I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska.

I vår uppsats ställer vi oss frågan varför Turkiet, trots över 50 år av demokratiska institutioner bryter mot mänskliga rättigheter samt yttrande- och pressfriheter. Vi har använt oss av en modell som identifierar tre kärnområden viktiga för demokratisering: staten, globaliseringen och civilsamhället.Vår slutsats är Turkiet har en politisk kultur som inte gynnar konsolidering. Detta beror på flera olika faktorer. Transitionen från diktatur till valdemokrati innebar att strukturer etablerades som favoriserade eliter. För det andra finns det en omfattande partikularism i statsförvaltningen jämte det demokratiska systemet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan sekulariserad och religiös etik och moral.  Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om..

The aim of this study was to examine how social workers relate to unaccompanied asylum-seeking children, regarding their cultural background and potential social issues. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the social workers views regarding the separated children, we selected to execute semi structured interviews with social workers. These interviews were aimed at those social workers who performed assessments and investigations concerning unaccompanied children. We completed nine interviews which we recorded and transcribed in a strict manor. When we analyzed the empirical material, certain themes where identified as more protuberant and thus we our selection was based on what we regarded as the most relevant topics, in accordance to the aim of the study.

This essay is about the asylum and immigration politics within the EU. Due to the heavy criticism the EU has been exposed to from among others different kind of human rights organizations I have become interested to find out what kind of asylum and migration politics right now is being formed by the member states of the union. Thus the purpose is also to see if the EU is creating a policy within this area that intends to live up to the human rights obligations.My overall research question is:Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU?The theoretical perspectives of universalism and particularism are used as two analytical tools in order to understand the phenomenon I am investigating and to identify its characterizing ideas. In my essay universalism and particularism are used as opposite ideal types.

Sedan en europeisk identitet först nämndes i 1973 års ?Declaration on European identity? har många symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkännage något unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet på europeisk enhetlighet. Den här uppsatsen analyserar särskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva på integration och sammanhållning. Genom att analysera dem utifrån en pluralistisk mångfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka värden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hänvisar, med olika mycket betoning, på pluralistiska såväl som partikularistiska värden som grund för en europeisk identitet.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap.

The purpose of this essay is to examine the origin of generalized trust. We compare existing theories on trust to determine what approach is more fruitful in explaining the prevalence, or absence, of trust. Our conviction is that trust should be viewed as an interaction, rather than a disposition or a rational choice. The sample is based on the countries of the OECD. In total, five different hypotheses are tested: i) that generalized trust is created by equal distribution of income, ii) that generalized trust is created through monitoring of the state, iii) that generalized trust is created through rule by law; iv) that generalized trust is created when the welfare apparatus is guided by principles of universalism; or iv) that generalized trust is created when the state integrates trust networks.

Abstract I fokus för detta arbete står frågan om förhållandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i relation till diskussionen om den allmänna förklaringen 1948 och världskonferensen om de mänskliga rättigheterna i Wien 1993. Både de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhållande uppmärksammas, till exempel med avseende på definition av rättigheter, deras funktion och så vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmänna förklaringen och Wienkonferensen. Särskild vikt läggs vid att förstå dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-Väst konflikten samt Nord-Syd konflikten..

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures.

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures.

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures.

De mänskliga rättigheterna brister i sin universalism. Många människor som lever i demokratier nekas grundläggande rättigheter därför att de inte är medborgare i den stat där de bor. Anledningen till detta är att nationalstater, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsättningen mellan mänskliga rättigheters inkluderande och medborgerliga rättigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta får för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i två nivåer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mänskliga rättigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de människor som saknar det nationella.

This paper is a study of a European citizenship in relation to two different perspectives on citizenship ? universalism and pluralism - from a gender perspective. We discuss a universal citizenship with equal rights and a pluralistic citizenship with different rights (groupdifferentiated rights), in relation to women within the European Union.First, we try to decide whether the European citizenship draws towards a universal or pluralistic direction. Secondly, we discuss problems with the universal and the pluralistic citizenship in relation to women in EU. It's not evident which of them best favours women's needs and interests; both are problematic in its own way.

?Problemet? immigration i ?möjligheternas? EU är en uppsats som ämnar analysera EU:s immigrations- och asylpolitik. Materialet består av olika policydokument, utgivna av EU-kommissionen. Det är en diskursanalys med syfte att söka urskilja bakomliggande mönster för den politik som formuleras i texterna. Diskursanalysen vilken är en breddad typ av textanalys utgör uppsatsens metod.