Inkorporering av extern data i datalager är problematiskt och problematiken bekräftas av aktuella undersökningar inom området. Detta har medfört att det utvecklats olika former av stöd för att bemöta och analysera problemen som organisationer ställs inför.För organisationer är det i högsta grad viktigt att dess beslutsfattare är välinformerade och klarar av att selektera information från stora mängder data. Det är i dessa sammanhang som en datalagerlösning är en viktig hörnsten för att stödja analys och presentation av data som ursprungligen är lagrad i olika datakällor (både interna och externa). Genom att inkorporera extern data i datalagret uppnår datalagret en betydligt högre potential och således kan även organisationer och framförallt dess beslutsfattare utvinna stora fördelar.Strand (2005) har tagit fram riktlinjer för att stödja inkorporeringsprocessen av extern data i datalager. Dock saknas en utvärdering av riktlinjerna.

I november 2006 släpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR). Detta medförde en rad förändringar jämfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie är att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har påverkat stressnivån. Genom att ta reda på vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förändras för att på ett bättre sätt svara mot de faktiska problemområdena Metoden genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till IVA avdelningar på tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkätundersökningen.

Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet.

Trycksår är ett utbrett problem inom vården och innebär ökat lidande för patienter, en ökad belastning för vårdpersonal och en merkostnad för samhället. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vetenskaplig litteratur för att finna de metoder som har god effekt avseende att minska risken för uppkomst av trycksår. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. För att uppnå evidens har en modell enligt Goodman i sju steg använts som inspiration. Resultatet visar att användande av viskoelastiska madrasser i kombination med vändning av patient var fjärde timma ger ett bra skydd men även kännedom om riktlinjer och hur dessa implementeras är avgörande för hur preventionsarbetet får genomslag på varje enskild avdelning..

I detta examensarbete har vi undersökt hur företag som tillämpar miljösimulering för test av kritiska system och som beslutsunderlag går tillväga för att uppnå den ideala simuleringsmodellen. Bakgrunden är att ett flertal litteraturförfattare i ämnet efterlyser tydligare allmänna riktlinjer för simuleringsmodellsutveckling än vad som finns i dag. Härmed skulle olyckshändelser när systemet kommit ut i sin naturliga miljö sannolikt bli färre. Vi har intervjuat tre olika systemutvecklingsföretag och jämfört deras svar, dels sinsemellan och dels mot litteraturen. Resultatet visar att förekomsten av tydliga riktlinjer på området och tillämpningen av sådana är långt mer begränsad än litteraturförfattarna skulle önska.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs.

Uppsatsens syfte är att, genom textanalys, undersöka en broschyr från Socialtjänsten i Umeå kommun för att se om den följer Umeå kommuns riktlinjer för klarspråk. Metoden är en läsbarhetsanalys, där Umeå kommuns kommunikationshandbok styr vad som undersöks. Resultatet pekar på att broschyren uppfyller vissa av handbokens riktlinjer för klarspråk, som de olika riktlinjerna för skrivregler: svenska ordformer istället för engelska, moderna och enkla ord istället för äldre formella och undvikande av skrytfenor och modeord. Broschyren lyckas också förklara de termer som finns med. Andra riktlinjer från handboken lyckas broschyren inte uppfylla i samma utsträckning.

Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt antibiotikaresistens är ett växande problem över hela världen och drabbar främst patienter med nedsatt immunförsvar. Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig orsak till VRI och kan leda till allvarliga konsekvenser för drabbade patienter. Smittan sprids framförallt via vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonal på sjukhus följer riktlinjerna vid MRSA i omvårdnadssituationen. Studien visar på att följsamheten är bristfällig.

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch.

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni.

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ?Projekt säker förlossningsvård? och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.

Utgångspunkten för denna studie är att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utläggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger på hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse.Betydelsen av tafsir har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förståelse eller tolkning som skall ha företräde. Debatten fokusera primärt kring hur Koranen bör förstås och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utpräglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar måste förstås utifrån den kontext de tillkom i och således är många av dessa förordningar föråldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestämmelser är universella och följaktligen inte tidsbundna.Syftet med uppsatsen är att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förståelse av Koranen kan förvärvas..

Kunskap gällande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsättningar är underutvecklad både i skolsituationen och i det sociala arbetet. Därmed är syftet med studien att studera hur kunskapsläget ser ut bland kuratorer respektive lärare som arbetar i särskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lärare som möter ungdomar med särskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillämpas i praktiken. En kvalitativ metod har använts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lärare från två olika särskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lägger ett stort fokus på bemötandet av dessa elever och detta är en central del i det sociala arbetet med eleverna.