Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva chilenares upplevelser av att Ätervandra till sitt hemland Chile efter att ha varit bosatta i Sverige som flyktingar. Speciellt fokus ligger pÄ mellanmÀnskliga relationer och dess betydelse. Undersökningen syftar till en djupare förstÄelse av upplevelsen om Ätermigration.FrÄgestÀllningar för att uppnÄ syftet Àr: -Vilka anledningar pÄverkar beslutet att Ätervandra?-Vilket stöd anser flyktingen vara viktigt frÄn Sveriges hÄll samt frÄn Chiles hÄll nÀr man ÄtervÀnder och Äter skall integreras i Chile?-Hur upplever den före detta flyktingen mötet med det chilenska samhÀllet nÀr denne Àr tillbaka i sitt hemland samt hur upplevs de mellanmÀnskliga relationerna? Teori: Bubers dialogfilosofi samt begreppet stöd hÀmtat frÄn House studie frÄn 1981. Metod: Studien har en kvalitativ och deduktiv strategi.

Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

I debatter om invandring fokuseras ofta pÄ problemrelaterade omrÄden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmÀrksammat omrÄde inom bÄde mediedebatt och forskning Àr migration mellan vÀsterlÀndska lÀnder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker ocksÄ vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta pÄ om de ÄtervÀnder till Sverige efter mÄnga Är utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, frÀmlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

I debatter om invandring fokuseras ofta pÄ problemrelaterade omrÄden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmÀrksammat omrÄde inom bÄde mediedebatt och forskning Àr migration mellan vÀsterlÀndska lÀnder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker ocksÄ vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta pÄ om de ÄtervÀnder till Sverige efter mÄnga Är utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, frÀmlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

Bakgrund: Suicid Ă€r den vanligaste dödsorsaken i Sverige för mĂ€n mellan 25-44 Ă„r och kvinnor mellan 20-39 Ă„r. Vid ett suicid kan sĂ„ mĂ„nga som 25 nĂ€rstĂ„ende beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta Ă„r Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som pĂ„verkar sorgearbetet för nĂ€rstĂ„ende efter ett suicid. Metod: En allmĂ€n litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades.

Skogen Àr en förnyelsebar energikÀlla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila brÀnslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar sÄvÀl klimatpÄverkan som beroendet av importerad energi frÄn oroliga delar av vÀrlden genom att ta tillvara skogsbrÀnsle lokalt. I Sverige Àr sÄgverkens biprodukter fullt utnyttjade och dÀrför har skogsbrÀnsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.BarrtrÀdens barr Àr en omstridd frÄga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren stÄr för en liten del av biomassan, men för en stor del av nÀringen i ett bestÄnd. DÀrför Àr det önskvÀrt att sÄ mycket som möjligt av barren lÀmnas pÄ föryngringsytan.

Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.

Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn befintlig officiell kriminalstatistik, sjÀlvdeklarationsundersökningen i Ärskurs nio, SCB:s Undersökning av levnadsförhÄllanden och BrÄ:s Nationella trygghetsundersökning belysa och jÀmföra ungdomsvÄldets utveckling i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn mellan Ären 1995 och 2008 och sedan jÀmföra de resultaten med statistiken för hela Sverige. Resultatet av dessa statistiska data Àmnar jag analysera, diskutera och problematisera utifrÄn tidigare forskning i Àmnet, sambandet mellan alkohol och vÄld och urbaniseringens inverkan pÄ, och samband med vÄldsbrott.De frÄgestÀllningar som studien Àr tÀnkt att besvara Àr följande:- Hur har ungdomsvÄldet utvecklats i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn mellan Ären 1995 och 2008?- Hur ser denna utveckling ut i förhÄllande till statistiken gÀllande Sveriges riksnivÄ under samma period?- Vilka skillnader eller likheter gÄr att finna dels mellan de tre lÀnen och dels mellan lÀnen och hela Sverige under nÀmnda period?Sammanfattningsvis tyder studiens resultat inte pÄ nÄgon ökning av antal vÄldsbrott som begÄs av ungdomar under perioden 1995-2008. Utsattheten för vÄld eller hot bland ungdomar ser inte heller ut att ha ökat under samma period. Dessa resultat gÀller för samtliga lÀn och Àven för hela Sverige.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har pÄverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda pÄ om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet Àr olika beroende pÄ vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om hur kvinnorna förhÄller sig till egna psykiska reaktionen pÄ krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.

Hur gick det till nÀr romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och dÄ de upptÀckte att sÄ var fallet och att romerna i flera andra europeiska lÀnder var med i de lÀndernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle fÄ vara med i Sverige ocksÄ. PingstvÀnnerna var ju ocksÄ en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytÀnkande.Grunden inom pingstkyrkan Àr densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvÀnnerna mellan fingrarna för dÀrför att romerna ÀndÄ Àr en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrÄn dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan Àr renlighetsreglerna som de hÄller mycket strikt pÄ.

Inledning: Patientperspektivet som försvann. Den 1 januari 2011 fÄr Sverige en ny patientsÀkerhetslag. Varje Är skadas 105 000 personer i den svenska vÄrden. 3000 personer dör som följd av vÄrdskadan -.

Svenska som andrasprÄkHandledare: Julia PretinceExaminator: Lena Rogström.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.

I maj 2009 blev det möjligt att inneha enskilda lÀgenheter i flerbostadshus med ÀganderÀtt i Sverige. Förhoppningarna var stora frÄn politikernas sida dÄ de förvÀntade sig att det skulle bildas 3000-5000 nya lÀgenheter per Är efter att de nya reglerna trÀdde i kraft. Verkligheten blev en annan och efter drygt tvÄ Är har det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige. Att det endast bildats 387 ÀgarlÀgenheter runt om i Sverige gör att det inte riktigt finns nÄgon marknad för ÀgarlÀgenheter idag. Det Àr dÀrför mÄnga som inte kÀnner till vad begreppet ÀgarlÀgenhet innebÀr.