Polisen är en aktör i samhället som har till uppdrag att till medborgarna stå för hjälp, skyddoch ordningshållande vilket resulterar i att vissa utbildningsmässiga krav ställs på polisen. Idetta arbete så har vi valt att fokusera på upplägget av den utbildning i akutsjukvård som deblivande poliserna får under sina fyra terminer på polisutbildningen. En studie gjord avpolisstudenter vid Umeå universitet 2007 pekar på att kunskapsnivån generellt är låg efterutbildningen. Syftet med denna rapport är att ta fram möjliga förslag till förbättringar pågenomförandet av kursen akutsjukvård på polisutbildningen, genom att jämföra två olikautbildningssätt mot varandra: försvarsmaktens block lagda utbildning det vill säga attutbildningen genomförs i koncentrerad form samt akutsjukvårdsutbildningen vid Umeåuniversitet som sträcks ut under fyra terminer.Ur den enkätundersökning som genomförts med polisstuderande vid Umeå Universitet,yrkesverksamma poliser som studerat vid Umeå universitet samt försvarsmakten kunde manbland såväl yrkesverksamma poliser som polisstudenter skönja att deltagarna klart önskar enförändring av Polisutbildningens uppläggning. Många av de synpunkter som lämnades var attdet borde vara mer praktiska inslag samt att utbildningen var för utspridd.

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hållbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Riksdagsledamöterna lämnar årligen in tusentals motioner, nu för tiden är det bara ett par promille av dem som bifalls. Samtidigt dränks en del utskott i det extra arbete som motionerna medför.Vi har granskat okynnesmotionerandet och gått till botten med varför det ser ut på detta vis..

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

FN:s barnrättskommitté har rekommenderat Sverige att åtgärda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framställandet av ett indikatorsystem för att mäta barnets rättigheter. Uppsatsen syftar till att utvärdera om indikatorerna utgör den mest behjälpliga metoden för kommuner i att mäta, utvärdera och följa upp barnets rättigheter och deras rättighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvärdering sker via en kvalitativ jämförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjänster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rättighetsbaserat arbete, som omfattar mänskliga rättigheters grundläggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie omuppdragsbeskrivningens inverkan på chefskapet.C-uppsats i sociologi.Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi.Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stämmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar på deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinärt boende, hemtjänst.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer.Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinärt boende inom Omvårdnad Gävle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan på ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad.

I och med att det i dagsläget råder osäkerhet kring verkan av klandertalan är det ena syftet med denna kandidatuppsats att utreda hur en klandertalan kan undvikas, samt vilka konsekvenser som skulle kunna uppkomma för fastighetsägare ifall klandertalan bifalls efter att köpeskilling erlagts. Vidare avses att utreda huruvida det blir olika utfall beroende på huruvida lagfart beviljats eller ej. Ovan nämnda syfte ämnar resultera i rekommendationer för hur fastighetsägare kan undvika att stämmobeslut angående ombildning utsätts för klandertalan.Det andra syftet är att granska vad som fordras för att reglerna i 9 kap 19 § BRL skall anses uppfyllda, samt hur prövningen av stämmobesluten går till, både hos Bolaget och hos övriga inblandade myndigheter och huruvida denna granskning kan anses vara rimlig. Avslutningsvis kommer vi att diskutera vad som är en rimlig granskning utifrån fastighetsägares perspektiv.Det övergripande syftet gällande ovanstående är att utreda huruvida det finns behov av att lagtexten eventuellt bör förtydligas, eller ändras, för att klargöra den osäkerhet som råder inom området..

Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars syn på barns lärande. Studien belyser även förskolans uppdrag vad gäller det livslånga lärandet. Den teoretiska utgångspunkten hämtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet är också att få kunskap om huruvida förskolans och föräldrarnas syn på lärande, sammanfaller eller skiljer sig åt. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om föräldrars syn på barns lärande kan mötet mellan familj och förskola stärkas.