To this day, battery of women is a global problem. The aim of this paper is to examine this problem in the country that is considered to be one of the most equal countries in the world, namely Sweden. How big a problem is it, what is the social outlook of the victim and how does the Swedish justice system respond to this issue? These are some of the questions that will help to form an answer to the question if Sweden is a sanctuary for femalebatterers.Due to the resistance of implementing the entire penalty scale and the use of judicial methods, such as restraining orders and its effect on the women, the conclusion drawn from the answers is yes - Sweden is that sanctuary. The Swedish justice system is not tough enough when it comes to the abuse of women.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle och invandringen frÄnutomeuropiska lÀnder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgÄr en graviditet och förlossning i Sverige Àn tidigare. Detta innebÀr attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravÄrden. MödravÄrden fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. MÄnga studier inom omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Den svenska befolkningen har pratat om att Àga sin lÀgenhet i över 150 Är, nÄgot som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 dÄ ÀgarlÀgenheter inrÀttades som boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska lÀnder sÄ som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. PÄ tre Är har media övervakat upprÀttad byggnation av ÀgarlÀgenheter dÀr skilda Äsikter framkommit av intressenter, byggherrar och banker. Det Àr dessa Äsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ÀgarlÀgenheter som byggts i landet. Det Àr viktigt att titta pÄ vilka boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhÄller sig till varandra.

The report by Boverket (2004), HÄllbara stÀder och tÀtorter i Sverige - ett förslag till strategi says that large and somewhat intact green areas are better than severalsmall. Linking rural natural areas with the city's green areas, improves the opportunities for recreation and biodiversity (Boverket 2004). To create this, there isneed for a green structure in the city and its surroundings. But how to create this structure and what are the problems with the green areas in the city today? Thescenario that more and more people choose to settle in urban areas is a trend which not appears to decline, and at the same time our green spaces in cities and ruralareas decreases (Boverket 2007).

PROBLEM: En demografisk förÀndring i form av en ökad kulturell heterogenitet har pÄ kort tid Àgt rum i Sverige liksom i mÄnga andra lÀnder. Idag har nÀstan 2 av 9 miljoner invÄnare i Sverige invandrarbakgrund. NÀr företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av sprÄk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen Àr att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan anvÀnda specifika strategier för att nÄ individer och grupper med invandrarbakgrund pÄ den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som anvÀnts Àr en fallstudie dÀr Folksam varit huvudobjekt.

The main purpose of this essay is to examine if it is possible to identify farms of ?forest Finnish? people in Sweden, by means of an archaeological analysis, comparing the forest Finnish settlement with known none-forest Finnish settlements. This study is based on material excavated from the farms of GrannÀs, and RÄsjö, in the Swedish provinces of JÀmtland and Medelpad. Both farms are dated to the 17th and 18th century. The study itself is divided into three parts, firstly a general study to get an overview of the material, secondly a study of ceramics as an attempt to discern social status and lastly a study of the animal bone material for analyzing the forest Finns? livestock and possible hunting habits.

BIM, Building information modeling, anses idag som det nÀsta stora arbetssÀttet som kommer revolutionera arbetet inom byggnads- och anlÀggningsbranschen. Det tros att BIM kommer förÀndra hela branschen med allt frÄn entreprenörer och konsulter till statens bestÀllare. Företagen i Sverige tar ett sort ansvar för att utveckla och implementera BIM som arbetsmetod dÄ de idag ser vinsterna som kommer komma med BIM. För BIM Àr inte bara ett arbetsredskap eller en teknik utan det Àr en helt annan arbetsmetod som kommer leda till mÄnga fördelar. Denna rapport presenterar översiktligt vad BIM Àr för den som inte riktigt vet vad det innebÀr och hur nulÀget ser ut idag i Sverige inom byggprojektering och Àven lite i övriga vÀrlden.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilka svÄrigheter elever har i matematik och vad lÀrarna och eleverna ansÄg om matematiksvÄrigheter. Av olika anledningar vÀcktes intresset hos mig att undersöka frÄgan om matematiksvÄrigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvÄrigheter. Varför antalet elever som lÀmnar grundskolan med ett icke godkÀnt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton Ären, i Sverige? Jag vill ocksÄ se i vilken grad matematiksvÄrigheter har med elevens etniska bakgrund att göra.

UnderrÀttelsetjÀnsten har alltid haft som sin  viktigaste uppgift att agera som varningsklocka för hot mot landet för vilket den existerar. Under det kalla kriget var det största hotet mot Sverige en invasion och ett tredje vÀrldskrig. I och med murens fall och slutet pÄ det kalla kriget Àndrades hoten snabbt. Idag sÄ finns inte lÀngre nÄgon tydlig hotbild mot Sverige men den ökade globaliseringen och det informationsberoende samhÀllet skapar nya hot mot oss. En regional konflikt kan ha globala konsekvenser, och dÀr med Àven beröra Sverige.I arbetet stÀller sig författaren frÄgan hur den svenska underrÀttelsetjÀnsten har förÀndrats med den förÀndrade hotbilden och om underrÀttelsetjÀnsten Àr anpassad till de nya krav som stÀlls pÄ den.

Vi har studerat arbetsgivarintrÀdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) pÄverkan pÄsjukfrÄnvaron i Sverige. För att göra detta har vi anvÀnt oss av sjukfrÄnvarostatistik frÄnSvenskt NÀringsliv ?TidsanvÀndningsstatistik? vilket Àr genomsnittstal baserat pÄ ungefÀr210 000 arbetstagare. PÄ detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lÄngsjukfrÄnvaro samt med och utan arbetslöshet, som Àr tÀnkt att fungera som indikator förkonjunkturlÀget, vilken i Sverige tycks pÄverka sjukskrivningstalen. Vi fÄr fram attarbetsgivarintrÀdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheteni samtliga fall Àr en signifikant förklarande del i sjukfrÄnvaron.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

JÀrnvÀgstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens JÀrnvÀgar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för sÀkerhetsuppföljning av den spÄrbundna trafiken i Sverige. AvsevÀrda tekniska förbÀttringar har lett till betydande ökad sÀkerhet sista 15 Ären. Lok-/tÄgförare arbetar under sÀrskilda medicinska sÀkerhetskrav, reglerade enligt jÀrnvÀgslagen (2004:19) och i JÀrnvÀgsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens frÄn vissa av dessa sÀkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. FöretagshÀlsovÄrden har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.

Det saknas en nutida nationell kartlÀggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn en enkÀt besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlÀgga det barnlogopediska behandlingslÀget i dagens Sverige. MÄlet var att kunna beskriva interventionens karaktÀr samt vilka metoder och material som anvÀnds. EnkÀten bestod av 30 frÄgor och riktade sig till logopeder som för tillfÀllet var verksamma inom det barnlogopediska fÀltet, exklusive barnhabilitering.

REFERATAtt en ridlÀrare sjÀlv ska rida Àr en allmÀn Äsikt som man ofta stöter pÄ. RidlÀrarens egna ridkunskaper och fÀrdigheter uppfattas vara av stor betydelse. Men hur ser det ut i Sverige, rider ridlÀraren?Det finns idag (2011) 1177 examinerade ridlÀrare med ?level?, enligt Svenska Ridsportförbundet, i Sverige, som Àr utbildade för att svara för ridutbildningen pÄ ridskolorna. Till ridlÀrarens uppgift att ansvara för undervisningen av ridskolans elever sÄ ingÄr det att vara kompetent och kunnig inom sitt ÀmnesomrÄde, ridning.Det primÀra syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga i vilken omfattning yrkesverksamma ridlÀrare rider i Sverige.