This is an ethnographically inspired study focusing on multilingualism in a Swedish preschool setting. The purpose of the study was to find out how the children perceived their multilingualism and how it was expressed by the children in the interaction with teachers and peers. The research questions were as follows: How is the multilingualism expressed in the day to day interaction in preschool? What significance does the daily interaction with peers and educators have for the children?s perceptions of their multilingualism? How do the children perceive their multilingualism and the value in their multilingual abilities?  To answer these question methods inspired by ethnographical studies were used, namely participant observation and semi-structured interviews with the children.   Theory was used from two areas; childhood sociology as theorized by Corsaro with the ideas of peer cultures and interpretive reproduction, and the sociology of language with the theory of collaborative empowerment as introduced and developed by Cummins. The children in the study were seen as social actors who are important here and now and who contribute to the development of society.   The study showed that the multiple languages were visible in the preschool, but that the Swedish language was upheld as the norm and the language of communication; no children were recorded playing in their ?home language? during interaction with other children.

Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga svensktalande och flerspråkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet.

Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language.The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews.Bilingually children?s develop the Swedish language with the educationalists by:Converse and communicate with the childName word and objectsUsing the body language at conversationsBuilding security in the group of childrenIntegrate the playing to a language development in the regular dayConfirm the child?s meaning at different connectionsCreate a god relation with the individualTake part of the mother tongue in the program to name single wordsGiving the individual the opportunity to express their thoughts freelyPlace the child at the center of attention among the group of childrenTake part of the parents experience with the mother tongueGiving space to create own imagination with the playing for the individualHave the language as an approachEven the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity.

År 2009 startades det europeiska forskningsprojektet COST Action IS0804 med syfte att få mer kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling och utveckla bedömningsmaterial anpassade för flerspråkiga barn. Inom COST Action fokuserar arbetsgruppen Narrative and discourse på berättelser (narrativer) som ett sätt att bedöma språk hos barn. Berättande liknar naturlig språkanvändning och anses ge en mer rättvisande bild av flerspråkiga barns förmåga än andra logopediska test. Av narrativgruppen utvecklades bedömningsmaterialet MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Med MAIN kan barns produktion och förståelse av berättelser undersökas på makrostrukturell nivå.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

The aim of this paper is to investigate and analyze practices in multilingual classrooms of mathematics in a compulsory school in Sweden where immigrant students have been known to succeed. The school is situated in a suburban and segregated area outside a major city where pupils come from mainly limited socio-economic backgrounds. The rate of second language learners are 70% of all pupils in this school.By using ethnographic methods, mainly interviews and participant observation, data was collected in four mathematics classrooms which corresponded to consecutive ages of education. The data include field notes and observation of artifacts in the environment as well as interviews and informal conversations with teachers and school leadership. Information from the school website, the authority in charge of quality in Swedish schools (Skolverket) and the municipality were also used.The analysis is based on a socio-political viewpoint that power is relational and reflected within schools.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur.

I dagens mångkulturella samhälle är det många barn som talar två eller flera språk. Det är viktigt att kunna bemöta flerspråkiga barn och ge dem rätt språkligt stöd vid behov. Denna studie baseras på MAINs testmaterial som är utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmåga och använder berättelser till bildserier som ett sätt att samla in barns narrativer. Syftet med studien är att beskriva narrativ förmåga hos tvåspråkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannämnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvåspråkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvåspråkiga barn.

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole ? samt skolverksamhet hon bedrev.

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder.