År 2006 antog Europaparlamentet och rĂ„det direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet frĂ€mst pĂ„ grund av den integritetskrĂ€nkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebĂ€r att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekĂ€mpande syfte. VĂ„ren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och dĂ€rmed blivit lagd pĂ„ is i ett Ă„r, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krĂ€vs av Sverige att införa detta tvĂ„ngsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gĂ„ngen, dĂ„ Sverige första gĂ„ngen inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter pĂ„ miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrĂ„n behov samt hur den integritetskrĂ€nkning som direktivet medför har rĂ€ttfĂ€rdigats.

This paper discusses if Margin of Appreciation is compatible with the idea of universal human rights. Through the case of Negative freedom of association in Sweden, it studies the phenomenon that Giorgio Agamben has called the State of exception.The questions that are discussed and answered are 1) How does the rights theories of Jack Donnelly and Ronald Dworkin relate to Margin of appreciation, and 2) How has Margin of appreciation been applied in cases concerning the negative freedom of association in Sweden, in the European court for human rights. These questions and answers are then used in the discussion on how Margin of appreciation affects the concept of universal human rights. .

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning.

I Sverige har det under de senaste Ă„ren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angĂ„ende nĂ€rvaron av tiggande EU-migranter frĂ„n Östeuropa i svenska stĂ€der. Konflikten pĂ„visar att fenomenet tiggeri Ă€r nĂ„got som upplevs som vĂ€ldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den hĂ€r studien var dĂ€rför att utföra en diskursanalys kring hur invĂ„nare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under vĂ„ren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvĂ€rldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, dĂ„ tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa grĂ€nsdragningar pĂ„ den urbana platsen.

Bakgrund: Populationen av Àldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka Àldre och behovet av vÄrd och behandling kommer öka. Det Àr dÀrför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och Àldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvÄrdnad Àr fÄ.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvÄrdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkÀtstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola vÄren 2015. Totalt distribuerades 64 enkÀter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens å 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansÄg att de erhÄllit god baskunskap i geriatrisk omvÄrdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Denna studie Àmnade undersöka relationen mellan den svenska insatsen i Afghanistan och Svensk sÀkerhetspolitik mellan Ären 2000 och 2010. FrÄgorna som stÀlldes kretsade kring vilka konsekvenser insatsen har för svensk sÀkerhetspolitik, om vilken orsaksriktning relationen mellan de tvÄ fenomenen kan tÀnkas ha och dess inverkan pÄ svensk nationell sÀkerhet. Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn professor Nils Andréns strukturmodell över sÀkerhetspolitikens mÄl och medel. Metodologiskt studerades ett antal texter. Dels mediematerial i form av tidningsartiklar som analyserades för att strukturera och kronologiskt kartlÀgga den svenska Afghanistaninsatsens utveckling under det gÄngna decenniet.

Tyskar reser mest i vÀrlden. I Sverige Àr Tyskland en av de största mÄlmarknaderna. Genom globaliseringen har sprÄk och kommunikation fÄtt en viktig roll i samhÀllet, vilket ökar kravet pÄ kommunikation. Inom turismbranschen anvÀnds engelska som det frÀmsta kommunikationssprÄket. DÄ inte alla behÀrskar engelska, kan sprÄk innebÀra kommunikationsproblem.

The purpose of this essay was to compare the Swedish and the Japanese pension system and see if there were any big differences or similarities. I was looking for answers to such questions as if the systems were modelled with the problematic demographic situation in mind and also how these two countries had tried to manage the problems. Path dependency was also a central conception when I studied the reforms of the two pension systems. I mainly used literature and Internet sources in my study. There were many books on the Swedish pension system and the debates that had been going on since the 80's.

Uppsatsens syfte Àr att Äterge ett antal danska banktjÀnstemÀns bilder av konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande och försöka utröna om Sverige kan dra nÄgra lÀrdomar av dessa. En kvalitativ metod med en induktiv-deskriptiv ansats och semistrukturerade öppna intervjuer har anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Danmark. Samtliga intervjuer har Àgt rum pÄ respektive respondents bankkontor i Köpenhamn. Teorier kring kreditbedömningsprocessen och informationsasymmetri har anvÀnts.

AbstraktBakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien Àr Kina och samarbetet har ökat dÄ allt fler svenska företag etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag dÀr allt fler affÀrsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur affÀrskulturella skillnader pÄverkar affÀrsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska ocksÄ leda till svar om hur guanxi pÄverkar affÀrsrelationen.   Teori: Den teoretiska referensramen utgÄr frÄn teorier kring kulturella dimensioner, AffÀrskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affÀrskultur.Metod: Vi har i studien utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och anvÀnt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av vÄra andra metodval.Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affÀrskulturella skillnader mellan Sverige och Kina.

SkiStar Àger flera skidanlÀggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidÄkning mot den svenska grundskolan för att pÄ lÄng sikt bygga upp ett intresse för utförsÄkning. MÄnga tidigare generationer i Sverige har vÀxt upp med skidÄkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har mÀrkt att utförsÄkningen nu för tiden utsÀtts för allt hÄrdare konkurrens frÄn mÄnga nya sysselsÀttningar vilket oroar. Debatten om hÄrdare tolkningar av skollagen vad det gÀller hur skolorna fÄr ta ut avgifter av eleverna Àr ocksÄ ett problem som har oroat SkiStar.För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser pÄ sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje lÀn i Sverige.

År 2000 godkĂ€nde Sverige EUs vattendirektiv. Det innebĂ€r att vi mĂ„ste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalitĂ© och det fĂ„r inte ha för höga halter av förorenade Ă€mnen. Vid förorening kan vattnet skada mĂ€nniskor, djur och vĂ€xter. Sverige mĂ„ste stĂ€ndigt jobba och förbĂ€ttra reningen av vĂ„rt dagvatten. Reningen av dagvattnet och pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske Ă€r nĂ„got som stĂ€ndigt kan förnyas och förbĂ€ttras. Idag renas dagvatten med hjĂ€lp av dammar och vĂ„tmarker och reningen kan bli bĂ€ttre med hjĂ€lp av flytande vĂ„tmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande vĂ„tmarker och att sprida denna sĂ„ att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis Ă€ven anvĂ€ndningen av dem sĂ„ att reningen av dagvattnet kan förbĂ€ttras. Arbetet innehĂ„ller en litteraturstudie och resultat frĂ„n intervjuer vilka bĂ€gge syftar att ta reda pĂ„ hur en flytande vĂ„tmark fungerar, hur den Ă€r konstruerad, vilken typ av skötsel den krĂ€ver, vilka vĂ€xter som fungerar bĂ€st, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna anvĂ€nda sig av dem hĂ€r i Sverige. I arbetet finns det information om nĂ€r en flytande vĂ„tmark renar som bĂ€st, vilka typer av vĂ€xter som bör anvĂ€ndas och vilka typer av stommar det finns till den flytande vĂ„tmarken.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrÄgor som ett hot mot sÀkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument frÄn riksdag och Försvarsdepartement. Jag har anvÀnt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen pÄ vÀrlden till viss del sammanfaller med nÄgra av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀr jag har undersökt min frÄgestÀllning och försökt besvara den. Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frÄgestÀllning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget frÄn att lÄta utvecklingsfrÄgor vara politicized till securitized..

Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsvÀckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrÄn vÀckelsen, och bygger pÄ i första hand pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i vÀckelsen. Dessa intervjuer har utförts enligt en intervjuguide, dÀr frÄgorna kretsat runt ett antal centrala kriterier för hur vÀckelsens konstituerande element ska upptÀckas. Kriterierna vilar i sin tur pÄ teorier runt vÀckelsebegreppet. Studien finner att vÀckelsen kan sÀgas ha varit en inom-laestadiansk akademisk vÀckelse med vissa karismatiska drag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer pÄ den svenska IT-arbetsmarknaden ser pÄ fenomenet högutbildade utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens Àmne Àr att efterfrÄgan pÄ IT-kompetens Àr stor men trots det gÄr mÄnga högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition Àr att förmedla chefernas syn pÄ varför det Àr viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch dÀr det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företrÀde. Studien Àmnar Àven ge en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstÀmmer med tidigare forskning att social kompetens Àr kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag fÄ en förstÄelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svÄrigheter att fÄ kvalificerade IT-jobb i Sverige.