Svenska företag har varit på plats i Ungern sedan flera årtionden, men i allt högre grad efter maktskiftet 1990 när landet övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Jag har genom en djupgående och en kompletterande studie undersökt och analyserat svensk företagslednings erfarenheter av verksamhet i Ungern och av ungersk affärskultur.Min studie visar att den ungerska affärskulturen har främst efter 1990 genomgått förändringar som gjort att samarbetet med bl a svenska företagare flyter lättare och numera leds de flesta svenska företagen av ungerska chefer, vilket tidigare inte var fallet..

Brain drain innebär förlorat humankapital till följd av migration och förknippas oftast med högutbildade medborgares flytt till utlandet. Brain gain innebär å andra sidan ökat humankapital, antingen till följd av att migranter flyttar tillbaka till sina ursprungsländer eller genom ökade incitament för att utbilda sig på grund av migrationsmöjligheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur den lagändring som trätt i kraft i Ungern, för att förhindra migration av välutbildad arbetskraft, påverkar humankapitalet i landet. Uppsatsen begränsades till att enbart innefatta läkare.För att genomföra undersökningen användes data från olika databaser samt andra forskningsrapporter och kompletterande källor. Materialet analyserades med hjälp av teorier kring löneutjämning samt neoklassisk teori rörande nyttomaximering och inkomstfördelning.

Syftet med detta arbete är att mäta hur långt Ungern äntligen har framgått i demokratins konsolidering. Denna undersökning utgår ifrån liberalistiskt perspektiv och genomförts av en kvalitativ fallstudie av Ungern i teorikonsumerande sammanhang. Under arbetet tillämpats Juan Linz och Alfred Stepans universella teori, deras empiriskt användbara definition av konsoliderad demokrati och deras fem samhälleliga arenor: ett starkt civilsamhälle, ett tjänstgörande politiskt samhälle, en konstitutionsenlig rättstat, en tjänstduglig statsbyråkrati och ett institutionaliserad ekonomiskt samhälle. Forskningen visade att landets transition från moget posttotalitärt samhälle till demokrati på det hela taget var snabb och effektiv, men under den senaste tiden har den politiska situationen snarare förvärrats, inte bara av massiv utländsk skuld och en obefintlig konsensuspolitik utan också av en ovisshet, både på elit- och massnivå. Regeringen, partierna och befolkningen verkar inte vara eniga om vad det är man strävar efter idag och i framtiden: ett utökat välfärdssamhälle med sociala försäkringar och större individuella rättigheter, ett allt mer liberaliserat konsumtionssamhälle med lägre skatter fast med osäkra framtidsutsikter eller en tillbakagång till ett strikt centrerat socialistiskt system med endast kvasiprivat ägandeskap.

Sveriges Riksdag har beslutat om 16 miljömål som ska fungera som riktmärken för myndigheters miljöarbete. Rekommendationer framtagna utifrån en kombination av de svenska miljömålen och näringsrekommendationerna lyder att öka andelen ekologiska livsmedel, välja transportsnåla alternativ, större andel vegetabilier, äta rätt kött och grönsaker och minska de tomma kalorierna (Folkhälsoguiden, 2008). Regeringen har i en skrivelse satt upp mål för konsumtion av ekologiska livsmedel inom offentlig sektor. Livsmedelsverket har gått ut med miljöanpassade kostråd och Jordbruksverket förespråkar närproducerat för att värna om det svenska jordbruket. Samtidigt ökar avfallsmängden i samhället och även livsmedelstransporterna inom EU och globalt.

Syftet med min studie var att ta del av och beskriva samt analysera socialpedagogers erfarenheter av att arbeta med barn i ungerska skolor genom en etnografisk undersökning. Studien var genomförd i Ungern i tre olika skolor. Deltagande observationer pågick i fyra veckor och semistrukturerade intervjuer har utfördes i tre olika verksamheter varav fyra intervjupersoner samt lärare också medverkade från universitetet. Studien grundar sig på en kvalitativ metodologi och intervjuer har tolkats ur en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visar att socialpedagogernas svårigheter i deras arbete grundar sig på de kulturella skillnader som finns mellan ungerska och romska barns uppväxt.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

AquaPark är en badanläggning i Szolnok, Ungern, belägen i en vacker park med närmare 500 träd. Parken, bassängerna och byggnaderna rymmer aktiviteter får såväl unga som gamla, sommar som vinter. Hit kan man komma för att tävla i vattenrelaterade idrotter, träna, leka, koppla av och få olika behandlingar. AquaPark erbjuder stadens invånare en plats där de kan träffas, träna, slappna av efter en dag på jobbet, värma kroppen i de varma bassängerna och ta vara på de positiva hälsoeffekterna av termalvattnet som kommer från de varma källorna på tomten. Att anpassa byggnaderna till parkmiljön och ta hänsyn till den värdefulla vegetationen har varit den centrala frågan i projektet. Hur utformas ett badhus i ett vackert parkområde? Vad kan parkområdet ge badhusets besökare för upplevelser och hur kan utformningen av byggnaderna förstärka dem? Dessa frågor har drivit projektet framåt och påverkat både programfördelningen och utformningen av byggnaderna..

Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring är också av stor vikt, speciellt på den industriella marknaden. En marknad som ligger nära Sverige och som är attraktiv för svenska företag är den ungerska marknaden.Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det är viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har även olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som är en internationell marknad. Det är viktigt både på den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stärka relationer och få nödvändig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende är också av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affärsuppgörelser kan ta lång tid på den ungerska marknaden.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. Frågan utgår ifrån teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhälle ska kunna uppnås måste fem dimensioner vara uppfyllda: ett väl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhälle, politiskt samhälle och ekonomiskt samhälle samt en rättstat och statsbyråkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhälleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgår i huvudsak från artiklar, böcker och tidsskrifter. För att åskådliggöra Ungerns utveckling från demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvändig för att ge perspektiv åt landets sociala, politiska och ekonomiska händelseförlopp..

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa.

In this qualitative thesis I have studied the process of street-naming in Budapest. I have done this primarily through examining legislative and street name records in Budapest in order to define a distinctive use of history. In an attempt to concretise public opinion, I designed and distributed a succinct questionnaire and used newspaper articles to create a clear view of the political milieu. Furthermore, I have utilised a typological method to summarise the use of history and elucidate the results. I came to the conclusion that a moral and, to some extent, ideological use of history is dominating the street-naming situation in contemporary Budapest.

The Slovak Language Law was adopted by the Slovak parlament in June 2009 and it becomea target for a lot of protests both outside and inside Slovakia. The Hungarian minority inSlovakia thought they were discriminated and therefore protested against the Language Law.The relations between Slovakia and Hungary are complicated and could have an impact on the discussion regarding the Language Law.The thesis is about the discussion that was raised in the Slovak media, in the thesisrepresented by some of the biggest newspapers in Slovakia, Pravda and SME..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..