Sökresultat:
182 Uppsatser om Uppenbart oförsvarlig - Sida 1 av 13
Ocker : en studie om gÀllande rÀtt
Ocker Àr ingen ny företeelse, dÄ det finns uttryck för ocker i Bibeln. Definitionen för ocker har Àndrats genom Ären. Syftet med uppsatsen Àr att belysa ocker och jÀmföra med 36 § avtalslagen Uppsatsen anvÀnder traditionell juridisk metod. Traditionell juridisk metod innebÀr att man anvÀnder olika rÀttskÀllor som lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Kriterier för ocker Àr trÄngmÄl, oförstÄnd, lÀttsinne och beroendestÀllning.
Sömnstörning och möjliga preventiva ÄtgÀrder vid skiftarbete inom vÄrden : en litteraturstudie
SAMMANFATTNING BakgrundAtt arbeta skift har visat sig vara en stressfaktor som pÄverkar bÄde sömn och hÀlsa negativt och inom sjukvÄrden kan Àven patientsÀkerheten Àventyras om personalen Àr utmattad pÄ grund av sömnbrist.SyfteSyfte med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sömnen och kan medföra sömnstörningar, samt vilka preventiva ÄtgÀrder som kan leda till förbÀttrad sömn hos skiftarbetande vÄrdspersonal.MetodResultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar publicerade under Ären 2007-2013. Dessa söktes genom databaserna Cinahl, PsykINFO och PubMed.Resultat I analysen av artiklarna framkom att skiftarbete som inkrÀktar pÄ normala sömntider har en uppenbart skadlig effekt pÄ sömnen med svÄrigheter att somna och sömnighet under bÄde arbetstid och ledighet. UtmÀrkande var att stigande Älder och lÄg stresströskel (hardiness) ökade risken för sömnstörningar. Att ges möjlighet till tupplur under nattpass var en viktig ÄtgÀrd för att förebygga trötthet och frÀmja hÀlsan hos skiftarbetande vÄrdpersonal.SlutsatsEftersom skiftarbete i sig har en uppenbart skadlig effekt pÄ sömnen sÄ Àr det av största vikt att ge vÄrdpersonalen bÀsta möjliga förutsÀttningar för att bibehÄlla sin hÀlsa pÄ sikt. Förutom att planera för bra skiftscheman med schemalagd rast samt möjlighet att sova pÄ nattpassen, bör man ta hÀnsyn till vÄrdpersonalens Älder och stresstÄlighet (hardiness)..
Titelskyddets mÄngsidighet : Vad kan en nÀringsikdare göra för att skydda en titel?
Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.
Svensk ordre public : MÄl om makars förmögenhetsförhÄllanden
Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.
Förnamn: vad gör Twilight lÀmpligare Àn Greko?
Syftet med denna uppsats Àr att utreda frÄgan vilket förnamn som anses olÀmpligt att bÀra. För att uppnÄ syftet har traditionell juridisk metod anvÀnts. DÀr lagtext, förarbete, praxis och doktrin har studerats. Det finns tre rekvisit som ger vÀgledning vid bedömningen av förnamn. Namnet fÄr inte vÀcka anstöt, vara till obehag för bÀraren eller av annan anledning vara uppenbarligen olÀmpligt som förnamn.
OmvÀrldsanalys av Sveriges ekokommuner
MiljöfrÄgorna och miljöarbetet har förÀndrats under de senaste Ären och det har blivit uppenbart att nÄgot mÄste göras för att begrÀnsa mÀnniskans miljöpÄverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hÄllbar utveckling och grunden för det internationella tÀnkandet om det ?uthÄlliga samhÀllet? lades och gav genomslagskraft Àven i Sverige. Sveriges Ekokommuner Àr en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hÄllbar utveckling och det uthÄlliga samhÀllet..
Maskiner och mÀnniskor : Om datorers betydelse för tÀnkandet
Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten.SÄ lÀr kung Gustav V ha sagt en gÄng i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sÀtt uttrycka att nÄgot Àr sÄ uppenbart att det knappast ens behöver sÀgas.Vilken betydelse har datorer för tÀnkandet? FrÄgan Àr relevant att stÀlla i en tid nÀr datorer gör intrÄng pÄ allt fler omrÄden och har blivit en sÄ naturligt integrerad del av vÄra liv att anvÀndningen av dem sÀllan ifrÄgasÀtts. Svaret pÄ frÄgan Àr dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten.Denna masteruppsats i yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i grÀnslandet mellan maskiner och mÀnniskor och handlar om hur datorer och datoranvÀndning pÄverkar det mÀnskliga tÀnkandet och den mÀnskliga kunskapen. UtgÄngspunkten Àr den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel frÄn 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, dÀr han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra maskiners tankeförmÄga.
NödvÀrnsrÀtten med fokus pÄ försvarlighetsbedömningen
I det hÀr arbetet behandlas nödvÀrnsinstitutet med inriktning pÄ den försvarlighetsbedömningsom företas, för att avgöra huruvida det vÄld som anvÀnts i sjÀlvförsvar kan anses vararÀttsenligt. SÀrskilt utrymme har Àgnats Ät att beskriva hur denna bedömning pÄverkas av detfaktum att det för den nödvÀrnshandlande funnits andra ur vÄldssynpunkt mindre allvarligahandlingsvÀgar Àn den som anvÀnts för att avvÀrja ett angrepp.FramstÀllningen inleds med att en översiktlig bild av nödvÀrnsrÀtten presenteras. HÀr fastslÄsinledningsvis att nödvÀrn, som stadgas i 24 kap. 1§ BrB, Àr en sÄ kallad objektivansvarsfrihetsgrund. HÀrmed menas att det Àr ovÀsentligt för bedömningen vad dennödvÀrnshandlande hade för uppsÄt med sin handling.
I hope I die before I get old
Syftet med studien var att ta reda pÄ gymnasieelevers attityder gentemot Àldre gÀllande ensamhet och socialt nÀtverk samt undersöka om elevernas erfarenheter pÄverkade deras attityder i nÄgon riktning. Metoden för genomförandet var enkÀter. Studien visar att eleverna i undersökningen inte har negativa attityder gentemot Àldre överlag, utan de tenderar att vara mer positiva Àn negativa samt visar resultatet pÄ att de uppfattar Àldre som olika individer med olika egenskaper, inte som en enda homogen grupp. GÀllande elevernas erfarenheter kunde vi inte finna ett uppenbart samband mellan dessa och attityderna..
Bankgarantier : sÀrskilt om demandgarantier i svensk rÀtt
Bankgarantier, framför allt de sjÀlvstÀndiga s.k. demandgarantierna, Àr en Ànnu relativt outforskad företeelse i svensk rÀtt. I uppsatsen görs en genomgÄng av olika former och typer av demandgarantier. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en jÀmförelse mellan de accessoriska borgensgarantierna och demandgarantierna. DÄ demandgarantier har behandlats mer ingÄende i utlandet, sÄvÀl avseende rÀttspraxis som doktrin, företas ocksÄ en genomgÄng av utlÀndsk behandling av dessa garantier.
VarumÀrkesindentitet, pÄ burk : En socialsemiotisk analys av energidrycksförpackningar och bildmaterial pÄ burk frÄn Monster Energy och Red Bull.
Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ĂB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.
Inf?rande av en ny straffbest?mmelse om arbetskraftsexploatering - En analys av hur straffr?ttslig reglering kan motverka osk?liga arbetsvillkor p? den svenska arbetsmarknaden
Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.
Förmildrande omstÀndigheter vid straffvÀrdebedömningen, en studie av 29 kap. 3 § BrB
Denna uppsats har behandlat 29 kap. 3 § BrB. Paragrafen innehÄller en exemplifierande upprÀkning av förmildrande omstÀndigheter som, vid sidan av vad som Àr föreskrivet för vissa fall, ska beaktas vid straffvÀrdebedömningen. Den första juli 2010 genomfördes en reform av 29 kap. 1-3 §§ BrB, vars ÀndamÄl var att höja straffvÀrdet för vissa brott och samtidigt skapa en mer differentierad straffvÀrdebedömning.
Bröstarvingars arvsrÀtt i relation till svensk IP-rÀtt om ordre public : Ur ett nationellt och internationellt perspektiv
Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ĂB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.
NödvÀrn. RÀtten till sjÀlvförsvar
Syftet med mitt arbete Àr att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var grÀnserna för nödvÀrn gÄr. Jag har Àven undersökt hur lÄngt grÀnserna för nödvÀrn strÀcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svÄrligen kunnat besinna sig? tillÀmpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gÄ igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrÀttens omrÄde. Vad gÀller nödvÀrn, putativt nödvÀrn samt nödvÀrnsexcess Àr det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gÄtt igenom dÄ det i sig inte ger en tillrÀcklig bild över omrÄdet.