Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell..

Föreliggande uppsats är en pressundersökning där det övergripande syftet är att granska och analysera nyhetsrapporteringen i två småländska tidningar: Smålandsposten och Östra Småland beträffande den tyska respektive sovjetiska invasionen i Polen 1939. De metoder som har använts är en massmedietorisk analysmodell samt en komparativ metod för att undersöka tidningarna. I resultatkapitlet har tidningarna blivit summerade med betydelsefulla rubriker och citat samt att de finns i daterad ordning utefter utgivet datum. Resultatet visar att Smålandsposten främt använder källor ifrån Berlin, de rapporterar gärna om Tysklands framgångar och skriver därmed ifrån ett tyskt perspektiv.  Östra Småland däremot använder huvudsakligen källor ifrån Warszawa och västmakterna.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer..

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Uppsatsen undersöker ifall hög BNP-tillväxt ökar risken för ekonomiska kriser. Detta testas genom att använda Tornells krisindexmodell och sedan utöka den med en variabel för BNP-tillväxt. Därefter testas för en rad länder signifikansen hos de olika variablerna. Från undersökningen kan jag dra slutsatsen att det generellt sett inte går att påvisa något sådant samband. Materialet innehåller dock stora skillnader mellan länderna beroende på hur pass industrialiserade de är.

The movement of the allotment gardens reached Sweden in the beginning of the last century. The allotment gardens quickly spread among the big towns from Malmö in the south and to the far north of the country. Today, there are about 42 000 owners of allotment gardens in Sweden. This work will show the differencies and similarities comparing the original ideas of allotment gardens with how they are used today. The specific questions were; what are the reasons to acquire an allotment garden; is it used for raising vegetables and fruit or only for growing flowers; is what is cultivated there also gathered and used or is it cultivated only for the pleasure of gardening; and finally how the owners of the allotment gardens spend their time there ? by cultivating the land or by recreational activities. Literature studies were made as well as an inquiry at one allotment garden area i Lund. The ideas of the original allotment gardens in the beginning of the 20th century were as much based on the need of getting out of the aparment to a healthy environment, as cultivating vegetables for economical reasons.

The Golden Arches Theory of Conflict Prevention stipulerade att länder med McDonald's inte bekrigar varandra. Uppsatsen undersöker varför denna hypotes falsifierades efter att ha varit giltig i 32 år. Med i första hand kvantitativa metoder identifieras ett antal utslagsgivande faktorer för att ett land ska få McDonald?s. Det konstateras att demokrati förr var en mycket viktig faktor men idag helt upphört att var det, medan närheten till USA idag är viktigare än någonsin förr.

Most of my 16 students show a negative attitude towards mathematics and have difficulty understanding why they need mathematics to work as cooks. Their lack of knowledge has a negative effect on their work in the kitchen because they cannot master relatively simple mathematical solutions. The purpose of this study is to examine if an integrated working method of the subjects mathematics and cooking can change students? attitude towards mathematics and increase their understanding of the value of it in restaurant work. An integrated working method means to integrate the core subjects with programme specific subjects and that teaching is directed towards the main features of the vocational programme in order to create a holistic view.A theory of action research has been applied in this study, aiming to change something perceived as problematic through combining theory and practice in the cooking subject.

This project aims to investigate whether algae can be used for biodiesel production in Italy. Algaes are a good option since they are fast growing and do not occupy arable land. The aspects that have been considered are growing, harvesting, which algae strain that is most suitable, extraction of oil, the production of biodiesel and where in Italy this could be possible due to climate. Cost? and energy calculations have been made to investigate if biodiesel produced from algae would be profitable. During the production of biodiesel there are several residues obtained. When the oil has been extracted from the algae, biogas is produced from the residual biomass by anaerobic digestion and then the electricity that can be produced is supplied to the production of biodiesel.

Den svenska handelsflottan har de senaste åren varit utsatt för massiva utflaggningar vilket har lett till att många sjömän har fått gå i land eller sökt arbete under annan flagg. Trots problemen med utflaggning och en potentiell minskad arbetsmarknad har sjöingenjörsprogrammet de senaste åren inte haft några större problem att fylla sina utbildningsplatser. Framtiden är fortsatt oviss och konkurrensen från andra sjöfartsnationer ökar. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka bakomliggande attityder och förväntningar som gjorde att studenter år 2013 valde att börja studera på det fyra åriga sjöingenjörsprogrammet i Kalmar, samt att mäta inställningen till den allt mer krympande svenska handelsflottan. För att genomföra detta arbete användes en enkätundersökning där förstaårsstudenterna på det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet utgjorde populationen.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

About a quarter of the Swedish land area is covered with shallow or thick peat. There is a potential to increase forest production in Sweden with almost 2 million m3/year in selected peatlands with low conservation values. This increase can be accomplished by drainage, complementary drainage, ditch maintenance operations and fertilization. The purpose of this study was to determine the level of knowledge regarding the management of forests on peatlands and was restricted to selected forest companies in Västerbotten County, with offices in Umeå. Three companies were chosen, SCA, Holmen and Norra Skogsägarna.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi växte fram för att motverka fascismen som rådde ilandet efter andra världskriget. Sveriges barnomsorg fick även fart underandra världskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde någonstans att förvara barnen. Från början sågverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flätas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsätt. Den Svenska läroplanenför förskolan bygger på tankar från reggioSYFTE: Vad händer med Reggio Emilias filosofi när den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehåller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

Sverige är ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med målet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgångar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, då de ekonomiska och demografiska förutsättningarna förändrats, för att det ska vara hållbart i längden. På senare år har även pensionsåldern blivit en viktig fråga då vi sett en ökande medellivslängd och lägre barnafödande. I den här uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen får när pensionsåldern förskjuts från 65 år till 70 år. För att jämföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en låginkomsttagare och en höginkomsttagare.