1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen.

I den här undersökningen ville jag få reda på hur det går till att undervisa, handleda och att studera ämnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsområden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands där de bedriver distansutbildning genom att få utbildningsmaterial från distansgrundskolan i Sverige.Jag intervjuade en distanslärare i bild på distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och två distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar på en skola utomlands där de får distansutbildning från Sverige. De studerar ämnet bild genom att få bild-uppgifter via internet av bildläraren i Sverige. En handledare finns till hjälp för distanseleverna på skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna.Den här undersökningen gjordes utifrån mitt eget intresse för distansstudier.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förståelse för hur en kommun använder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen använder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur på Luleå tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie på Bodens kommun. Vi gjorde två stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnämnden. Vi fann att den upprättade budgeten i kommunen stämmer överens med den litteratur vi läst om hur budgeten ska upprättas. Dock såg vi att budgeten inte används som ett styrmedel på det sätt som litteraturen beskriver.

I Sverige genomförs varje år offentliga upphandlingar till ett värde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter måste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen är allmänt formulerad och anvisar en process där fokus ligger på förarbete och matematisk utvärdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrån insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver använda såväl feedback och feedforward för att uppnå sina mål. Typiska tillämpningar är dynamiska, tätt kopplade processer där dessa behov är tydliga, men CSE som ramverk är generellt definierat och bör gälla även för en beslutsprocess på organisationsnivå. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillåter upphandlare att genomföra effektiva och ändamålsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstående hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshälsovård 2008.

The aim of this thesis is to investigate in what way Swedish universities regulates its internal and external communication by the use of policy documents. The purpose has led to three research questions: what scope of communication is given to the documents user, if the document is challenging or redefining the current means of power, and how questions regarding trademark is taken into consideration. In order to achieve the purpose a discourse analysis is used as both underlining theory and comprehensive method. The underlining theory is based around social constructionism, structuralism, poststructuralism and critical discourse analysis. The analysis have taken emphasis from Norman Faircloughs three-dimensional model in which the documents have been studied on three separate levels.

Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats.

VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering.

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

Problem: Har arbetet för hållbar utveckling inletts och i vilken grad främjas den i kommunikationen mellan lärare och student på Handelshögskolan vid Umeå Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att övergripande avbilda hur implementeringen av hållbar utveckling i undervisningen på Handelshögskolan vid Umeå Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet så väl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta på lärares uppfattning för att jämföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vår problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund från vetenskapliga arbeten och är baserad på tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hållbar utveckling i en universitets kontext.

I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den.

Målet med denna uppsats var att göra en bibliometrisk undersökning av forskningsområdet skogsvetenskap, närmare bestämt publiceringen inom denna. Jag valde att göra en bibliometrisk undersökning inte bara på grund av att jag tycker att det är intressant och jag ville lära mig mer om hur man går tillväga rent praktiskt utan också för att jag tror att det är en viktig kompetens för framtida biblioteksarbete. Ett sådant kunnande kanske främst är viktig om man vill jobba i ett universitets/forskningsbibliotek men även på folkbibliotek görs ibland mindre bibliometriska undersökningar. Även på företag med egna bibliotek eller informationscenter kan kunnande om bibliometriska metoder vara en viktig kompetens. Undersökningen gjordes genom analyser av material hämtat från Web of Science. Datan jag laddade ner var artiklar publicerade mellan åren 2007 och 2010 och som fanns i Web of Sciencekategorin forestry.

Bakgrund: Kontrastmedel är ett flytande medel som injiceras i kroppen för att förstärka skillnader mellan kroppens olika vävnader. Jodkontrastmedel används varje dag i samband med vissa bestämda röntgenundersökningar. Effekten av kontrastmedel underlättar för att få en bra bilddiagnostik. Användning av kontrastmedel är inte riskfritt eftersom kontrastmedel kan orsaka negativa reaktioner som kan uppträda antingen som akuta eller sena, exempelvis hjärtstillestånd eller klåda. Syfte: Att belysa vikten av information till patienten om risker och biverkningar inför intravenös jodkontrastmedelsinjektion samt att belysa röntgensjuksköterskans roll och ansvar i samband med denna information.

Syftet med studien har varit att försöka finna svar på frågeställningen: Hur uppfattar lärare sin profession utifrån tid och rum? Och vilka omständigheter är avgörande och ligger till grund för lärares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att läraryrket ska kunna nå en högre professionell nivå? Metoden som vi använt oss av för att försöka få svar på våra frågeställningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar på enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, där intervjufrågorna innehar en låg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas på bästa möjliga sätt så presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom området i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utsträckning på att lärare känner sig stressade i det dagliga arbetet och att de är begränsade i sitt yrke utifrån den tid som är avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet märks hos informanterna utifrån att det är så mycket de vill ta till vara på och utveckla, men att tiden inte räcker till.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.