av förändringen. Metod: I studien har vi med hjälp av utvecklingsenheten på sjukhuset fått fram ett undersökningsområde som lämpar sig för arbetets syfte. Därefter har vi fördjupat oss i det utvalda området genom personliga intervjuer.

I fokus för denna uppsats står en hypotes inom forskningsfältet genus och internationella konflikter som stadgar att kvinnor är mer fredsbenägna än män i internationella konflikter. I studien testas denna hypotes giltighet i Israel, genom en undersökning av om representanter för israeliska fredsorganisationer upplever att det existerar en skillnad mellan manliga och kvinnliga medlemmar när det gäller deras vilja till kompromissande i svåra frågor och i deras inställning till våld som ett lämpligt medel i arbetet för fred..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Miljöer är unika och formas av en sammansättning av objekt, omgivning och sammanhang. Det är människor som ger kulturarv innehåll och mening. Genom tillgången till kulturarv får människor en länk till historia som ökar förståelsen för både historien, samtiden och framtiden. Kulturarv är en gemensam tillgång och angelägenhet för människor. Det ger möjlighet att delta och påverka arbetet med kulturarvsfrågor vilket är en grundläggande demokratisk rättighet. Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid väpnade konflikter.

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar..