Sekretessbelagd.

SAMMANFATTNING Syfte: Att med kvantitativa metoder försöka finna faktorer som kan förklara skillnaderna i mÀngd antibiotikaförskrivning mellan tandlÀkare i SkÄne och VÀsterbotten i Sverige. Metod: I denna utredande demografiska studie, gjordes en initial sökning i databasen Pubmed för att finna kvantitativa faktorer som pÄverkar tandlÀkares antibiotikaförskrivning. Statistiska uppgifter hÀmtades sedan frÄn olika svenska register och tolkades för resultatet. Resultat: Ingen enskild faktor som undersöktes kunde förklara den högre förskrivningen av antibiotika som ses i SkÄne. Resultaten stödjer hypotesen att det inte finns nÄgon kvantitativ faktor som kan förklara SkÄnes förskrivning av antibiotika. Slutsats: Skillnader i mÀngd ordinerad antibiotika mellan de tvÄ regionerna i Sverige kunde inte förklaras genom att undersöka de kvantitativa faktorerna som anvÀnts i denna studie. Skillnader i förskrivning Àr troligen ett resultat av kvalitativa faktorer och fler studier inom omrÄdet efterfrÄgas. Nyckelord: antibiotika, förskrivning, tandvÄrd, Sverige.

Sverige brukar ofta betraktas som ett av vÀrldens minst korrupta lÀnder. PÄ senare Är har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige pÄ lokal nivÄ som fÄtt stor medial uppmÀrksamhet. SÀrskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges nÀststörsta stad Göteborg fÄtt som skÀmtsamt kallats för Muteborg. Efter de mÄnga korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhÄllandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik frÄn korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade pÄ en viktig aspekt.

Problembakgrund: Varje Är förlorar skatteverket miljarder pÄ byggföretag som smiter undan sin skyldighet att betala skatt. Detta skattefusk drabbar inte enbart skatteverket utan ocksÄ de seriösa byggföretag som fÄr svÄrt att konkurrera vad det gÀller prisanbud gentemot de oseriösa företagen. Riksdagen har beslutat att införa omvÀnd momsredovisning i Sverige för byggsektorn frÄn och med den 1 juli 2007. Studiens huvudproblem Àr: Hur pÄverkar införandet av omvÀnd momsredovisning stora och smÄ byggföretag i Sverige vad gÀller konkurrens och svartarbete? Hur har denna lagstiftning pÄverkat konkurrensen och svartarbetet bland byggföretagen i Tyskland dÀr omvÀnd momsredovisning redan implementerats?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka reaktionerna pÄ det kommande införandet av omvÀnd momsredovisning hos byggföretagen i Sverige.

This paper aims to examine how and to what extent, a transition of Sweden according to the principles of OmstÀllning Sverige (Transition towns Sweden), have the potential to contribute to a society with increased happiness.The paper is based on a qualitative textual analysis of the key texts in the Swedish Transition towns movement, OmstÀllning Sverige. In the first part of the study the most important transition principles of OmstÀllning Sverige were identified. Four key principles emerged: An altered view of economics, a spiritual change, a stronger local community and increased awareness. These transition principles were then analyzed through the lens of the scientific fields position on happiness, followed by a summarizing conclusion.The altered view of economics which OmstÀllning Sverige advocates, where sustainability and quality of life are priorities over economic growth, is even necessary to secure our basic physiological needs. Such an economy has also improved conditions for economic stability, high employment and higher efficiency in the sense of happiness promoted in relationship to how many natural resources are used.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av en binÀr modell klargöra vad det Àr som styr att en del svenskar vÀljer att köpa grön energi, genom att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar sannolikheten att en genomsnittlig individ vÀljer att köpa ?grön el?. Samt att se hur framtidens intresse Àr för grön el. Ett delsyfte med uppsatsen Àr att göra en jÀmförelse mellan Sundquists doktorsavhandling frÄn 2002 och Temo ABs undersökning frÄn 1998 för att se om kunskapen och attityderna kring grön el har förÀndrats. Temos studie var en klartlÀggning av svenskarnas kunskaper om beteende och attityder kring grön el, studien gjordes för Sveriges elleverantörer.

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och mÀn efter en hotad könsidentitet framstÀllde sig sjÀlva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrÄn en tvÀrkulturell jÀmförelse mellan mÀn och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som lÄg till grund för undersökningen var följande: (1) BÄde mÀn och kvinnor framstÀller sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvÀrkulturella skillnader betrÀffande sjÀlvstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data frÄn 242 studenter (121 kvinnor och 121 mÀn) samlades in med hjÀlp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mÀta graden av sjÀlvstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhÀllsinriktade utbildningar.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier frÄn Är 1944. Rekordmagasinet var en sport- och Àventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan Ären 1942 och 1967. Tidningen var mycket populÀr under fyrtio och femtiotalen och den lÀstes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte Àr att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter Àr mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmÄga till sjÀlvbehÀrskning samt lojalitet. De hÀvdar sig mot andra karaktÀrer och bevisar de ovan nÀmnda egenskaperna genom vÄld, idrott och intelligens.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

Ägandestrukturen i Sverige, Norge och Finland skiljer sig avsevĂ€rt dĂ„ apoteket i Sverige har statligt monopol, apoteken i Norge har en avmonopoliserad kedjestruktur och apoteken i Finland Ă€r statligt reglerade men privatĂ€gda. Dock har samtliga lĂ€nder en lag pĂ„ att anpassad rĂ„dgivning ska ges till alla kunder. Med anledning av skillnaderna i Ă€gandestrukturerna och utvecklingen inom apoteksvĂ€sendet var syftet med denna studie att studera informationsinsatserna kring inhalationslĂ€kemedel innehĂ„llande Budesonid pĂ„ apotek i Sverige, Norge och Finland för att fĂ„ en samlad bild av hur denna information pĂ„verkar kundernas kunskaper, attityder och lĂ€kemedelsanvĂ€ndning. Under vĂ„ren 2005 gjordes en litteraturstudie i Ă€mnet samt en enkĂ€tundersökning vid tre apotek i de tre lĂ€nderna. 93 personer över 18 Ă„r som för eget bruk hĂ€mtade ut BudesonidinnehĂ„llande inhalationslĂ€kemedel pĂ„ öppenvĂ„rdsapotek deltog i studien.

Arbetet handlar om jÀmförelser i matematikÀmnet i Sverige och Kenya. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för Är 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i kunskapsmÄlen samt likheter och skillnader i innehÄll och upplÀgg. JÀmförelser har Àven gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar bÄde skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lÄng skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrÀn Är 1842.

NCC Construction Sverige AB Ă€r ett byggföretag inom NCC AB. Företaget Ă€r verksamt inom hus- och anlĂ€ggningsbyggande, bostadsbyggande, bostadsutveck- ling samt service i Sverige. År 2004 hade man en omsĂ€ttning pĂ„ cirka 17,3 MDR SEK och antalet anstĂ€llda var cirka 7 600. I varje byggprojekt finns alltid olika risker, vissa fĂ„r större konsekvenser Ă€n andra. Ansvars- och entreprenadskador som intrĂ€ffar i projekten kostar mycket pengar för NCC Construction Sverige AB.

Uppsatsens syfte Àr att studera huruvida revisorer i de fyra lÀnderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anstÀllda inom BIG 4 Àrrörliga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgÄngspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter Àr Ätta till antalet.

Svensk skatterÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det Àr Sveriges internationella Ätagande, frÀmst medlemskapet i EU. I en tid nÀr det Àr vÀldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan Àven för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintÀkter p.g.a. skatteflykt. TioÄrsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteansprÄk och förhindra skatteflykt.