Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman.

The purpose of this study was to examine young offenders? attitudes towards crime, and to the penalty they have been sentenced to as juveniles. More specifically its aim was to examine an intervention program called Galaxen, specifically used  to deal with  juveniles  in Växjö. This intervention program consists mainly of conversations with social workers from social services,  aiming  towards  better  self-awareness  and  the  ability  to  understand  the  consequences  of one?s actions.

At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot.

Efter en kartläggning av polismyndigheten i Skåne (2003) gällande förekomsten av kriminella ungdomsgäng konstaterades det att i Malmös stadsdel Rosengård fanns cirka 100 kriminellt aktiva ungdomar och att det fanns ett antal verksamma ungdomsgäng i området. Med vetskap om att ungdomskullarna kommer att öka de kommande åren i Skåne med en topp under 2005-2008 ser polisen en risk för ökad ungdomskriminalitet i området. Syftet med detta fördjupningsarbete är att ta reda på hur polisen arbetar mot Ungdomsbrottslighet i just stadsdelen Rosengård. Mina frågeställningar rör gängmiljöerna och polisens handlingsplan mot ungdomskriminaliteten. Mitt tillvägagångssätt har varit att granska dokument från polismyndigheten i Skåne samt läsa litteratur rörande ungdomskriminalitet.

The purpose of this study is tounderstand the approach that the staff who works in the aftercare for juvenileoffenders have to the organizational structure in the organization they workin. SiS is the authority which is taking care of the juvenile offenders if theybeen sentence to closed youth institutional care, when they are done it is thesocial service were the adolescent live which is responsible for the aftercare.This is decided by the law since 1999, if a young person between 15 and 17commit a serious crime, they can be sentenced to closed youth institutionalcare. The interest for this study was the aftercare and what possibleparticipant was involved in the aftercare for this young people. By looking upearlier research in the area and doing six different interviews with bothsocial workers, staff on the SiS-institution and an organization for ex convictthe purpose was examines. To analyze the interviews the theory called newinstitutionalism was used.

Studien använder ett explicit test och jämför ungdomar (14-16 år) och vuxna gällande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivå. Dessa faktorer förväntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begår fler brott per capita än vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs från fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frågeformulär och visade på flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen där vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strängare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivå. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat på en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Youth crime is a subject widely discussed in media as well as in the academic field of criminology. One of the topics within the research field of youth crime discusses how to effectively help young people leave a criminal lifestyle behind. It is within this topic that the focus of this essay lies. This qualitative study examines a community based program in the Swedish city of Malmö called Nya Vägvalet (The New Choice of Path, own translation), which works with juvenile delinquents and the issues that surround the youths lifestyle. The aim of the essay is to explore the foundations and methodology of the program, how the methods of the program are put into practice and how these methods compare to what current research findings claim to be effective factors in successful interventions.

AbstractKent Klang: Ett omusikaliskt genombrott: Mottagandet av Elvis Presley i svensk press under rockmusikens etableringsfas 1956-1958. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60p. 2007När Elvis Presley gjorde sitt stora genombrott i USA i mitten på 1950-talet kom han att angripas hårt i bland annat amerikansk press. Upprördheten hade sin grund i Elvis sexuellt utmanande kroppsrörelser och rhythm and blues betonade musik. De här artistiska stildragen avslöjade också Elvis influenser från den svarta kulturen i ett USA som vid tiden var präglat av rasism och segregation.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraUngdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska.

Ungdomsbrottslighet är ett aktuellt problem som finns i Sverige och framställs i media att den ökar, vilket inte stämmer då det finns rapporter och statistik på att det har skett en minskning. Statistik är en viktig del i brottspreventivt syfte eftersom den hjälper forskare få en bild av hur omfattande Ungdomsbrottsligheten är, dess utveckling, omfattning, dess minskande och om det förekommer skillnader mellan de olika regionerna i Sverige. ?Detta var min vändpunkt? är en studie vars syfte är att granska varför ungdomar i kriminalitet slutar att begå brott och även undersöka vilka deras vändpunkt/er var utifrån teoretikerna Robert Sampson och John Laubs teori om vändpunkter. Frågeställningarna som uppsatsen behandlat är: vad fick vissa ungdomar att sluta begå brott, finns det vändpunkter för ungdomsbrottslingar samt om någon av dessa vändpunkter var relationer, miljöombyte eller sysselsättning. För att undersöka och besvara dessa frågor har en kvalitativ ansats använts.

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv.

På senare år har media i allt högre utsträckning rapporterats om hur vittnen och målsägande hotas bl.a. i samband med rättegångar. Det är allvarligt, inte enbart för den enskilde som utsätts utan också för hela rättssystemet. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka hur regelverket kring övergrepp i rättssak är beskaffat samt vilka konsekvenser för samhället, rättssystemet och för den enskilde som brottet har. Vilka begår brottet? Hur vanligt förekommande är det? Har samhället vidtagit några åtgärder i brottsbekämpande syfte? Den metod som använts vid uppsatsarbetet har varit traditionell juridisk metod där lagstiftning, förarbeten och myndighetspublikationer utgjort en central del av mitt källmaterial.Övergrepp i rättssak finns reglerat i 17:10 BrB.

?Få samhällsproblem har under de senaste åren rönt så allmän uppmärksamhet som den ungdomliga brottsligheten och asocialiteten. Orsakerna till detta stora intresse är inte helt klara. Det faktum att även vuxenbrottsligheten sedan lång tid tillbaka befinner sig i kraftig tillväxt lämnar människor tämligen oberörda. Indignationen över en lönande kassaskåpskupp av garvade yrkesförbrytare är obetydlig i jämförelse till den upprördhet som skapas av att en trettonåring rycker väskan från en äldre dam.